- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
547-548

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miethe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1924 ha inblandat sig i partikampen. Då efter
Poincarés afgång det segrande vänsterblocket ej
ville i regeringsställning samarbeta med M. och
denne ej lyckades få till stånd någon ministär med
parlamentarisk majoritet, fann han sig föranlåten
att 11 juni under en öfvergångsministär Marsal
(se d. o. Suppl.) tillställa kamrarna sitt
demissionsbudskap. Han framhöll samtidigt i ett
manifest, att vänsterblockets kraf på hans afgång
strede mot författningens bokstaf och anda och
utgjorde ett farligt prejudikat. I nov. s. å. bildade
han en högerpolitisk sammanslutning, "den
republikansk-nationella gruppen", och han
har febr. 1925 tillkännagifvit sin afsikt att
uppställa sig som kandidat vid ett snart förestående
senatorsval.
V. S—g.

Millerska priset. Se Miller, W. D. Suppl.

*Milles. 1. V. Karl E. A. M. har under senare år
med outtröttlig fantasi, skaparlust och skaparkraft
utfört en mängd skulpturarbeten af olika art och
karaktär och i olika material. Genomgående är sträfvan
efter dekorativ hållning, efter monumentalitet och
ofta efter frodig massivitet i formerna. Bland hans
alster fr. o. m. 1913 äro Bronsportar med reliefer
i tidig medeltidsstil till Uppenbarelsekyrkan i
Saltsjöbaden (1913), Kämpande elefanter (granit,
s. å.), K. A. Wallenberg (byst i granit, Saltsjöbaden,
1916), flera fontäner med olika benämning (Susanna,
Solglitter, Najad, Lejon, Triton, Hafvets stämning,
Europas upplefvelser, 1914 o. f., flera af dessa
utförda i granit och brons, en tritonfontän hos
prins Eugen på Valdemarsudde, de nyaste afsedda
för Slottsskogen i Göteborg, utställda 1923),
flera danserskor (grupper, statyer och reliefer —
en relief i brons 1913, Nationalmuseum, en grupp
1915 i Glyptoteket i Köpenhamn, en annan grupp
1914, omarbetad 1919, i Göteborgs museum), vidare
Bågskytt (staty, 1916, uppställd utanför Liljevalchs
konsthall), Badande flickor (brons, 1919),
Lyrspelande ängel (brons, 1921), Sjöfartsmonument
— en bevingad genie i springande ställning —
vid ångfärjestationen i Hälsingborg (1922),
Johannes Rudbeckius (staty i Västerås, aftäckt
14 juni 1923), Solsångaren (staty till Esaias
Tegnérs minne, utförd på beställning af Svenska
akad. att uppställas i Strömparterren, Stockholm;
väntas bli aftäckt 1925 — på sockeln Tegnérs
hufvud i medaljong). Springande häst är ett motiv,
varieradt 1920 och 1923 — det sistnämnda exemplaret
monumentalt, afsedt att utföras i brons och granit.
En liten häst i språng (i marmor) inköptes
1923 af Nationalmuseum. — Af statyn Vingarna
äro exemplar i brons uppställda i Göteborg och i
Uppsala i Upplands nations trädgård. Det stora
Sturemonumentet, som blef gjutet i brons 1914,
fick omsider sin plats på Kronåsen s. om Uppsala
och aftäcktes 13 febr. 1925. (Om monumentet se
vidare Sture, sp. 507—508 och där vidstående
planscher. Postamentet har dock blifvit ett helt
annat och högre än det å pl. II.) Gustaf Vasa-statyn,
som i ett färglagdt gipsexemplar intagit fondplatsen
i Nordiska museets midtparti, kommer inom kort att
ersättas med ett i trä snidadt exemplar, i någon
mån afvikande från den hittills kända modellen.
Från konstnären föreligger ett förslag att
omge Gustaf Vasa med bilder af hans fyra söner.
Industrimonumentet — afsedt för platsen framför
Tekniska högskolans byggnadskomplex
— är under arbete. Bland M:s senaste kända uppslag
är skiss till Swedenborgsmonument i London
samt skiss till en Folkungabrunn för Stora torget
i Linköping. Skissen — hittills ej offentligt
utställd — har blifvit häftigt debatterad,
men brunnens utförande blef tillstyrkt af den
tillsatta kommittén okt. 1924. — M. har utfört
äfven dekorativ plastik (bl. a. de groteska
figurgrupperna på Enskilda bankens fasad 1914). Han
har äfven utfört medaljer öfver Gustaf Vasa, öfver
jubileumsutställningen i Göteborg 1923 m. fl. samt
porträttmedaljong öfver kronprinsessan Margareta
på hennes monument i Hälsingborg (1924). M. blef
professor i skulptur vid konstakademien 1920. En
monografi af C. Köper (öfv. från förf:s tyska
manuskript) utkom 1913; en samling afbildningar
af M:s verk ses i "Små konstböcker" (1915).
G—g N.

*Millet, Jean François. Se Moreau-Nélaton,
"M. raconté par lui-même" (3 bd, 1922).

*Millet, René, dog i nov. 1919. — Hans son, Philippe
M
., har varit korrespondent i London till "Le temps"
och är f. n. utrikesredaktör i "Petit parisien"
samt utgifvare af veckotidskriften "L’Europe
nouvelle". Särskildt har han gjort sig bemärkt som
ifrare för intimt politiskt och ekonomiskt samgående
med England.
V. S—g.

Milli- (af lat. mille, tusen) betecknar i sammansättning
med någon måtts- eller viktsenhet en tusendel af den
följande enheten, t. ex. millimeter, milliampère,
millivolt, milligram.


*Millicurie, fys. Se äfven Mache. Suppl.

Millihenry [-ri], fys., tusendelen af 1 henry
(se d. o.).

illustration placeholder

Millikan [mi’likən], Robert Andrews, amerikansk
fysiker, Nobelpristagare, f. 22 mars 1868 i Morrison,
Ill., blef filos. doktor vid Columbia-universitetet,
New York, 1895, studerade i Berlin och Göttingen
1895—96, innehade olika lärarposter i fysik vid
Chicago universitet samt blef 1910 ord. professor
där och föreståndare för Ryerson-laboratoriet;
1921 kallades han till direktör för det nyinrättade
Norman Bridge laboratoriet vid California institute
of technology i Pasadena. M. är i främsta rummet
känd för sina bestämningar af den elektriska
enhets- eller elektron-laddningen. Genom en lång följd
af iakttagelser (1909—17) på enstaka oljedroppars
rörelse i ett elektriskt fält, där luften ioniserats,
har han nämligen fastställt förefintligheten af en
minsta laddning och med precision bestämt denna för
hela den moderna atomfysiken fundamentala konstant
till 4,77 · 10—10 elektrostatiska enheter. Med
öfvervinnande af stora experimentella svårigheter
har M. (1914—16) lyckats bekräfta den af Einstein
uppställda lagen för den fotoelektriska effekten
och därvid göra en noggrann bestämning af Plancks
konstant h. För dessa epokgörande arbeten tillerkändes
M. 1923 års Nobelpris i fysik. Af största betydelse
äro äfven hans sedan 1916 utförda undersökningar
öfver de kortaste våglängderna inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free