- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
605-606

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moringsmast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(s. å.) och Finlands skiftesrätt (I—II, 1922, 1924).
T. C.

Moringsmast, detsamma som förtöjningsmast. Se
Luftskepp. Suppl. o. fig. 3.

*Moritz, Ida. Se Brag 2 (äfven i Suppl.).

*Morjärv. Järnvägen är nu (sedan 1915) färdig till
Haparanda.

*Morlanda. 1. Socknen är nu 7,293 har. 3,575
inv. (1924). Gullholmen, Käringön och Mollösund
äro enl. k. beslut 26 jan. 1923 annexförsamlingar
och redovisas i jordeboken som särskilda
socknar. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Morlane, Isarnus. Se Isarnus. Suppl.

*Morley, John, viscount M. of Blackburn, dog 23
sept. 1923. — Han tog liflig del i debatterna om
irländsk home rule 1913 och 1914. Ogillande Englands
deltagande i Världskriget, afgick M. 5 aug. 1914
ur ministären Asquith och egnade sig under sin
återstående lefnad helt åt litterär verksamhet. Hans
memoarer, Recollections, utgåfvos i 2 bd 1917, hans
samlade arbeten, Works, i 15 bd 1921. Postumt utgåfvos
flera samlingar omtryckta essayer: Biographical
studies
(1923), Critical miscellanies (s. å.),
Oracles on man and government (s. å.), Politics and
history
(s. å.) och Select essays (s. å.). — Litt.:
Ali Khan, "Life of lord M." (1923), och J. H. Morgan,
"Lord M." (1924).
V. S—g.

*Mormoner. (Sp. 1126) Joseph Fielding Smith, sonson
till "profeten", f. 1838, blef president 1903, dog
1918 och efterträddes af Heber J. Grant, f. 1856,
polygamist. Se E. Meyer, "Ursprung und geschichte der
mormonen" (1912; sv. öfv. 1914). — Mormonernas antal
i Sverige enligt officiell svensk statistik var 33
(1921) och enligt uppgift från mormonernas samfund
i Stockholm 1,732 (1924).

Mormopes, zool. Se Vampyrer, sp. 572.

Mormorsgrufvan. Se Åtvidabergs kopparverk.

Morning leader [må̄’niȵ lī’də], daglig morgontidning
i London, började utges 1892 af samma företag som
aftontidningen "Star" och uppgick 1912 i "Daily news".

*Morning post, The. Lord Glenesk öfverlät 1895
ledningen till sin son Oliver Borthwick, d. 1905. Från
Glenesk ärfdes tidningen 1908 af hans dotter, lady
Bathurst (jfr Glenesk. Suppl.). Hon sålde 1924
aktiemajoriteten till en grupp högkonservativa
med hertigen af Northumberland i spetsen. Efter
Världskriget har "Morning post" representerat
franskvänligheten utan förbehåll och bl. a., tämligen ensam
i engelsk press, påyrkat fullständig anslutning till
Poincarés politik.
V. S—g.

Morold, Max, pseudonym. Se Millenkovich. Suppl.

Moronvilliers [mårå̃viljē], by i franska dep. Marne,
20 km. ö. om Reims, fullständigt förstörd under
Världskriget. 58 inv. (1921). Tyska ställningen på
höjderna s. om M. intogs under slaget i Champagne,
17—22 april 1917, af fransmännen, som framflyttade
sin front ända till M. Byn förblef dock i tysk ego
till i okt. 1918. Jfr Världskriget, sp. 219.
H. J—dt.

*Morot, Aimé N., dog 12 aug. 1913.

Morpeppar, bot. Se Xylopia.

*Morris, Max, dog 26 okt. 1918. 1915 hade han
utgett en tredje, förändrad uppl. af sitt arbete om
Goethe och Herder.

Morris [må’ris], Ira Nelson, amerikansk diplomat,
affärsman, f. 8 mars 1875 i Chicago, son till
Nelson M., f. 1839, d. 1907, grundläggaren af en
bland Chicagos största fläskexportfirmor, Morris
& co, öfvergick från aktiv affärsverksamhet till
politiken inom det demokratiska partiet och var
aug. 1914—jan. 1923 amerikansk envoyé i Stockholm,
där han bodde i det af honom förhyrda Oakhill
på Djurgården. Han verkade ifrigt för ett godt
förhållande mellan Sverige och Förenta staterna
under Världskriget och har utgett Minnen från min
ministertid i Stockholm åren 1914—1923
(1923), där
han bl. a. gör rättvisa åt uppriktigheten i Sveriges
neutralitetspolitik.

*Morrison, G. E., dog under ett besök i England 29
maj 1920 i Sidmouth.

Morro [må’rrå], port., kulle. Se São Thomé.

Morrone [mårrå̄ne], Paolo, italiensk militär,
f. 1854 i Torre dell’ Annunziata (vid Neapel),
officer vid infanteriet 1874, generalmajor 1908,
generallöjtnant och souschef vid generalstaben
1911, var under Världskriget 1915 armékårschef,
1915—17 krigsminister och därefter chef för 4:e
armén (på Tyrolerfronten) och, 1918, för 5:e (9:e)
armén (strategisk reserv). 1923 afgick han ur aktiv
tjänst.
H. J—dt.

*Morsbach, L., lämnade professuren 1921.

Mors dag. I likhet med hvad som på senaste årtiondena
instiftats i Australien, England (1912). Förenta
staterna (1913, genom beslut af kongressen), Frankrike
och Norge (1918), upptog man 1919 i Sverige tanken
på att göra en viss dag på året till en gemensam
nationell hedersdag för mödrarna, egnad åt att i
familjerna visa modern särskilda bevis på kärlek,
tacksamhet och vördnad från barnens sida, genom enkla
familjehögtidligheter, bref och telegram från de
bortavarande eller, om mor icke längre är i lifvet,
blomstersmyckning af hennes graf och förtroliga
små minnesfester i hemmen. I Sverige väcktes
idén till Mors dag af Cecilia Bååth-Holmberg (se
d. o.) och har förts vidare af Svenska riksförbundet
för sedlig kultur. Sista söndagen i maj är här
bestämd till Mors dag. Bl. a. har på denna dag för
ensamma och fattiga mödrar festligheter anordnats
af sådana sammanslutningar som K. F. U. M. och
K. F. U. K. m. fl., och flerstädes har vid högmässan
af prästerna erinrats om dagens betydelse. Småskrifter
om denna jämte urval af därför lämpade svenska dikter
ha vidare utgetts.

Morsztyn [må’rʃtyn], Jan Andrzej. Se Polska
litteraturen
, sp. 1271.

Mortel [mår-], Jan, holländsk blomster- och
fruktmålare, f. 1650 i Leiden, där han dog 1719 och
där han var anställd som "plantarum horti academici
delineator". Hans förebilder som målare voro Jan de
Heem och Abr. Mignon. Taflor af hans hand äro rätt
sällsynta. I Stockholm träffas dock 2, nämligen
Frukter (dat. 1703) i den forna Redinska samlingen
samt Plantor och frukter (dat. 1708 eller 1718)
i Stockholms högskola.
O. G—g.

*Mortensen, Johan M., var 1914—19 biträdande lärare
i estetik samt litteratur- och konsthistoria
vid universitetet i Lund, där han 1919—20 var
t. f. professor, fick 1920 professors n. h. o. v. och
vardt s. å. led. af K. humanistiska samfundet i
Lund. Han är sedan 1921 "Sydsvenska dagbladets"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free