- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
787-788

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nord-Amerikas förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(federal reserve bank) i hvarje. En banköfverstyrelse
(federal reserve board) skall åstadkomma
sammanhållning och samverkan mellan centralbankerna. I
dessa äro hvarje distrikts nationalbanker och de
statsbanker, som fylla vissa villkor, delegare och
tillsätta 6 af resp. centralbanks styrelseledamöter,
banköfverstyrelsen de 3 öfriga. Centralbankerna ha
sedelutgifningsrätt; hvar och en är i sitt distrikt
därvarande bankers bank, rediskonterar deras växlar
o. s. v. Banköfverstyrelsen består af 7 ledamöter
(finansministern, bankinspektören och 5 för 10 år af
unionens president utsedda). Den eger bl. a. bestämma
storleken af centralbankernas sedelutgifning,
pröfva och eventuellt ändra deras inlåningsränta,
hvarigenom enhetlig diskontopolitik möjliggöres,
föranstalta om revision o. s. v. — (Sp. 1202) Äfven
Puerto Rico är nu representeradt i kongressen genom en
folkvald resident commissioner. De 1917 från Danmark
köpta Virgin Islands äro organiserade som koloni. —
Till författningen ha ytterligare fogats 4 amendemang:
om inkomstskatt (1913), om skiljedom i arbetstvister
(s. å.), om spritförbud (liquor prohibition, 1919) och
om kvinnors rösträtt samt valbarhet till kongressen
(1920). Representanternas hus hvilar fortfarande på
1910 års census, med 1 representant för 210,415 inv.,
ehuru 1920 års census borde medföra en nyordning. —
Om nya experiment på stadsförvaltningens område se
Government by commission. Suppl. De ha infogats i de
olika staternas växlande system för folkets olika
viljeyttringar. I några stater finnas sålunda rätt
för ett visst antal väljare (i regel 5—10 proc. af
väljarkåren) att få för folket till antagande eller
förkastande framlagd en af representationen antagen
lag (referendum) eller ett af förslagsställarna
framställdt lagförslag (initiative). Dessutom kan
i några stater en kommunal eller annan ämbetsman
entledigas, om så beslutes vid en af ett visst antal
medborgare påkallad omröstning (recall).

(Sp. 1199) Finanserna reglerades 1921 för första
gången genom införande af ett årligt budgetsystem
(period 1 juli—30 juni). Statsinkomsterna 1923 hade
mer än fyrdubblats sedan 1912 och utgjorde 4,013,4
mill. doll., under det att utgifterna stigit med
endast 241 proc. till 3,293,3 mill. doll. För 1925
beräknades inkomsterna till 3,693,8 mill. doll. och
utgifterna till 2,815,8 mill. doll. Bland inkomsterna
1923 utgjorde tullar 562,19 mill. doll., räntor på lån
till främmande makter 179,10 mill. doll., försäljning
af krigsförnödenheter 77,93 mill. doll., tullumgälder
i Panamakanalen 17,67 mill. doll. och försäljning af
statsjord 19 mill. doll. Bland utgifterna märkas:
ränta på statsskulden 1,055,1 mill. doll., armén
392,7 mill. doll. och flottan 333,2 mill. doll.
E. A—t.

Historia (efter 1913). Woodrow Wilson,
som tillträdt presidentposten 4 mars 1913 och
sept. s. å. genomfört en tariffreform, genom
hvilken en mängd tullar nedsattes, samt i dec. en
genomgripande reform af Förenta staternas bankväsen
(se ofvan sp. 787), lyckades våren 1914 förmå
kongressen att skärpa antitrustlagstiftningen
(se därom Trust, sp. 67). Om hans mexikanska
politik se Mexico. Suppl., sp. 527, och Wilson,
sp. 589—590. Trots starkt motstånd i kongressen
genomdref Wilson juni 1914 en bill om upphäfvande
af den privilegierade ställning, som mot särskildt
engelska protester tillerkänts amerikanska fartyg i
fråga om afgifterna för genomfart af Panamakanalen,
där aug. s. å. den första ångaren passerade från haf
till haf. Ett fördrag med Colombia 1914 tillerkände
åt denna stat ett skadestånd af 25 mill. doll. för
Panamas lösryckande därifrån 1904, men senatens
godkännande af fördraget vanns först 1921. Genom ett
fördrag med Nicaragua (se d. o. Suppl.) ställdes denna
stat under ett slags finansiellt protektorat, som
äfven medförde stark påverkan från Förenta staterna
på dess politik. Ett politiskt och finansiellt
amerikanskt protektorat upprättades genom fördrag
1916 äfven inom republiken Haïti (se d. o. Suppl.),
och s. å. ställdes Dominikanska republiken (se
d. o. Suppl.) under amerikansk militärförvaltning,
först 1922 aflöst af en inhemsk styrelse, dock med
bibehållande af Förenta staternas förhärskande
inflytande. Den amerikanska maktställningen i
Västindien stärktes ytterligare genom inköpet af
Dansk-västindiska öarna (1916; de fingo därefter
namnet Virgin islands). Arbetsmarknaden oroades åren
1913—17 af ett stort antal omfattande strejker;
hösten 1916 hotade en allmän järnvägsstrejk, som
emellertid afvärjdes genom Wilsons ingripande
och antagandet af en för järnvägsmännen gynnsam
lag (Adamson act) om åtta timmars arbetstid med i
lagen reglerad öfvertidsbetalning. Nya restriktiva
invandringsbestämmelser antogos af kongressen, men
föllo på presidentens veto 1915; de genomdrefvos
febr. 1917 trots ett förnyadt veto och gingo
bl. a. ut på att införa ett bildningsprof (literary
test
) samt utestänga hinduiska, malajiska och andra
orientaliska arbetare. I invandringen från Europa
medförde Världskriget ett betydande afbrott.

Om Förenta staternas neutralitetspolitik under
Världskrigets första år se Wilson, sp. 590—591.
Ententemakternas sjöherravälde nästan afbröt de
amerikanska handelsförbindelserna med centralmakterna,
men handeln med ententemakterna blef i stället
desto lifligare och kom att i växande utsträckning
omfatta krigsförnödenheter af alla slag. Sympatierna
i Förenta staterna voro till en början delade; de
gingo småningom alltmer öfvervägande åt ententesidan,
och de amerikanska krafven på "hafvens frihet"
medförde visserligen en del slitningar med
ententemakterna till följd af deras folkrättsstridiga
blockadbestämmelser, men framkallade å andra sidan ett
stort antal ytterst skarpa konflikter med Tyskland,
då dess undervattensbåtskrig medförde förlust af
lif och egendom för amerikanska medborgare (jfr
Lusitania. Suppl.). Utrikesministern Bryan afgick
8 juni 1915 i samband med "Lusitania"-affären och
efterträddes af R. Lansing (se d. o. Suppl.). En
uppgörelse med Tyskland i maj 1916 efter sänkandet
af ångaren "Sussex" framkallade en tids afspänning,
i det att Tyskland på vissa villkor utfäste sig att ej
sänka handelsfartyg utan varning eller utan tillfälle
för de ombordvarande att rädda sig. Krigsfaran
medförde emellertid en stark rörelse på bättre
krigsberedskap ("preparedness"), men några mera
genomgripande åtgärder i denna riktning kommo ej
till stånd, så länge neutraliteten upprätthölls. I
presidentvalskampanjen 1916 afgjordes utgången till
Wilsons förmån genom belåtenheten särskildt bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free