Print (PDF) - On this page / på denna sida - Mutter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Miintz-Myrorna
656
och dylikt skiljemynt utmyntades i 5-, 2- och 1-ören
1917-19 till ett sammanlagdt belopp af 885,336
kr. Genom kung. 18 juni 1920 har förordnats, att
skiljemynt af järn icke må, sedan de till någon af
statens kassor inkommit, af densamma åter sättas
i omlopp.
I fråga om åtskilliga länders hufvudmynt, värderade
i kronor och ören efter metallvärdet (sp. 66- 67),
ha åtskilliga förändringar inträdt.
A. Länder med silfvermyntfot.
Yärde i guld efter nu gällande förhållande mellan
guld och silfver: 27,? : 1.
Brittiska Indien l rupie .................. 0,96
Kina l taél .................................. 3,os
ä 3,36
Medelnoteringen i London för 1924 var 34 pence per
ounce engelsk standard (0,925 halt), motsvarande
89,42 kr. per kg. fint silfver.
B. Länder med guldmyntfot.
Brasilien 10 milreis
................................ 20,38
Portugal (ej längre milreis) l escudo (100
centavos)...........................................
4,03
C. Länder med nominellt dubbel myntfot.
all. ^Iti^l^ i" ^ 5 s ^ ^ *, i s ^
^ II o . * : : * : h-1 * .
.....
3" £
^2.°^ 2.0
^: ^ |^^ :S.::
2
S F
£<aq
P «.!
PO
w
f
t-1 OT
h- 1
CO
Cn "os
i- i
v.01
h-1 CJl
i- i
ärdeförhål
guld och .... 15,5 :
I. Em.
Miintz (Muntz), Charles Achille, broder till den
i hufvudarb. omnämnde Eugene M., fransk kemist,
f. 1846 i Soultz, d. 1917 i Paris, kom 1876 till
Institut national agro-nomique i Paris som lärare
vid kemiska laboratoriet, som då förestods af
Boussingault (se denne), och efterträdde denne
1887 samt innehade befattningen till sin död. M:s
arbeten beröra hufvudsakligen kemiens tillämpning
på jordbruket och dess binäringar, vinodlingen samt
utfodringsläran. Mest kända äro hans undersök-
* Metallvärdet enl. 1924 års medelnotering.
ningar (tills, med Schloesing) öfver
salpeterbildningen i jorden 1876-79, hvarvid
definitivt fastslogs, att denna process ej, såsom
man förut antagit, var af rent kemisk natur, utan
att den var beroende på vissa mikroorganismers
lifsverksamhet. De ifrågavarande bakterierna
isolerades dock först långt senare af Winogradsky
(se Jäsning och Salpeterbakterier). M. egde
framstående förmåga att popularisera de vunna
vetenskapliga resultaten och åtnjöt stort
anseende äfven bland praktiska jordbrukare. Hans
vetenskapliga arbeten publicerades i "Comptes
rendus de 1’Académie de sciences" (i hvilken
han invaldes 1896), i "Anna-les de 1’Institut
national agronomique" samt i åtskilliga handböcker.
Chr. B-1.
Miintzing, Alvar, ingenjör, f. 29 dec. 1848
i Lerbäck, d. 22 aug. 1917 i Varberg, var
fabriks-föreståndare vid Inedals sockerbruk 1872-77,
disponent vid Gustafsfors pappersbruk 1877-79,
fabriksföreståndare 1879-93 och disponent 1893 -97 vid
Munksjö pappersbruk, byggde 1897 och var till 1902
disponent för Thimsfors pappersbruk samt innehade
därefter Svenska pappersbyrån i Stockholm och var
1902-17 sekreterare i Svenska pappersbruksföreningen
(se d. o.) m. m. Om hans betydelse för den svenska
trämasseindustrien se Trämassa, sp. 172. Han tog ock
initiativet till bildandet af ångpanneföreningar.
Myoklönusepilepsl. Se Ä r f 11 i g h e t, sp. 1258.
’Myrberg. 1. 0. F. M. M:s Predikningar jämte
lefnadsteckning utgåfvos 1924 af I. Myrberg. -
2. A. M. M. dog 27 maj 1917 i Stockholm.
Myrbär, bot., annat namn på tranbär. Se Vaccinium.
Myrdal, järnvägsstation på Bergensbanan, Norge,
867 m. ö. h., 336 km. från Kristiania, 157 km. från
Bergen, på branten nära bottnen af den storslagna
Flåmsdalen och en af Bergensbanans vildaste och
vackraste punkter mellan Reinungatunneln, i ö.,
och Gravahalstunneln, i v. Från M. för en smal
körväg i många krökar ned till dalbottnen och
vidare mot n. till Aurlandsfjorden, en arm af
Sognefjorden. Järnväg är under arbete högt uppe i
dalens östra sluttning. I närheten af stationen
ligger det stora välkända hotellet Vatnahalsen.
K. G. G.
*Myrica, bot. Artantalet uppgår till 40. G. L-m.
*Myrigelkott, zool., är liktydigt med
myr-piggsvin. SeEchidnal och Kloakdjuren.
’Myrmalm. Litt.: E. Naumann, "Södra och mellersta
Sveriges sjö- och myrmalmer, deras bildningshistoria,
utbredning och praktiska betydelse" (i "Sveriges
geol. unders.", Ser. C. n:r 297, 1922). Se vidare S
j ö m a l m e r. Suppl. K- A. G.
Myrme^oris gra^ilis, zool. Se Ängsskinn-baggar.
*Myrmedonia, zool. Se äfven Brachelytra. Suppl.
*Myrobalaner, bot. Se äfven Term i n al i a.
* Myrorna. Äfven i Göteborg finns en
välgörenhetsförening Sällskapet Myrorna, grundlagd
1888, en frukt af den på 1880-talet bildade, men
senare upplösta Göteborgs kvinnoförening för sociala
intressen. Sällskapet har nu 5 (förr 7) barnhem (med
tills. 100 platser), belägna i Härryda, Ködlanda,
ödsmål och Utbynäs i Partille. Barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
