Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mätningsman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mätningsman är namnet på en — genom 1917 års lag
om fastighetsbildning i stad införd — befattning i
stads tjänst. Med befattningen förenade åligganden
äro tomtmätningar enligt 2:a kap. i nämnda lag,
afstyckningar af områden enligt 5:e kap. samt,
efter särskilda förordnanden, laga skiften,
gränsbestämningar och egoutbyten enligt 6:e kap.,
äfvenledes i samma lag. Mätningsmannen kan ock af
länsstyrelsen förordnas till registerförare för
staden och till att upprätta registerkarta (se
Tomtmätning samt, i Suppl., Fastighetsbildning
i stad och Fastighetsregister för stad). För
behörighet till mätningsmannabefattning kräfves
antingen aflagd landtmäteriexamen eller fullständig
examen från Tekniska högskolans fackskola för väg-
och vattenbyggnad eller från motsvarande afd. vid
Chalmers’ tekniska institut i förening med praktisk
skolning i egomätning (i regel minst 2 år) eller ock
särskildt medgifvande af K. M:t, hvilket f. ö. kan
lämnas med begränsning till vissa slags förrättningar.
C. G. Bj.
*Mättad. Se äfven Ånga och Ångmaskin, sp. 1059.
*Möbel. De å sp. 303 kännetecknade moderna
sträfvandena inom möbelsnickeriet ha under sista
årtiondet icke minst i Sverige af möbelarkitekter
och handtverkare fullföljts med vackra resultat,
och den svenska möbelkonsten har äfven i utlandet
väckt fördelaktig uppmärksamhet. — Litt.: se äfven
Ernst Fischer, amanuens vid Röhss’ konstslöjdmuseum
i Göteborg, "Möbelkonsten från renässansen till och
med empiren" (1920).
*Möbius, Martin A. J., är sedan 1914 professor
i botanik vid universitetet i Frankfurt a. M.
Mögeltönder, stor by i danska Slesvig, 4 km. v. om
Tönder, Tönder amt. 751 inv. (1921). Station på
järnvägen Tönder—Höjer sluse.
P. E—t.
Möhl-Hansen, Karl Kristian, dansk målare, f. 20
febr. 1876 på Bornholm, elev af Zahrtmann, har
utställt från 1899 (från 1901 på Den fri udstilling)
i synnerhet landskap af en viss tung monumentalitet,
som i sin gammaldags romantik påminna om P. Kr. Skovgaard.
Kunstmuseet eger Strandmöllesöen (1906). M. har
dessutom arbetat mycket med dekorativ konst.
P. E—t.
*Möhra tillhör nu kretsen Meiningen af tyska
republiken Thüringen. 584 inv. (1919).
*Möja är sedan 21 juli 1922 annex till Värmdö, Uppsala
stift, Roslags östra kontrakt. 762 inv. (1924).
Möja, bot., namn på släktet Batrachium.
*Möklinta omfattar nu 27,034 har. 2,748 inv. (1924).
*Mölle. Jfr äfven Kullaberg. Suppl.
*Mölleberga omfattar nu 632 har. 246 inv. (1924).
*Möller (sp. 314). 1. Karl Oskar M.,
öfverintendent, var 1918—24 generaldirektör
i Byggnadsstyrelsen. Hedersled. af
Vitt. hist. o. ant. akad. 1914.
*Möller (sp. 315), Hj. A., blef lektor 1913 i
Västervik och 1915 i Kalmar, men åtnjuter sedan hösten 1917
tjänstledighet för vetenskapligt arbete vid Riksmuseum.
Af hans
Löfmossornas utbredning i Sverige
ha hittills utkommit 8 dlr. Dessutom har han författat
Beiträge zur moosflora Javas, Straits settlements und Birmas (1918).
C. Lmn.
*Möller (sp. 319), L. Otto, dog 13 jan. 1915 i
Gylling. Hans brefväxling med Th. Skat Rördam
utkom 1916—17. — 2. Hans Larsen M., den föregåendes
brorson, historiker och politiker, f. 8 april 1861
vid Odder, tog skolämbetsexamen i historia 1886,
blef filos. doktor 1889 på afh. Christian VI og grev
Stolberg-Wernigerode, var 1888—1911 föreståndare
för de Brockska handelsskolorna i Köpenhamn och
1891—1902 för handelsaftonskolan, 1902—12 inspektör
vid Köpmandsskolen, 1899—1920 undervisningsinspektör
för de statsunderstödda handelsskolorna och är sedan
1920 direktör för handelsskolundervisningen. 1903—10
och 1911—13 var han led. af folketinget (högern).
Han har utgett flera historiska läroböcker.
P. E—t.
*Möller (sp. 320), K. B. A., var t. o. m. 1922 preses
i Selskabet for Norges vel.
*Möller (sp. 320), Niels L., har
ytterligare utgett diktsamlingen
Egelunden (1920) och
Nattevagter (1923),
en samling tidskriftsartiklar. Han lämnade 1922
sin plats i statsanstalten.
P. E—t.
*Möller (sp. 320), E. J., dog 16 okt. 1916 i Köpenhamn.
C. G. Bj.
Möller, Frits Gustaf (Gustav), politiker, f. 6
juni 1884 i Malmö, genomgick folkskolan och åtnjöt
undervisning i borgarskolan och handelsgymnasiet
i födelsestaden, var 1901—04 privatsekreterare
hos direktör R. F. Berg samt anslöt sig 1904
till Socialdemokratiska ungdomsförbundet och
slog sig på journalistik. M. var medarbetare
i "Arbetet" 1906—07 och därefter i "Skånska
Socialdemokraten" till dec. 1912, då han blef
förlagschef i det socialdemokratiska bokförlaget
"Tiden" i Stockholm. Sedan 1917 är M. sekreterare
i socialdemokratiska arbetarpartiet. Då den
första socialdemokratiska ministären kom till
stånd (mars 1920), blef han politisk redaktör i
"Social-demokraten", lämnade denna befattning,
när ministären afgick, okt. s. å., men öfvertog
den ånyo okt. 1921, då den andra socialdemokratiska
ministären trädde i funktion, och innehade den till
okt. 1924. M. var därjämte 1915—21 redaktör för
tidskriften "Tiden". Han var led. af Andra kammaren
1918—19 (för Stockholms stads 1:sta valkrets) och
är led. af Första kammaren (för Stockholms län och
Uppsala län) sedan urtima riksdagen (1919). Sedan 1918
är han led. af socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd och 1919—24 ordf. för Första kammarens
socialdemokratiska fraktion. Han utsågs 1920 till
led. af socialiseringsnämnden (ordförande 1925)
samt af tull- och traktatkommittén. M. var led. af
hemliga utskottet 1920 och led. af utrikesnämnden från
1921 till okt. 1924, då han i den tredje
socialdemokratiska ministären blef chef för
Socialdepartementet. — I Socialdemokratiska
ungdomsförbundet var M. ordf. 1907, redaktör för dess
tidning "Fram" 1911—12 och under flera år led. af
centralstyrelsen. Under den schism inom förbundet,
som ledde till, att det bröt sina förbindelser med det
socialdemokratiska partiet, och som 1917 utmynnade
i de s. k. vänstersocialisternas utbrytning, intog
M. till en början en medlande hållning, men ställde
sig slutligen helt på deras sida, som slogo vakt om
partiet, och blef jämte P. Alb. Hansson den mest
energiske förespråkaren för krafvet på skilsmässa
mellan de båda mot hvarandra fientligt sinnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
