Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montero Rios ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
juni 1857 i slottet Bion (dep. Loir-et-Cher),
dog 12 juni 1924 i Marseille. Bland hans arbeten
må nämnas äfven Voyage en Scandinavie (1877) och
Mission scientifique au Caucase (1889), Essai sur
les nationalités (1917), Contre les barbares de
l’Orient (riktadt mot turkarna, 1918) och Humanité
préhistorique (1921).
Morgan [må̄’gən], Caspar William, politisk äfventyrare,
till börden irländare, var verksam anhängare af
jakobiterna i Frankrike och betrodd med ekonomiska
angelägenheter, med anskaffning af folk, fartyg, vapen
o. d. för företag, som afsågo "Pretendentens" (Jakob
III:s) återinsättande på Englands tron. Intresse
härför fanns ock i Sveriges politik, och i stuartskt
intresse lockade han Sverige in på ett egendomligt
företag. Han lyckades nämligen hos Karl XII i
Strömstad genom Goertz för sig och en Jean Monnery
såsom ombud för sjöröfvarna på Madagaskar (se d. o.,
sp. 398) utverka ett par märkliga öppna bref af 24
juni 1718. Enligt dessa skulle fribytarna erhålla
sökt fristad m. m. i Sverige samt M. bli guvernör
i en svensk koloni å deras ö S:te Marie och förses
med kaparbref för anfall på Sveriges fiender. Med
klok användning kunde enhvar af dessa förmåner bli
nyttig för jakobiternas planer. Därför skaffade
sig M. bekräftelse på kung Karls bref af båda
hans efterträdare och var med stöd af män som
D. N. v. Höpken och J. W. Klinckowström ifrigt
verksam för äfven mera direkt hjälp med penningar,
fartyg och vapen till en expedition till Madagaskar
för piraternas hitförande m. m. En sådan kom
ock till stånd 1721, som tills. med M:s afgick,
men ej hann längre än till Cádiz, där det hela
gick öfver styr, så att den svenske chefen, Ulrich,
återvände. M. fortsatte ännu ett par år med åtskilliga
svenska mäns medverkan att söka få ny svensk
expedition till stånd, men utan resultat. M. blef
adlad 1721 och naturaliserad i Sverige. Spr.
Morgan, William De, engelsk författare. Se De Morgan, W. Suppl.
Morgan [må̄’gən], Thomas Hunt, nordamerikansk zoolog,
ärftlighetsforskare, f. 25 sept. 1866 i Lexington,
Ky., blef 1904 professor i experimentell zoologi
vid Columbiauniversitetet i New York. M. är en
af de ledande och banbrytande forskarna på den
moderna ärftlighetsforskningens område. Ett flertal
undersökningar på denna forsknings skilda gebit (om
arffaktorernas lokalisation, deras koppling, frånvaron
af kromosomer eller kromosomdelar såsom orsaken
till särskilda yttre förändringar o. s. v.) vittnar
om hans betydelsefulla verksamhet. Bland skrifter må
nämnas Regeneration (1901), Evolution and adaption
(1903), Experimental zoology (1907), Heredity and sex
(1913), Mechanism of mendelian heredity
(1915) och The physical basis of heredity (1919;
2:a uppl. 1921).
L-e.
Morgan [må̄’gən], John Hartman, engelsk jurist,
f. 20 mars 1876, var 1901—05 medarbetare först i
"Daily chronicle", sedan i "Manchester guardian"
och är sedan 1908 professor i författningskunskap vid
Londons universitet. Under Världskriget var M. 1914—15
inrikesministeriets ombud vid brittiska arméerna på
västfronten och jämväl stabskapten. Med brigadgenerals
rang var han 1919—23 led. af interallierade militära
kontrollkommissionen i Tyskland och har senare
i skrift tagit till orda mot brister i Tysklands
fördragsenliga afväpning. Sina intryck af Tyskland efter kriget
har han skildrat i The present state of Germany
(1924). Bland M:s öfriga arbeten märkas The house
of lords (1910), War, its conduct and legal results
(1915) och Viscount Morley (1924).
V. S—g.
*Morgenbladet. Efter N. Vogt ha C. J. Hambro
(1913—20) och O. Gjerlöw (sedan 1920)
varit hufvudredaktörer. Endast om
lördagarna utkommer tidningen nu i 2 uppl.
M. H.
Morgenstern [må’rgen-], Christian Otto Josef
Wolfgang, tysk författare, sonson till den i bd
XVIII, sp. 1102, nämnde målaren med samma namn,
f. 6 maj 1871 i München, d. 31 mars 1914 i Meran,
studerade först juridik, filosofi och konsthistoria,
vistades sedan långa tider i Norge, Schweiz och
Tyrolen. M:s diktsamlingar (In Phantas schloss,
1895, Auf vielen wegen och Ich und die welt, 1897,
Galgenlieder, 1905, Palmström och Einkehr 1910, Ich
und du, 1911, Wir fanden einen pfad, 1914) äro fyllda
dels af grotesker och parodier, dels af en svårmodig,
mystisk lyrik. Postumt utgåfvos dagboksanteckningar
(Stufen, 1916) och Epigramme und sprüche (1919).
R—n B.
 |
| Bredo Morgenstierne. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
