Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Norddeutsche allgemeine zeitung - Nord-Dvinsk - Nordéen, Karl (Carl) - Norden (Föreningarna Norden) - Nordén, Artur - * Nordenfeldt. 3. Torsten V. N. - Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium och skola för kvinnlig yrkesutbildning. Se Göteborg. Suppl. - * Nordenflycht, H. C. - * Nordenmark, N. V. E. - Nordens husmodersförbund (N. H. F.). Se Husmodersföreningar. Suppl. - * Nordenskiöld. 3. O. H. Nordenskjöld - * Nordenskiöld. 8. N. Adolf E. Nordenskiöld - * Nordenskiöld. 9. Karl Axel M. Nordenskjöld - * Nordenskiöld. 10. N. Otto G. Nordenskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Norddeutsche allgemeine zeitung ändrade
fr. o. m. 1919 sitt namn till Deutsche allgemeine
zeitung. Under Världskriget hade tidningen börjat
moderniseras i riktning mot mångsidigare textinnehåll,
och denna utveckling har fortsatts, sedan tidningen
öfvergått i H. Stinnes’ (nu hans arfvingars)
ego. Tidningens traditionella förbindelser med
regeringsmyndigheterna ha sedan 1922 upphört.
Nord-Dvinsk, sovjetryskt guv., omfattande en del
af det gamla guv. Archangel. 101,965 kvkm. 676,168
inv. (1925).
Nordéen [-dēn], Karl (Carl), godsegare, donator,
f. 29 okt. 1846 i Döderhults församling,
Kalmar län, d. 4 mars 1912 på sin egendom
Misterhult, Kalmar län, testamenterade 28 juli
1910 till Ev. fosterlandsstiftelsen 5/20 samt till
Israelsmissionen och Östra Smålands missionsförening
hvardera 2/20 af sitt och sin hustru Josefina
Larssons (f. 1843, d. 1917) gemensamma bos tillgångar,
hvilket vid realisationen medförde åt den förstnämnda
institutionen öfver 811,000 kr., åt hvar och en af
de båda senare öfver 326,000 kr.
Norden (Föreningarna Norden). Under intrycket af det
lifliga samarbete, som mot slutet af Världskriget
utvecklades mellan de danska, norska och svenska
folken (se Nordiskt samarbete. Suppl.), och den
känsla af samhörighet, som därunder med styrka gjorde
sig gällande, skapades våren 1919 en organisation
med syfte att utgöra en medelpunkt för det nordiska
samarbetet. I hvart och ett af de tre länderna
bildades en förening: "Norden, svensk förening för
nordiskt samarbete", N., dansk f. f. n. s." och "N.,
norsk f. f. n. s." Härtill kom 1922 en förening på
Island: "Norrœna félagið" och 1924 en i Finland: "N.,
förening i Finland för nordiskt samarbete". Hvarje
förening utgör en själfständig enhet, med sin efter
förhållandena i hvarje land afpassade organisation,
men föreningarna ha gemensamt program och drifva
sin verksamhet efter parallella linjer och i intimt
samarbete med hvarandra (årliga delegerademöten). I
första hand har arbetet egnats åt att sprida kännedom
om grannländernas förhållanden. I sådant syfte ha
föreningarna anordnat (eller medverkat vid anordnandet
af) studiekurser för studenter, elementar- och
folkskollärare, yngre affärsmän och pressmän m. fl.,
konserter, föreläsningar, föredrag och uppläsningar
(dels för allmänheten, dels för skolor, dels vid
universitet och högskolor), utbyte af lärare vid
olika slags undervisningsanstalter, studieresor,
ferieresor för skolbarn m. m. Föreningarna ha
vidare utgett "Nordens årsbok" (6 arg., 1920—25,
bl. a. innehållande redogörelser för föreningarnas
verksamhet), "Nordisk litteraturförteckning"
(1921) m. fl. publikationer. Sedan 1925 utges
"Nordisk tidskrift" i samarbete med föreningarna
N. I lagstiftningsfrågor ha föreningarna verkställt
utredningar och tagit initiativ. — Den svenska
föreningens verksamhet har utförts dels af föreningen
som sådan (ordf. 1919—24 landshöfding L. De Geer,
sedan 1924 f. kammarrättsrådet C. Carleson, hvilken
alltsedan föreningens bildande varit den ledande
kraften), dels af dess 3 kretsar: Stockholmskretsen,
Västsvenska kretsen och Sydsvenska kretsen. Ordf. i
de öfriga föreningarna äro: generaldirektör M. Koefoed
(Danmark), senator O. Stenroth (Finland), riksantikvarien M. Thordarson (Island)
och höjesteretsassessor E. Hagerup Bull (Norge).
