- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
611-612

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moringsmast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anläggning af betesvallar m. m., ha utförts dels som
kärlförsök i en vid hufvudanstalten i Jönköping
befintlig vegetationsgård (fig. 1), dels som
fältförsök vid föreningens fasta försöksgårdar
Flahult i Jönköpings och Gisselås i Jämtlands län,
samt såsom lokala försöksfält och förevisningsfält
hos jordbrukare i 20 af rikets län. Däremot har
en 1906 anlagd försöksgård å Torestorp, i Byarums
socken, 22 km. från Jönköping, 1918 nedlagts.
H. J. Dft.

illustration placeholder
Fig. 2. Svenska mosskulturföreningens försöksgård

Flahult.

Flahults försöksgård (se Flahult i
hufvudarbetet och vidstående fig. 2) omfattar efter
försäljning af dess två kolonat en totalareal af
omkr. 109 har, största delen, 72 har, hvitmossjord
samt vidare omkr. 4 har kärrjord (starrtorfjord) och
omkr. 28 har sandjord och skogsmark. Den uppodlade
arealen, som 1923 utgjorde omkr. 42 har, hvaraf 32
har hvitmossjord, drifves efter bestämda växtföljder
med försöken inlagda i de olika skiftena. Gården
är välbebyggd och elektrifierad samt har en
kreatursbesättning af omkr. 30 kor och ungdjur samt
25 svin jämte dragare.

Gisselås försöksgård är belägen i den på myrmarker
synnerligen rika Hammerdals socken, invid
järnvägsstation af samma namn på Inlandsbanan, 92
km. n. om Östersund. Den myrmark, hvarå försöksgården
anlagts, omfattar omkr. 100 har, nästan uteslutande
myrjord (starr-brunmoss-jord), och inköptes
1920. 1923 voro 55 har uppodlade och iordningställda
för försök, hvarjämte en del byggnader uppförts och
elektrifiering verkställts samt jämförande försök med
olika uppodlings- och afdikningsmetoder m. fl. försök
igångsatts. Afsikten är att dessutom drifva gården
som ett verkligt jordbruk.

Föreningen anordnar årligen sedan 1906 i Jönköping
och från 1924 i Jämtland mosskurser för mindre
jordbrukare och utdelar sedan 1922 medalj till om
mossodling förtjänta personer. Föreningens åtnjutna
anslag af staten, landsting och hushållningssällskap
uppgingo för 1923—24 till omkr. 100,000 kr.,
hvaraf 91,600 kr. statsanslag. — Litt.: "Svenska
mosskulturföreningens tidskrift" (fr. o. m. 1887),
Hj. v. Feilitzen, "Svenska mosskulturföreningen
och dess verksamhet" (1910), och H. Witte, "Svenska
mosskulturföreningen" (1924).
H. Witte.

Mosso, folkslag. Se Östra indiska halfön, sp. 287.

Mossros, bot. Se Rosa, sp. 840.

Mosul. 1920 hade vilajetet M. 703,378 inv. (579,713
sunniter, 22,180 sjiiter, 14,835 judar och 55,470
kristna), 8 på 1 kvkm. Det förvaltas f. n. som
en del af konungariket Irak och är indeladt i
distrikten Mosul (350,378 inv. 1920), Arbil, Kirkuk
och Suleimani. — Området, som har stor strategisk
betydelse och innesluter rika, ännu
obearbetade oljefyndigheter, är sedan några
år föremål för tvist mellan Turkiet och
Irak. I det under Världskriget ingångna hemliga
s. k. Sykes-Picot-fördraget af 1916 mellan England och
Frankrike lades M. till den franska intressesfären,
men i dec. 1918 förmådde Lloyd George Clemenceau
att medge dess öfverförande till den engelska,
hvilket bekräftades i ett par öfverenskommelser
1920. M. inbegreps därefter i det brittiska
mandatärområdet Mesopotamien och räknades som
en del af det nyupprättade konungariket Irak (se
d. o. Suppl.). Under fredsförhandlingarna med Turkiet
i Lausanne gjorde emellertid turkarna anspråk på
att återfå hela vilajetet M., och i fredsfördraget
(24 juli 1923) lämnades frågan om gränsen mellan
Turkiet och Irak öppen: gränsen skulle inom 9 månader
fastställas genom vänskaplig öfverenskommelse
mellan Turkiet och England; nåddes ingen sådan,
skulle tvisten hänskjutas till Nationernas förbunds
råd. Turkisk-engelska förhandlingar om gränsen
egde rum i Konstantinopel maj—juni 1924, men blefvo
resultatlösa. Ärendet upptogs därpå inför Nationernas
förbunds råd (i Genève aug.—sept.). Parterna hade
väsentligt olika mening om tvistens omfattning (hela
vilajetets öde enligt turkisk mening, bestämmande
af administrativ nordgräns för det Irak tillhöriga
vilajetet enligt engelsk). Man enades emellertid
om att på förhand godkänna rådets beslut och att
ej inskränka dess befogenhet i fråga om gränsens
uppdragande. Äfven beslöts att till vägledning
för rådet en tremannakommission skulle utreda
frågan, eventuellt genom undersökningar på ort
och ställe. En konflikt i okt. mellan England
och Turkiet om gränsen mellan de områden som
dessa makter, tills frågan afgjorts, fingo hålla
ockuperade, var rätt elakartad och ledde till
blodiga sammanstötningar mellan gränstrupperna. På
ett rådsmöte i Bruxelles enades parterna om en
ny, af rådet angifven demarkationslinje, och
tremannakommissionen (med svenske envoyén E. af
Wirsén som president) kunde börja sin verksamhet;
den är f. n. (mars 1925) sysselsatt med att
höra befolkningen i M. och i öfrigt undersöka
förhållandena på platsen. Vid uppgörelserna inför
rådet i sept. och okt. 1924 ledde Sveriges rådsombud,
Hj. Branting, medlingsverksamheten. Jfr "Aktstycken
utg. av Kungl. Utrikesdepartementet. Nationernas
förbunds råds verksamhet under år 1924" (1925).
V. S—g.

*Mosviken heter nu Mosvik.

*Motala har, sedan delar af landskommunen
inkorporerats från 1 jan. 1917, en areal
af 796 har, hvaraf 791 har land, samt 5,824
inv. (1924). Tills. med landskommunen bildar den nu
en församling. Fastighetsvärdet var 18,350,800 kr.,
hvaraf 1,036,700 kr. för jordbruksfast. (1923), den
bev.-tax. inkomsten s. å. 5,756,830 kr. I M. funnos
19 fabriker med 231 arb. och ett salutillv.-värde
af 4,996,377 kr. (1922). Järnvägen till Fornåsa
öppnades 1915 för trafik; med Varamobaden,
där turisthotell uppförts, har staden reguljär
omnibustrafik. Samskolan har förvandlats till
kommunal mellanskola och kommunalt gymnasium
med dimissionsrätt. På Stortorget aftäcktes 21
mars 1923 en staty i brons af B. B. von Platen
(se Platen 2. Suppl.). Nytt post- och telegrafhus
blef färdigt 1924. Sedan 1921 är M. stapelstad
och tullkammardistrikt (i st. f. Vadstena).
O. Sjn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free