Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Palestina - Palm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haifa—Afule—El Hamme till den genom Transjordanien gående
Hedjasbanan samt några smärre lokalbanor (Haifa—Acre,
Afule—Nablus—Tulkarem m. fl.). På de landsvägar
man hunnit förbättra drifva araber liflig trafik
med billiga amerikanska automobiler. P. saknar goda
hamnar; viktigaste hamnstäder äro Haifa, där moderna
hamnanläggningar planeras, och Jafa. Turisttrafiken är
en viktig inkomstkälla för staten och befolkningen;
all persontrafik på P:s hamnar bedrifves emellertid
af 18 utländska ångfartygslinjer. — Mynt och
mått. Lagligt betalningsmedel är sedan brittiska
ockupationen egyptiska pund (£ E.): 1 egypt. pd (=
1 pd st. 6 pence) à 100 piaster. Införande af ny
myntfot, baserad på pd st., förberedes. Metersystemet
brukas af regeringen; befolkningen nyttjar alltjämt
äldre lokala mått och vikter. — Finanser. Inkomsterna
för budgetsåret 1924—25 beräknades till 1,656,400,
utgifterna till 1,638,050 egypt. pd. Den strängt
vidhållna grundsatsen, att förvaltningen skall bära
sig själf, nödgar P:s regering att starkt begränsa
utgifterna för landets materiella och andliga
utveckling. Förnämsta inkomstkällorna budgetsåret
1924—25 voro tullar 540,000, järnvägsmedel
290,000, tionde 200,000, hus- och jordskatt
150,000, allt egypt. pd. Bland utgiftsposterna
märktes för ordningens upprätthållande 525,170,
förvaltningskostnader 254,047, järnvägar 241,125,
allmänna arbeten 127,801 och undervisningsväsendet
103,080, allt egypt. pd.
Undervisningsväsendet var under turkiska
tiden högeligen försummadt och lider alltjämt af
regeringens nödtvungna njugghet. Den underhåller 2
lärarseminarier och 314 folkskolor (46 i städerna
och 268 på landsbygden) med 19,110 elever 1924 (däraf
15,868 gossar och 3,242 flickor). Fortsättningsskolor
finnas vid 8 folkskolor i städerna. Af statsskolornas
elever äro 89 proc. muhammedaner och 10 proc. kristna,
undervisningsspråket är arabiska. I Jerusalem
upprättades 1920 en juridisk aftonskola för
utbildning af arabiska och judiska sakförare. Fast
statlig landtbruksskola finnes ännu ej, endast
kringresande konsulenter. Nästan alla judiska barn
(och de flesta kristna) gå i privatskolor. Judiska
stiftelser underhöllo 187 skolor med 18,311
elever skolåret 1923—24, däraf 4 seminarier,
1 landtbruksskola, 17 tekniska och handelsskolor
samt det modernt utrustade judiska lyceet i Tel Aviv
(med 32 lärare och 350 elever). Kristna stiftelser
underhöllo 172 skolor med 13,348 elever (däraf flera
mellanskolor, 1 landtbruksskola och 1 högre läroverk),
muhammedanska stiftelser 38 skolor med 2,477 elever
(däraf 1 teologisk och 1 landtbruksskola). Till 224
af privatskolorna utgå statsbidrag. Omkr. 26 proc. af
barn i skolåldern besökte 1923 hvarken stats- eller
privata skolor. I de judiska skolorna är ej jiddisch,
utan hebreiska undervisningsspråket. Vid det 1925
invigda judiska universitetet i Jerusalem började i
dec. 1924 föreläsningar hållas (för 110 elever). —
Judiska och arabiska dagliga och vecko-tidningar
utkomma, engelskspråkig är veckotidningen "The
Palestine weekly". — Efter Världskriget har
den arkeologiska forskningen i P. gjort stora
framsteg. Främst på området står alltjämt den 1865
stiftade Palestine exploration fund. Flera amerikanska
universitet ha företagit gifvande utgräfningar. Staten
har upprättat ett
antikvitetsdepartement under ledning af
prof. J. Garstang. Af brist på medel kan
det blott utöfva öfvervakande verksamhet och
vårdar det i Jerusalem upprättade provisoriska
fornsaksmuseet. Palestinaforskare af olika
trosbekännelser ha sammanslutit sig i "The Palestine
oriental society", som utger en "Journal".
Administrativ indelning. P. är indeladt i 3 distrikt:
Jerusalem-Jafa, norra (Haifa) och södra (Gasa)
distriktet under hvar sin guvernör. De förnämsta
städerna äro hufvudstaden Jerusalem (62,678
inv. 1922), Jafa (47,709), Haifa (24,634) och Gasa
(17,480). — Rättskipning. Turkisk lag har i hufvudsak
bibehållits, kompletterad med ny lagstiftning om
bolag, patent o. s. v. I första instans döma i
mindre civil- och kriminalmål magistrate courts med
infödda domare. I viktigare och vädjade mål döma 4
district courts med brittisk president och infödda
bisittare, i jordtvister särskilda land courts. Högsta
domstolen består af 1 brittisk öfverdomare, 1 brittisk
vicepresident, 2 muhammedanska, 1 kristen och 1 judisk
domare. Som appellationsdomstol arbetar den på 2
divisioner; i vissa civilmål kan därifrån vädjas
till öfverdomstol i London. För familjeärenden,
testamenten, religiösa donationer o. s. v. ha
muhammedaner, judar och kristna sina religiösa
domstolar. Utlänningar kunna i viktigare mål kräfva
att dömas inför domstol med majoritet af brittiska
domare. — Polisväsendet nyorganiserades 1921,
och ett gendarmeri uppsattes 1921—22; polisstyrkan
uppgick 1924 till 1,100 man, gendarmeriet till något
mindre. De brittiska garnisonstrupperna ha minskats
till 5,000 man.
Historia och författning. Den nya regimen i
P. förebådades af den s. k. Balfourdeklarationen af 2
nov. 1917, ett bref från dåv. utrikesminister Balfour
till lord Rothschild, hvari han delgaf brittiska
regeringens afsikt att arbeta för "upprättande i
P. af ett nationellt hem för det judiska folket" under
förutsättning, att därvid intet företogs, som "kunde
skada förhandenvarande icke-judiska samhällens civila
och religiösa rättigheter i P. eller de rättigheter
och den politiska ställning judar åtnjuta i något
annat land". Denna förklaring bekräftades i april
1920 i San Remo af de allierades högsta råd, 24
juli 1922 vid mandatets godkännande af Nationernas
förbunds råd och 30 juni s. å. genom en amerikansk
kongressresolution, som tillade en bestämmelse
om skydd för "de heliga orterna samt religiösa
byggnader och platser i P." Balfourdeklarationen
intogs äfven i själfva mandatet, hvilket därjämte
erkände sionistorganisationen som rådgifvare åt
P:s regering i frågor om judarnas nationella hem
och landets utveckling. Redan förut, 1 juli 1920,
hade i P. upprättats en civil förvaltning under
ledning af juden sir Herbert Samuel (se Samuel, H. L.,
äfven i Suppl.) som high commissioner. Vid hans sida
ställdes erfarna brittiska koloniämbetsmän, de fleste
tagna från Sudan. Från början förspordes skarp arabisk
opposition mot sionisternas privilegierade ställning,
styresmannens judiska nationalitet och den starka
judiska invandringen. Arabiska kravaller egde rum i
Jerusalem i april 1920 och i Jafa och Nablus i maj
1921; sionistledarnas öppet uttalade förhoppningar om
politiskt judevälde i P. samt öfvermodigt uppträdande
invandrade judiska kommunister bidrogo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
