- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
497-498

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgarrätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utspädning, uppstå meiostagminer, genom hvilka
blandningens ytspänning nedsättes. På grund däraf
ger denna blandning flera, men mindre droppar än
en blandning af samma antigen och normalserum
i samma utspädning. Reaktionen används för att
utröna, huruvida samhörighet i immunitetshänseende
finnes mellan t. ex. en ifrågasatt tyfoidbakterie
och ett serum, som säkert innehåller immunkroppar
mot tyfoidbakterier, eller om ett serum från en
ifrågasatt kräftpatient innehåller immunkroppar mot
extrakt af en säker kräftsvulst. Mätningen sker på
så sätt, att lika stora mängder af blandningarna,
bakterie (extrakt)-immunserum, resp. bakterie
(extrakt)-normalserum, införas i byrettliknande
rör, i hvilka vätskornas utrinningshastighet kan
modereras, och få sakta sippra ut genom exakt
lika vida rörmynningar. Ett dylikt byrettliknande
instrument kallas stalagmometer (af grek. stalagmos,
droppe). Undersökningen fordrar mycket noggranna
apparater och stor öfning. Reaktionen har icke fått
någon större praktisk användning, emedan metodens
felkällor äro stora i fråga om diagnostiken af maligna
svulster och emedan i fråga om infektionssjukdomars
och bakteriers diagnos enklare och tillförlitligare
serologiska metoder finnas (agglutination,
komplementbindning).
G. Wrgn.

Meirionydd [meriå’nith], grefskap. Se Merioneth.

*Meisenbach, G., dog 24 sept. 1912 i Emmering vid München.

Meisenheimer [ma’jṡenhajmer], Johannes, tysk zoolog,
f. 30 juni 1873 i Griesheim, Hessen-Nassau,
blef e. o. professor i fylogenetisk zoologi vid
universitetet i Jena 1910 och professor i zoologi vid
universitetet i Leipzig 1914. M. har offentliggjort
flera undersökningar af framstående betydelse,
särskildt beträffande de lägre djurens embryologi och
i experimentell biologi. Här må påpekas
Geschlecht und geschlechter im tierreiche I (1921).
L—e.

*Meissner. — 2. (Sp. 1488) K. Hjalmar M. var
kapellmästare vid Oskarsteatern till 1914, andre
dirigent vid Göteborgs symfoniorkester 1914—19, var
intendent vid Konsertföreningen i Stockholm 1920 och
dirigerade då flera skolkonserter m. m. M. är sedan
1920 ånyo kapellmästare vid Oskarsteatern. Han blef
led. af Mus. akad. 1921. Han har skrifvit
En musikers minnen (1914) och
Teaterhistoria och teaterhistorier (1924).

Meissners nervplexus [ma’js-], anat. Se Tarmen, sp. 481.

*Meissonier, J. L. E. — Sonen J. Ch. M. (sp. 1492) dog 1917.

Meister Wilhelm [ma’j-]. Se Wilhelm, sp. 483.

Mei-ti-chen, ort i kinesiska prov. Schan-tung,
40 km. s. om den bergskedja, som skiljer slätten kring
Yuncheng från Hwanghodalen. I M. upprättade Svenska
missionen i Kina 1895 en hufvudstation, sedan 1900
bistation under Yuncheng.

*Mejeri. Om turbinmejeri se d. o.

*Mejerikongress, Internationell, hölls 1923
i Washington, Nord-Amerikas förenta stater.
H. J. Dft.

Mekanisera, göra maskinmässig, mekanisk (se d. o.).

illustration placeholder
Mekerbrännare.

Mekerbrännare, kem., en förbättrad modifikation
af Bunsens gasbrännare (se Bunsens brännare och
Teclubrännare). Brännarröret
är här (se fig.) upptill utvidgadt och afslutas
med ett metallgaller, genom hvilket blandningen af
lysgas och luft utströmmar. Mekerbrännaren, som
numera allmänt nyttjas på kemiska laboratorier,
ger en väsentligt hetare låga, med jämnare
temperaturfördelning än den ursprungliga
bunsenbrännaren, och kan vid glödgning af fällningar
ofta ersätta gasblästern.
K. A. V—g.

*Mekka tillhör nu konungariket Hedjas. Omkr. 70,000
inv. (1916). Under Världskriget intogs en del af de
kring M. uppkastade befästningarna af mot turkarna
upproriska araber 13 juni 1916; återstoden höll
sig till 14 juli s. å., då staden besattes af de
senare. Jfr Världskriget, sp. 217. M. intogs
1924 af Ibn Sa‘ud af Nedjd.
L. W:son M.

Melampsora, bot., rostsvampsläkte, utmärkt
bl. a. däraf, att æcidie-stadiet saknar särskildt
hylle och utgöres af nakna sporhopar, Cæoma, samt att
teleutosporerna äro encelliga (se vidare Rost och
Uredineæ). Den i ekonomiskt hänseende viktigaste
arten är M. pinitorqua, hvars æcidiestadium på
unga tallskott visar sig i form af långsträckta,
gula fläckar. Tallskotten dödas genom angreppet
eller bli missbildade därigenom, att de krökas eller
vridas, vridrost l. knäckesjuka. Missbildningarna
kvarstå länge och kunna stundom väsentligt nedsätta
trädets virkesvärde. Uredo- och teleutosporerna
utvecklas på aspens blad. Svampen kan i Sverige göra
afsevärda skador på unga tallkulturer och har här
iakttagits ända upp i Ångermanland och Västerbotten,
men är vanligast i sydvästra Sverige. Man kan
bekämpa sjukdomen genom att i tallkulturerna
och i deras närhet aflägsna aspen; torr vår och
försommar kunna hejda en pågående epidemi. Andra,
men i ekonomiskt hänseende betydelselösa arter
uppträda på blad af sälg, pil och björk (på björk
släktet Melampsoridium), förorsakande gula eller
på senhösten mörka fläckar på bladens undersida.
H. Hn.

*Melander, Karl Anton, dog 3 okt. 1914.

*Melander. 1. Emil M. tog 1916 afsked
från generalstaben. Han har vidare skrifvit
Drottning Sophia (1914; 3:e uppl. 1915),
Klocka och trolltrumma (1914),
Mina bekanta och jag själv (1915; 3:e uppl. 1921),
Livets sagor (1915; 2:a uppl. 1916),
Morgonlandets aftonstjärna och Östroms första timma (2 dlr, 1916—17),
I arbetströja och med vandringsstav (1917; 4:e uppl. 1921),
Arbetare och fribytare (2 uppl. 1919),
Konungens bild. En stridsskrift mot "kulturreligionen" (3 uppl. s. å.),
Kan man tro på Bibeln? (1920),
Andemakter (1923) och smärre inlägg i
religiösa och samhälleliga spörsmål. Nov. 1924
afgick M. från ordförandeskapet i K. F. U. M.

2. J. M. Rikard M. dog 11 febr. 1922 i Lidingö
villastad. Han blef 1913 major i reserven samt var
sedan 1913 sekreterare i Föreningen Sveriges flotta
och sedan 1918 redaktör för dess tidskr. "Vår flotta".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free