Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moringsmast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetsstudier i Oxford, där han 1910
graduerades. Efter 2 års lektorat vid universitetet
i Manchester återvände han till Oxford och arbetade
hos Townsend. M. utförde först några arbeten inom
radioaktivitetsläran, undersökte bl. a. ß-strålarnas
laddningsförhållanden, men öfvergick sedan till
röntgenstrålarnas gebit. Epokgörande blefvo hans
bestämningar af våglängderna hos de karakteristiska
röntgenstrålar, som utsändas från olika grundämnen
(se Röntgenstrålar, sp. 185, samt Barkla och
Grundämnen i Suppl.). Därvid använde han den af
W. H. och W. L. Bragg (se dessa. Suppl.) konstruerade
röntgenstrålspektrografen, men med fotografisk
upptagning. M. fann, att våglängderna för
korresponderande linjer stodo i bestämd relation till
respektive ämnens atomnummer enligt den s. k. Moseleys
lag √v = c (N—a), där v = svängningstalet,
a och c äro konstanter och N atomnumret.
M:s arbeten, som lagt grunden till en helt ny uppfattning af
grundämnenas konstitution och inbördes förhållande,
äro publicerade i "Philosophical magazine" 1913—14.
E. R—dt.
Moselius, Karl (Carl) David, konstförfattare,
f. 14 juli 1890 i Karlstad, blef filos. doktor
i Stockholm 1924 på afh. Louis Masreliez med en
inledning om dennes faders och broders verksamhet på
Stockholms slott. M., som förbereder ett omfattande
verk om Masreliez, har utgett bref från denne
samt studier om fransk och svensk 1700-talskonst
i Nationalmusei årsbok, "Nord. tidskr.", "Ord
och bild" m. fl. publikationer, har biträdt vid
restaureringsarbeten i Haga och Stockholm samt lämnat
konstkritiska uppsatser till tidningar.
G—g N.
*Moselle. 1. Se Mosel (äfven i Suppl.). —
2. M. är efter Världskriget åter ett franskt
departement, motsvarande det förra Tyska
Lothringen, med 6,228 kvkm. areal och 589,120
inv. (1921), 95 på 1 kvkm. Det är indeladt
i 9 arrondissemang (Boulay, Château-Salins,
Forbach, Metz-campagne, Metz-ville, Sarrebourg,
Sarreguemines, Thionville-est och Thionville-ouest),
36 kantoner och 810 kommuner. Hufvudstad är Metz;
i kyrkligt afseende tillhör M. Metz stift.
2. E. A—t.
*Moser, Koloman, dog 19 okt. 1918 i Wien.
*Moses källor. Se äfven Aïn Musa. Suppl.
*Moskovskija vjedomosti upphörde att utkomma efter de ryska revolutionerna 1917.
*Moskva. 1. Guvernementet omfattar enligt
"Almanach de Gotha" (1924) 37,002 kvkm. med 1,689,413
inv. (1920). — 2. M. är sedan 14 mars 1918 hufvudstad
i Sovjet-Ryssland. Areal 305 kvkm. 1,028,218
inv. (enligt folkräkningen 1920 och 1,543,000 enligt
uppskattning 1923; allt efter "Almanach de Gotha"
1924). Bland nyanläggningar märkas den katolska
Mariakyrkan (uppf. 1899—1912), ett kvinnligt
polytekniskt institut (för byggnadsingenjörer och
arkitekter, 1917), ett konstmuseum (uppf. 1898—1912 af
R. J. Klein) och ett Rubinsteinmuseum (1912). Utanför
Kremlj restes 1924 ett monument öfver Lenin. I M. slöts
12 juli 1920 fred mellan Ryssland och Litauen,
10 aug. s. å. fred mellan Ryssland och Lettland och
4 mars 1921 en politisk-militär konvention
mellan Ryssland och Buchara.
1—2. E. A—t.
*Moslavina tillhör nu Jugo-Slavien.
*Moss. 1. Häradet heter nu Jelöy och tillhör
Östfold fylke. 59,83 kvkm. 3,881 inv. (1920).
M. fögderi bildar nu västra delen af Östfold fylke,
är 998,96 kvkm. med 49,786 inv. (s. å.). —
2. Staden M. tillhör nu Östfold fylke. 9,023 inv. (1920).
1—2. K. G. G.
Mossberg, Karl Fredrik Vilhelm, apotekare, donator,
f. 10 sept. 1850 i Örebro, d. 1916, förestod 1885—1902
apoteket "Lejonet" i Göteborg och innehade sedan 1902
apoteket "Kronan" där. Han donerade till Göteborgs
stad sin egendom Sommarro och 50,000 kr. samt
f. ö. öfver 200,000 kr. till olika ändamål (50,000
kr. till Apotekaresocieteten, 25,000 kr. till en
monumental vattenkonst i Örebro m. m.).
Mosse, Rudolf, tysk tidningsförläggare och
annonsbyråegare af judisk börd, f. 9 maj 1843 i Grätz
i Posen, d. 8 sept. 1920 på sitt gods Schenkendorf
i Brandenburg, öppnade 1867 i Berlin en annonsbyrå,
som snart utvecklades till väldiga dimensioner med
filialer i alla Tysklands större städer och många
utländska hufvudstäder. Han slog sig senare äfven
på tidningsförläggarverksamhet och började 1872
utge "Berliner tageblatt" samt 1889 "Berliner
morgenpost", hvarjämte hans firma 1904 inköpte
"Berliner volkszeitung". Från sitt bokförlag utgaf
M. bl. a. "Deutsches reichsadressbuch für industrie,
gewerbe und handel" (sedan 1898).
Mossflox, bot., namn på Phlox subulata (se Phlox),
hvars blommor äro lilaröda eller hvita (icke blåa).
G. L—m.
Mossgrufvefältet. Se Sköttgrufvefältet.
Mossinisk (Mossynisk) koppar, kem.
Se Mässing och Zink.
 |
| Fig. 1. Svenska mosskulturföreningens institutionsbyggnad och vegetationsgård i Jönköping. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