N. H—tz.
Nordén, Artur, topografisk-arkeologisk författare,
f. 1891 i Norrköping, filos. magister i Uppsala 1923,
folkhögskollärare 1913—18, redaktionssekreterare i
"Norrköpings tidningar" 1918—20, litterär regissör vid
Svensk filmindustri 1920—21, lärare 1920—23 och 1925,
har i flera skrifter framhäft den betydelsefulla
roll, som Bråbygden vid Norrköping spelat i äldre
svensk kultur (hällristningar, sagotradition,
kultutöfning). N. anser, att svearnas och götarnas
strider (500—750 e. Kr.) väsentligen varit förlagda
till denna bygd (Beowulf-traditionen, Bråvalla slag,
Eddans Helgediktning). Bland hans tryckta arbeten
märkas Vårt gamla Norrköping (1913), Norrköpings
medeltid, ett Diplomatarium norcopense (1918),
Saga och sägen i Bråbygden (1922), Felsbilder der
provinz Östergötland (s. å.), Norrköpings forntid
(1925) och Östergötlands bronsålder (s. å.).
T. J. A.
*Nordenfeldt. — 3. Torsten V. N. dog
8 febr. 1920 i Stockholm. Se fig. 21 i
art. Undervattensbåt.
Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
och skola för kvinnlig yrkesutbildning. Se
Göteborg. Suppl.
*Nordenflycht, H. C. Jfr A. Nilsson, "Fru N:s
religiösa diktning" (i "Lunds univ:s årsskr.", 1918),
och Hilma Borelius, "H. Ch. N." (1921).
*Nordenmark, N. V. E., lämnade 1918
Riksförsäkringsanstalten och blef direktör i
försäkringsbolaget Bore. Sedan 1919 är han därjämte
sekreterare i Sv. astron. sällsk. och redigerar dess
publikation "Populär astronomisk tidskrift". 1914—20
var han redaktör för "Sv. aktuarieför:s tidskr." och
dess fortsättning (fr. o. m. 1918) "Skandinavisk
aktuarietidskrift".
Nordens husmodersförbund (N. H. F.). Se
Husmodersföreningar. Suppl.
*Nordenskiöld. — 3. O. H. Nordenskjöld. Se A. Munthe,
"Flottan och ryska kriget 1788—1790. O. H. Nordenskiöld" (5 dlr, 1914—17). Öfver
N. slogs 1924 en (af E. Lindberg graverad) medalj.
8. N. Adolf E. Nordenskiöld. Vet. akad. lät
1925 prägla sin minnespenning öfver N., och S. Hedin
höll på akad:s högtidsdag s, å. ett föredrag öfver
honom.
9. Karl Axel M. Nordenskjöld dog 13 aug.
1924 i Sköfde. Han var chef för Landtförsvarsdep:s
kommandoexpedition 1891—97 (ej —92). Sedan 1887
var han led. af Krigsvet. akad.
10. N. Otto G. Nordenskjöld var 1908—23 sekreterare
i Vet. o. vitt. samh. samt 1924 dess preses. Som
föreståndare sedan 1910 för Göteborgs museums
mineralogiska och geologiska samlingar har han i
hög grad bidragit till dessas förökande samt ledt
desammas ordnande och nymontering i det 1923 färdiga
nya Naturhistoriska museet. På N:s initiativ
förlades 1923 till Göteborg 17:e skandinaviska
naturforskarmötet, hvars generalsekreterare han
var. N. var led. af kommittén för utredning af frågan
om den högre handelsundervisningens anordnande
i Göteborg, föreläste i geografi vid de kurser i
handelsvetenskap, som höllos 1915—23 och ur hvilka
1923 Göteborgs handelshögskola framgick, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
