- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
619-620

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Motorvagnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmedlar de olika hastigheterna, eller genom elektrisk
öfverföring.

Alltefter drifkraftens beskaffenhet särskiljer man
följande olika slag af motorvagnar:

A) Bensinmotorvagnar (kunna äfven genom enkel
anordning drifvas med sprit eller kolgas), B)
råoljemotorvagnar, C) dieselelektriska motorvagnar
och D) elektriska ackumulatorvagnar.

A) Bensinmotorvagnar. Kampen mot autobusarna
ledde till försök att sätta automobilbusar på
järnvägshjul, och därmed var den enklaste och för de
trafiksvagaste järnvägarna mest ekonomiska motorvagnen
skapad. 1. Bensinmotorvagnar med automobilmaskineri
ha en största hastighet af 40 km. i timmen, äro
försedda med kullager och kosta obetydligt mera
än liknande landsvägsbilbusar. 2. Bensinmotor
vagnar från Deutsche werke aktiengesellschaft, Werft
Kiel,
utgöra en afsevärd förbättring af föregående
typ och ha genom sin enkla utrustning vunnit stor
spridning. Statens järnvägar beställde 1921 3 sådana
vagnar, som tillsammans kostade omkr. 279,000 kr. Å
Stockholm—Roslagsbanans vagn från Kielvarfvet (1924)
är tillämpad en del vunna erfarenheter. Dess utseende
framgår af fig. 1, pl. I. Antalet sittplatser är
66; den har Mercedes’ flygmotor med 160 hkr styrka
vid 1,100 hvarf pr min., tryckluftbroms af system
Kunze-Knorr, största hastighet 60 km. pr tim. För
driften användas bentyl och bensin i ungefär lika
blandning. Denna motorvagnstyp tillverkas inom landet
vid Hässleholms mek. verkstad, som samarbetar med
Deutsche werke. 3. Bensinmotorvagnar, levererade
af AEG
(Allgemeine elektricitäts gesellschaft,
Berlin) i samarbete med Kalmar verkstads-a.-b. Sedan
nov. 1923 upprätthålles trafiken mellan Käflinge och
Sjöbo af en sådan vagn, försedd med 6-cylindrisk,
75 hkr NAG-motor (Nationale automobil-gesellschaft,
Oberschöneweide). Maskinutrustningens placering i
underredet framgår af fig. 2. Öfvergång från en växel
till en annan sker medelst kopplingar, styrda med
tryckluft (se fig. 3). Manöverventilen vid hvardera
förarplatsen tillför tryckluft till den kolf, som
för tillfället skall arbeta. En Bosch-dynamo om 225
watt drifves af förbränningsmotorn och lämnar ström
till belysning och laddning af ackumulatorn. Som
bränsle nyttjas bensin eller bensol. Till vagnens
utrustning hör äfven eldsläckningsapparat. För
smalspåriga järnvägar ha liknande vagnar levererats
till Västergötland—Göteborgs och Ruda—Oskarshamns
järnvägar samt Stockholmsspårvägar. Af dessa
skall den förstnämnda förses med suggasverk af
plåt med reningsapparat af ny konstruktion från
A.-b. Motorgas i Stockholm, hvarvid den för energien
erforderliga gasen alstras ur träkol, framställdt
inom landet. Det beräknas, att bränslekostnaden genom
användning af träkolsgas kan nedbringas med minst
60 proc. 4. Bensinmotorvagnar från Tidaholms bruks
a.-b.
Principen för dessa motorvagnar är densamma
som för den här ofvan under 2. beskrifna typen,
och konstruktionerna äro nära nog öfverensstämmande,
ehuru utarbetade i Sverige. Som bränsle används
bensin eller suggas. För Jönköping—Gripenbergs järnväg
har ombyggts en 3:e klass boggivagn med plats för 39
passagerare. För Falkenbergs järnväg ombygges äfven en
4-axlig vagn. 5. Motorvagnar, ombyggda från personvagnar
vid Ljunggrens mek. verkstad, Kristianstad, i
samarbete med A.-b. Teknik & handel, Malmö.
Principen
är, att motorns hvarftal skall hållas så lågt som
700 à 800 i min. samt att växellådan vid omkoppling
automatiskt frånkopplas motoraxeln, hvarefter
utväxlingen ändras. Växellådan är af "NUG" (Deutsche
Nutz gas, Hamburg)-konstruktion liksom suggasverket,
som är af gjutjärn och afsedt för framställning
af gas icke blott ur träkol, utan äfven ur koks
eller antracit. För Sala—Gysinge—Gäfle järnväg äro
beställda 3 fullständiga maskin- och suggasaggregat
att inmonteras å 3 järnvägen tillhöriga kombinerade
2:a och 3:e klass boggivagnar. För Östkustbanan
ha till hösten 1925 beställts hos Nydqvist & Holm
i Trollhättan 4 stora motorvagnar med hydraulisk
kraftöfverföring enligt direktör A. Nydqvists
konstruktion och utrustade så, att de kunna drifvas
antingen med motorsprit (75 proc. sulfitsprit +
25 proc. bensol) eller med träkolsgas, alstrad af 2
generatorer à 100 hkr. Hvarje vagn får sittplatser
för ung. 100 personer och är försedd med en motor om
200 hkr.

