Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 495-496 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgarrätt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han utgett biografien Karl Marx (1918; 3:e uppl. 1920) och
"Aus dem literarischen nachlass von Karl Marx, Friedrich Engels und Ferdinand Lassalle" (1902).
^{V. S—g.}

*Meidell, Fr., dog 1 febr. 1913 i Köpenhamn.

*Meier-Græfe, J., har under de senare åren utgett
böcker om Manet (1912), Delacroix (1913),
Corot (s. å.), Cézanne und sein kreis (1917) och
Degas (1919). I det 1913 framlagda häftet
Wohin treiben wir? angrep han med skärpa de samtida ultramoderna
konstriktningarna. Hans mest betydande verk,
Entwickelungsgeschichte der modernen kunst,
utkom 1913—15 i ny omarbetad tysk uppl.
Vincent (ett stort verk om van Gogh) utgafs
i 2 dlr 1921. M. är ledare af den stora
reproduktionsanstalten Maréegesellschaft, som utgett
ett stort antal ypperliga afbildningar af
hufvudsakligen moderna franska mästares målningar.
M. har flera gånger besökt Stockholm och visat
sig vara en fängslande föreläsare.
^{G—g N.}

Meierovics [mäjerå’vitʃ], Sifrids, lettisk politiker,
f. 1887 i Kurland, studerade vid Polytechnicum
i Riga, blef därefter lärare i bokföring och
banktjänsteman, representerade 1917 staden Riga i
allryska stadsförbundet för lifsmedelsleveranser
till ryska nordfronten samt sändes s. å. af
lettiska nationalrådet i Walk till utlandet som
medlem af en delegation med uppgift att bedrifva
propaganda för Lettlands själfständighet. Han
blef 1919 utrikesminister i Ulmanis’ ministär och
bildade juni 1921 själf ministär, med bibehållande af
utrikesportföljen. Hans ministär afgick i jan. 1924;
i dec. s. å. blef han ånyo utrikesminister. M. har
som ledare af Lettlands utrikespolitik arbetat för
ett godt förhållande till Frankrike och England samt
vänskaplig grannsämja med Polen.

*Meijboom, Margareta, har till holl. öfversatt
vidare arbeten af Bang, Björnson, Ewald, Ibsen,
Kielland, Sonja Kovalevsky. Tills. med H. Logeman
och fru D. Logeman-Van der Willigen utgaf hon
tidskr. "Scandia" 1904 och "Scandinavie-Nederland"
1905—06 (se Scandia).
^{Hj. P—r.}

*Meijer, Jakob, föddes 1663 i Halland och dog 5 nov. 1735.
^{L. W:son M.}

Bernhard Meijer.

*Meijer, K. Bernhard I., dog 6 febr. 1925 å Uddeberg,
Bodafors, Jönköpings län. Han utgaf under märket
Fidelio skådespelet
Dimman (1913),
3 enaktare under samlingstiteln
Dramatiska interiörer (1914) och
Gud (1922), en afhandling.

Meijere, Victor de, holländsk författare.
Se Holländska litteraturen. Suppl., sp. 443.

*Meili, Fr., dog 15 jan. 1914 i Zürich.

*Meillet, A., har utom åt armeniskan
(Altarmenisches elementarbuch, 1913)
och baltisk-slaviska språken egnat sin forskning
åt grekiskan
(Aperçue d’une histoire de la langue grecque, 1913), och
kvantitativt faller större delen af hans författarskap
inom ariska språkområdet, särskildt det eranska
(Grammaire du vieux perse, 1915, m. m.),
hvarjämte han med ifver kastat sig på de bägge
nyupptäckta dialekterna i Öst-Turkestan, som
sammanfattas under namnet "tochariska"
(Le tokharien, i "Indogermanisches jahrbuch" , 1913).
Han har upprättat och är president för l’Institut
d’études slaves. 1924 höll M. i Uppsala på inbjudan
af Olaus-Petristiftelsen föreläsningar om Gâthâ-hymnerna
i Avesta. 1924 blef han led. af Institutet.

Meinander, Karl Konrad, finländsk konsthistoriker,
f. 9 april 1872 i Helsingfors, disputerade 1908 med
afh. Medeltida altarskåp i Finland och blef 1909
filos. licentiat. Han idkade studier på kontinenten,
särskildt i Italien, och inträdde 1900 som amanuens
vid Nationalmuseet i Helsingfors, där han 1912
blef intendent för historiska afd. M. har utgett
beskrifningar öfver några äldre kyrkor i Finland
och lämnat flera bidrag till "Åbo stads historiska
museum". Från 1900 har M. redigerat tidskr. "Finskt
museum". Han är grundläggare af Helsingfors’ stads
museum (1912).
^{T. C.}

Meinecke [ma’j-], Friedrich, tysk historiker,
f. 30 okt. 1862 i Salzwedel, var anställd
i preussisk arkivtjänst 1887—1901, blef 1896
docent i historia i Berlin samt professor 1901 i
Strassburg, 1906 i Freiburg och 1914 i Berlin. M:s
historiska författarskap rör sig hufvudsakligen inom
1800-talets tyska historia.
Das leben des generalfeldmarschalls Hermann von Boyen (I—II, 1896—99)
är en synnerligen värdefull biografi öfver en af
gestalterna från frihetskrigets tid. Samma tidsskede
har M. behandlat i
Die deutschen gesellschaften und der Hoffmannsche bund (1891)
samt i den förträffliga öfversikten
Das zeitalter der deutschen erhebung 1795—1815 (1906; 2:a uppl. 1913).
M:s förnämsta arbete är hans banbrytande
Weltbürgertum und nationalstaat. Studien zur genesis des deutschen nationalstaates (1908; 5:e omarb. uppl. 1919).
Nämnas må äfven
Radowitz und die deutsche revolution (1913)
och ett antal tidskriftsuppsatser (däraf ett flertal
ur "Hist. zeitschrift"), sammanförda i samlingarna
Von Stein zu Bismarck (1908; 2:a uppl. 1911) och
Preussen und Deutschland im 19. und 20. jahrhundert (1918).
M. är sedan 1896 hufvudredaktör för "Historische zeitschrift"
och har jämte G. von Below från 1903 utgett "Handbuch der
mittelalterlichen und neuen geschichte". På hans 60-årsdag
tillegnades honom festskriften "Deutscher staat und deutsche
parteien. Beiträge zur deutschen partei- und ideengeschichte"
(1922). — M. är framför allt idéhistoriker. Han ger i
"Weltbürgertum und nationalstaat" en öfversikt öfver den tyska
nationalitetstankens utveckling under 1800-talet och en
skildring ur nya synpunkter rörande Preussens ställning
till den moderna tyska statens tillkomst.
^{E. N—nn.}

*Meiningen. 1. M. är nu en krets i tyska republiken
Thüringen. 877,09 kvkm. 91,847 inv. (1922). —
2. Staden M. är nu icke längre hufvudstad, men
hufvudort i kretsen M. 17,094 inv. (1919).

*Meinong, A. M. von Handschuchsheim, dog 6 dec. 1920 i Graz.

Meiostagminreaktion (af grek. meion, mindre,
och stagma, droppe), bakteriol. Om ett antigen
(se d. o. Suppl.) blandas med sitt immunserum i viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>