Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 665-666 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsyra ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stånd i Göteborg 1918 och i Malmö 1919, den
s. k. "Skånemässan". Bägge hållas årligen och äro
afsedda för endast svenska tillverkningar. I syfte att
få till stånd en riksvarumässa blef mässan i Göteborg
fr. o. m. 1921 organiserad så, att i dess styrelse
äro insatta representanter för Kommerskollegium,
den s. k. Centrala nämnden för reglering af
rikets varumässor, Sveriges industriförbund,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges handtverksorganisation,
Svenska slöjdföreningen, Handelskammarmötets kommitté
samt representanter för lokala sammanslutningar. —
Om kulturmässa (se d. o. Suppl.).
E. N—r.

*Mässing. Om mässingstillverkningens historia se Zink, sp. 790.

Mässingsorkester (Hornmusik), orkester af endast
mässingsinstrument (se d. o.; jfr Orkester, sp. 893).

Mässvik, herrgård i Bro socken, Värmlands län,
15 km. n. ö. om Säffle, omfattar 1 3/4 mtl
med en areal af 744 har, hvaraf 200 har åker,
tax. till 350,000 kr. (1924), samt ångsåg, kvarn
och elektricitetsverk. Hufvudbyggnaden, ett
tvåvåningshus i gammal herrgårdsstil, uppfördes
1772. M. har tillhört bl. a. släkterna Olivecrona
och von Axelson och eges sedan 1923 af direktör
Aug. Lillienau.
O. Sjn.

Mästarkurser. Se Handtverksinstitutet. Suppl.

Minneskorset i Mästerby.

*Mästerby. Inom M. besegrades i juli 1361 efter två
dagars strid en bondehär af danskarna under Valdemar
Atterdag. Vid Grens, där bönderna begrofvos, restes
ett kors af kalksten.

Riksförbundets svenska mästerskapstecken (utfördt af Erik Lindberg).

Mästerskapstäflingar, idrottst., efter vissa regler
och med vissa bestämda mellanperioder anordnade
täflingar för utkorande af den bäste i en viss
idrottsgren inom ett visst område
(rayon). Mästerskapen kunna vara internationella
eller nationella. Internationella mästerskapstäflingar
äro dels världsmästerskapstäflingar, öppna för alla,
dels mästerskapstäflingar, öppna för vissa grupper
af nationer, såsom europeiska, australiska mästerskap
o. s. v. Nationella mästerskapstäflingar äro sådana,
som anordnas inom en viss nation eller en viss grupp
inom en nation. Hit höra t. ex. svenska (danska,
norska o. s. v.) mästerskapen samt distrikts-,
junior- och klubbmästerskapen. Slutligen skiljes
på mästerskapstäflingar för amatörer och för
professionella. — Svenska mästerskapstäflingarna
anordnas årligen af de under Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund sorterande
specialförbunden. 1924 voro dessa täflingar 112 till
iantalet, nämligen i allmän idrott 30, brottning 6,
fotboll och bandy 2, fäktning 3, golf 2, ishockey
1, kanot 4, lawn-tennis 16, rodd 4, simning 19,
skidlöpning 9, skridskoåkning 8, tyngdlyftning 5,
velociped 3. Distrikts-mästerskapstäflingarna voro
s. å. 1,174, fördelade på 21 af Riksidrottsförbundets
olika distrikt. Svenska junior-mästerskapstäflingar
anordnades s. å. i skridskoåkning, fäktning,
skidlöpning och allmän idrott.

Den förste världsmästare, som korats i någon
idrottsgren, var kanadensiske professionelle
roddaren Edward Hanlan, som i början på 1880-talet
framgångsrikt täflade om det professionella
mästerskapet i rodd (single sculls) både i England
och i Australien. Det tidigaste amatörmästerskapet
var det engelska i boxning 1867. Det första
Europamästerskapet för amatörer var i skridskoåkning,
instiftadt af Internationella skridskoförbundet 1891,
dels för konståkning, dels för hastighetsåkning. Det
första världsmästerskapet för amatörer var äfven i
skridskoåkning (hastighetsåkning), instiftadt 1893 af
samma förbund.
E. B—l.

Mästersångarna i Nürnberg (Die meistersinger
von Nürnberg) stor komisk-romantisk opera af
Rich. Wagner (se denne, sp. 303 och 307), uppf. i
Stockholm f. g. 1887.

Mätning, landtm. Se Landtmäterikarta (äfven i
Suppl.) och Mätningsförordning. Suppl.

Mätningsförordning kallas, äfven officiellt,
k. förordn. 17 dec. 1920 ang. sättet för utförande
af vissa mätningsarbeten m. m. Denna förordning
skall tillämpas vid landtmäteriförrättningar enligt
skiftesstadgan eller andra, jorddelning på landet
gällande, författningar, äfvensom vid förrättningar
jämlikt 6:e kap. af lagen om fastighetsbildning
i stad, m. a. o. vid laga skiften och
hemmansklyfningar, egoutbyten, rågångsutstakningar
(se Rågång), gränsbestämningar å stadsjord
m. m. Förordningen innehåller utförliga regler
om planmätning — dels s. k. finmätning medelst
triangel- och polygonmätning (se härom Geodesi och
Triangelmätning), dels "vanlig mätning" — vidare om
höjdmätning, kartas upprättande, arealuträkning samt
utstakning och utmärkande af egogräns; sistberörda
regler ha aflöst de gamla föreskrifterna i Jordab.,
12:e kap., och skiftesstadgan, 14:e kap., om rå
och rör eller andra gränsmärken (se d. o. samt
Rågång). Se vidare Landtmäterikarta. Suppl.
C. G. Bj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>