B) Råoljemotorvagnar. 1. Vid den af Deutsche
reichsbahn 1924 anordnade utställningen i Seddin
utanför Berlin visades en råoljemotorvagn af
hastigt gående dieseltyp, 150 hkr vid 1,300
hvarf i min., med blindaxel och koppelstänger till
drifboggins båda axlar. Denna vagn har tilldragit
sig stort intresse och visar, att i Tyskland stora
ansträngningar göras för utnyttjande af dieselmotorns
företräden. Som bekant ha tyskarna nämligen icke
på detta område nått upp till hvad Sverige
har åstadkommit. 2. I Sverige har direktör Gustaf
Rosén i Kalmar gjort omfattande försök med råoljemotor
och af honom konstruerad hydraulisk öfverföring
(Rodilok).

C) Dieselelektriska motorvagnar. Genom Allmänna
svenska elektriska a.-b. i samband med A.-b.
Atlas Diesel fann dieselmotorn f. g. 1912
användning för drift af järnvägsmotorvagnar. För
exploaterandet ha nämnda firmor 1919 bildat
ett särskildt bolag, Diesel-elektriska
vagn-a.-b. (Deva), och motorvagnarna i fråga
gå numera under benämningen Deva-motorvagnar.
Dessa vagnar äro således af fullständigt svenskt
ursprung och tillverkas helt inom landet. De
äro ej att förväxla med dieselvagnar af utländskt
fabrikat, hvilka ej tillnärmelsevis nått samma grad
af fulländning. Maskineriet på Deva-vagnarna, som
nu med ledning af mångårig erfarenhet förbättrats
och fullkomnats, består af en hastigtgående (550—600
hvarf pr min.) väl balanserad 4-takts dieselmotor,
som drifver en likströmsgenerator. Strömmen från
denna ledes till de 2 à 4 elektriska drifmotorerna
(banmotorerna), hvilkas kraft öfverföres till
drifaxlarna medelst enkel cylindrisk kuggväxel.
Den äldsta typen Deva-vagn är afbildad å sp. 1235—36
i bd XVIII. Numera utföras Deva-motorvagnar med
6 olika maskinstyrkor, från 60 till 300 hkr (se
fig. 4, 5, 6 och 7). Manövrering af maskineriet
och reglering af vagnens (tågets) hastighet ske
från i båda vagnsändarna anordnade kontroller på
ungefär samma sätt som på en elektrisk spårvagn.
Dieselmotorn startas på elektrisk väg från förarens
plats vid kontrollern, med ström från ett
Jungnerackumulatorbatteri. Detta, som laddas
automatiskt under tågets gång, lämnar ström äfven
till den elektriska belysningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free