Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miethe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
granskningsrätt är emellertid inskränkt så till vida, att
han icke eger utöfva densamma ur militärteknisk
synpunkt. För sitt ämbetes utöfning eger
M. O. rättighet att öfvervara domstolars och
ämbetsverks öfverläggningar och beslut, dock utan
rättighet att därvid yttra sin mening. Han eger
tillgång till alla domstolars, ämbetsverks samt
ämbets- och tjänstemäns protokoll och handlingar,
äfven om de äro af hemlig natur. Likaså eger han
tillträde till försvarsväsendets etablissemang
och befästningsanordningar samt fartyg, af hvad
beskaffenhet de vara må. De anmärkningar, som
framställas af M. O., härleda sig antingen från
klagomål, som enskilda anfört, eller från M. O:s
egna iakttagelser vid af honom årligen företagna
inspektioner eller eljest. Han skall förnämligast
anmärka och beifra sådana af domare, ämbets- eller
tjänstemän begångna fel, som synas honom antingen
härröra från egennytta, vrångvisa, väld eller grof
försumlighet eller bereda en allmän osäkerhet för
medborgares rättigheter eller kunna föranleda, att
anstalter inom försvarsväsendet icke uppfylla sitt
ändamål. Därest M. O. finner vederbörande ämbets-
eller tjänsteman ha felat endast af ovarsamhet,
utan vrång afsikt, eger han låta bero vid vunnen
rättelse eller afgifven förklaring eller hvad eljest
förekommit i saken. Innan åtal får af M. O. anställas,
skall vederbörande beredas tillfälle att yttra sig
öfver anmärkningen. De åtal, som af M. O. beslutas,
utföras i allmänhet af vederbörande allmänna
åklagare. M. O. bär dock ansvar för åtalen, om
de utföras i enlighet med den af honom utfärdade
instruktionen. Då åtal förekommer i Högsta domstolen
eller mål fullföljes dit, skall han alltid själf
föra talan. Han skall jämväl själf föra talan vid
riksrätt, därest Högsta domstolen eller någon af dess
led. ställes under åtal inför sådan domstol för vrång
dom i krigsrättsmål. Hos konungen eger M. O. göra
framställning om sådana erforderliga bestämmelser,
som det ankommer på konungen att meddela. Till hvarje
lagtima riksdag skall han aflämna redogörelse för
förvaltningen af det honom anförtrodda ämbetet samt
däri inom området för hans ämbetsförvaltning anmärka
brister i lagar och författningar samt uppge förslag
till deras förbättring. Denna M. O:s redogörelse för
ämbetets förvaltning granskas af lagutskott (enligt
nuv. fördelning af första lagutskottet). Först sedan
utskottets memorial om den verkställda granskningen
passerat riksdagen, plägar val af M. O. företagas.
Till sitt biträde har M. O. en expedition,
bestående af 1 byråchef, 1 byråintendent och
amanuenser. Dessutom anlitas andra sakkunniga biträden
i mån af behof. — Till militieombudsmän ha valts:
A. R. Östergren (1915—19), G. F. Lindstedt (1919—24)
samt J. A. Samuelson (från 1924).
Förslag om inrättande af en särskild
tillsynsmyndighet för försvarsväsendet framkom
första gången vid 1901 års riksdag genom en
inom Andra kammaren (af K. Staaff) väckt motion,
hvari framhölls bl. a., att den kontroll öfver
försvarsväsendet, som J. O. dittills utöfvat, icke
vore tillräcklig, särskildt icke om den då aktuella
nya härordningen genomfördes, och hemställdes,
att ett nytt ämbete skulle inrättas efter mönster af
justitieombudsmansämbetet och att ämbetets innehafvare
skulle benämnas militieombudsmän. Förslaget, som föll
i riksdagen på Första kammarens motstånd, upprepades
af samme motionär vid riksdagarna 1903 och 1904,
med samma resultat. Då motionen emellertid vid 1908
års riksdag af den ursprunglige förslagsställaren —
nu jämte åtskilliga andra led. af Andra kammaren
— förnyades, föranledde densamma en skrifvelse till
K. M:t om en allsidig utredning af spörsmålet. Af
särskildt tillkallade sakkunniga verkställd utredning
föranledde K. M:t att 11 dec. 1908 tillsätta den
s. k. Civilkommissionen (se d. o. Suppl.).
I samband med genomförandet af 1914 års på ytterligare
ökad värnplikt byggda härordning upptogs emellertid
frågan om sättet för anordnandet af den ifrågavarande
kontrollen ånyo till behandling, och förslaget
om inrättandet af ett militieombudsmansämbete
återupptogs i en för 1914 års senare riksdag
framlagd k. proposition. Denna proposition bifölls,
och de grundlagsändringar, som propositionen
föranledde, antogos af riksdagen såsom hvilande
till vidare grundlagsenlig behandling samt blefvo
af 1915 års riksdag antagna af båda kamrarna utan
votering. Samtidigt antogos de förslag rörande
ändringar beträffande bestämmelserna om J. O., som
erfordrades på grund däraf, att J. O:s ämbetsutöfning själffallet inskränktes
genom militieombudsmansämbetets tillkomst.
G. Ldt.
Militära bestraffningsförordningen. Se Krigslagar. Suppl.
*Militärattaché. Sverige har f. n. (mars
1925) militärattachéer vid beskickningarna
i London, Helsingfors, Paris, Rom, Warschau
(äfven anställd i Bukarest) och Berlin.
H. J—dt.
Militära väderlekstjänsten, krigsv., sammanfattningen
af den personal och materiel m. m., som
erfordras för observationer af de meteorologiska
elementen för tillgodoseende i främsta rummet af
luftvapnets, artilleriets och marinens behof
af väderleksunderrättelser äfvensom den af
nämnda personal utöfvade verksamheten. Militära
väderlekstjänsten uppkom och utvecklades under
Världskriget (se d. o., sp. 270). Inom vissa stater —
bl. a. Frankrike, Nord-Amerikas förenta stater, Polen,
Rumänien och Storbritannien — finnas redan i fredstid
särskilda trupper eller anstalter tillhörande nämnda
organisation.
H. J—dt.
Militärbiljett. Se Biljett. Suppl.
*Militärbroar. Normalbron kallas numera bred lätt
bro, och den af krigsbromateriel slagna smala
bron kallas smal lätt bro. Jfr Krigsbro. Suppl.
L. W—son M.
*Militärföreningar. Dylika finnas f. n. i 1:a,
3:e, 5:e och 6:e arméfördelningarna samt på
Gotland. Dessutom finnas militärsällskap i åtskilliga
städer. Föreningen Pensionerade officerare och
Intendentursällskapet (se dessa ord. Suppl.) äro
bland andra icke i hufvudarbetet upptagna dylika
sammanslutningar att anse som militärföreningar.
H. J—dt.
Militärhäkte. Se Fängelse. Suppl.
*Militärkabinett. Detta ämbetsverk i Preussen
afskaffades genom revolutionen 1918.
*Militärlitteraturföreningen har ytterligare utgett
26 originalarbeten och 1 öfversatt arbete. Af dessa
har ett flertal afhandlat Världskriget, såväl kriget
i dess helhet som vissa truppslags deltagande
i detsamma.
H. J—dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
