- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
929-930

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orange free state ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resultat äfven innefattade betydande territoriella
förändringar i Främre Orienten. Serbiens ställning
blef genomgripande omdanad genom afskiljande af de
sydslaviska landsdelarna (Bosnien, Hercegovina,
Kroatien, Slavonien, Dalmatien, Krain, en del af
Banatet m. m.) från Österrike-Ungern, upphörandet af
Montenegros själfständighet och uppkomsten af det nya
konungariket Jugo-Slavien (se d. o. Suppl.). Albaniens
öde föreföll under kriget flera gånger mycket osäkert,
och delningsprojekt voro under öfvervägande, men till
sist framväxte där ur virrvarret en själfständig
stat, än så länge dock med föga stadgade inre
förhållanden. Grekland framgick försvagadt ur kriget,
i hvars sista skede det deltagit som ententens
bundsförvant mot Turkiet, sedermera fortsättande
striden äfven sedan stormakterna undandragit det sitt
stöd. Freden i Lausanne (se d. o. Suppl.) 1923 gjorde
slut på alla panhellenska drömmar om landförvärf
i Mindre Asien, de af greker bebodda Tolföarna
och Rhodos förblefvo i italiensk besittning, Cypern
införlifvades formligen med Brittiska riket, och
Turkiet återfick östra Tracien till Maritza. Aftal
om tvångsförflyttning af greker från Mindre Asien
och af turkar från Grekland markerade ytterligare
fredens anspråk på att vara en grekisk-turkisk
slutuppgörelse. Ett farligt konfliktelement kvarstår
i frågan om grekers begränsade rätt att fortfarande
vara bosatta i Konstantinopel. Bulgarien lyckades
ej återtaga sina 1913 förlorade eröfringar i
Macedonien, utan förlorade där tvärtom ytterligare
några områden (se Bulgarien. Suppl., sp. 898); det
blef dessutom genom freden i Neuilly 1919 så godt
som afväpnadt. Rumänien förvärfvade Siebenbürgen,
en del af Banatet och stora områden i södra Ungern,
hvarjämte det från Ryssland gjorde ett efterlängtadt
landförvärf i Bessarabien, hvilket dock ej erkänts
af sovjetregeringen. Därjämte bekräftades dess
herravälde öfver Dobrudscha. Världskriget och därmed
sammanhängande strider fram till freden i Lausanne
fullbordade Turkiets förvandling till en väsentligen
asiatisk makt, beseglad genom Angoras upphöjande
till rikets hufvudstad. Det behöll Konstantinopel
och östra Tracien, men förlorade i stället sina
öfvervägande af araber bebodda besittningar i Asien
(Syrien, Palestina, Arabien, Mesopotamien), hvilka som
mandatområden, med undantag af Arabien, tilldelades
Frankrike och England, dock med bestämmelser om deras
framtida utveckling till själfstyrelse. Oafgjord
är ännu (juli 1925) frågan, om det oljerika Mosul
skall tillhöra Turkiet eller konungariket Irak
inom det brittiska mandatområdet Mesopotamien (se
Lausanne och Mosul, båda i Suppl., och Turkiet, äfven
i Suppl.). De sista banden mellan Turkiet och Egypten
sletos därigenom, att Turkiet i Lausannefreden afstod
från alla rättigheter till Egypten och Sudan. Egypten,
som några år från 1914 varit brittiskt protektorat,
blef 1922 ett själfständigt konungarike, men ordnandet
af Sudanfrågan och af de brittiska intressenas
tillvaratagande vid Sueskanalen återstår ännu. Liksom
Världskriget grundligt reviderade den lösning den
orientaliska frågan fick genom 1913 års fördrag,
så återstå alltjämt på viktiga punkter (Macedonien,
Bessarabien, Mosul, Palestina, Egypten, Syrien och
Mesopotamien m. fl.) konflikter och intressemotsatser,
som hindra att med någon tillförsikt
betrakta den nya uppgörelsen som definitiv.
V. S—g.

Orientaliska institutet, Påfliga (Pontifico
istituto per gli studi orientali
), läroanstalt
i Rom för såväl romersk-katolska som unerade och
grekisk-katolska präster, upprättad 1918. Kursen
är tvåårig, läroämnena äro Orientens kyrko-,
kultur- och politiska historia, Orientens språk
och litteraturer, geografi, arkeologi o. s. v.
R—n B.

*Orientaliska mattor. Å spalt 879 rad 2
nedifrån står kibla bör vara mihrab (se d. o.).

Orientalisk krysolit. Se Ädelstenar, sp. 1160
och 1161.

Orientalisk smaragd. Se Ädelstenar, sp. 1159.

Orientalisk turkos. Se Ädelstenar, sp. 1162.

*Orientalistkongress. I och med Världskrigets utbrott
upphörde de internationella orientalistkongresserna,
och en kongress af denna art, som i annat fall skulle
ha hållits i Oxford i sept. 1915, inställdes. Under
de senaste åren ha emellertid orientalister från
de allierade staterna flera gånger samlats till
kongresser, i hvilka stundom äfven representanter
för universitet och lärda sällskap i neutrala länder
deltagit. Dylika kongresser ha hållits i London 1919,
Paris 1920 och 1922 (vid det senare tillfället i
samband med Société asiatiques 100-årsjubileum) samt
i London 1923, då Royal asiatic society likaledes
firade sin 100-åriga tillvaro.
K. V. Z.

*Orientexpressen utgår numera (1925) tis-, tors- och
lördagar såväl från Calais (öfver Strassburg,
Karlsruhe, Stuttgart, München) som från Ostende
(öfver Bruxelles, Köln, Frankfurt a. M., Nürnberg,
Passau) till Bukarest, båda reselägenheterna med
anslutning från London. Mellan Wien och Bukarest
framgå expresstågen sammanslagna öfver Budapest
och Arad. Expressen från Ostende upptar i Köln
förbindelse från Amsterdam. — Daglig förbindelse
mellan England och Orienten uppehålles af
Simplon—Orientexpressen, som (med anslutning från
London) framgår från Calais öfver Paris, Dijon,
Lausanne, Milano, Venezia, Trieste, Agram, Vinkovce,
Belgrad, Niš, Sofia till Konstantinopel. Tåget
upptar i Venezia daglig förbindelse från Ostende
(London). Från Vinkovce framgår en del af expressen
till Bukarest med förbindelse öfver Constanza till
Konstantinopel. I Belgrad har expressen 4 dagar
i veckan förbindelse med Prag och i Niš 3 dagar i
veckan med Aten.
F. P.

Orientsällskapet. Se Svenska orientsällskapet. Suppl.

*Origanum, bot. O. Majorana föres vanligen till
släktet Origanum.

Orkanger, härad (1 jan. 1920 utbrutet ur Orkedalen
härad) och socken i Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt) samt Orkdal pastorat, Orkdal
prosteri, Nidaros bispedömme, Norge, vid Orklas utlopp
i Orkdalsfjorden, s. v. om Trondhjem. 6,64 kvkm. 1,975
inv. (1920). Industri omkring kustorterna Orkdalsöra
och Thamshavn.
K. G. G.

Orkdal, härad (1 jan. 1920 utbrutet ur Orkedalen
härad) i Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre
Trondhjems amt) och socken i O. pastorat,
Nidaros bispedömme, Norge. 294,74 kvkm. 3,128
inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk, industri.
K. G. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free