Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panarabism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skydd för Världskrigets territoriella nybildningar
har där ersatt den gamla panslavismen.
V. S—g.
*Pant, jur. Se Panträtt. Suppl.
Pantauktion. Se Auktion. Suppl., sp. 371.
*Pantenius, Th. H., dog 16 nov. 1915 i Leipzig.
Panthersprånget, slagordsbenämning på tyska
regeringens åtgärd att i Marokkofrågan 1911 söka
framtvinga förhandlingar om fransk kompensation
åt Tyskland genom att till Agadir (1 juli) afsända
kanonbåten "Panther". Se Kiderlen-Wächter. Suppl. och
Marokko, sp. 1038.
*Pantlånerörelse är numera underkastad stadgandena
i k. förordn. 28 maj 1918, som aflöst den i
hufvudarbetet omtalade k. förordn. 7 nov. 1884 om
samma ämne. Bland nyheterna i 1918 års förordning
äro de väsentligaste: förbud för pantlånare att
mottaga pant från person under 18 år eller berusad;
straffansvar för föräldrar eller förmyndare, som
tillåta barn under 15 år, stående under deras vårdnad,
att till pantlånare utbjuda föremål för pantsättning;
vissa skyldigheter för pantlånare i fråga om
undersökning efter förkommet eller egaren olofligen
frånhändt gods och meddelande af underrättelser åt
polismyndighet; skärpningar i straffbestämmelserna
för pantlånare; samt bestämmelse att äfven
föreståndare för kommunal pantlåneinrättning
har att rätta sig efter förordningens stadganden.
C. G. Bj.
Pantolambda, paleont. Se Ungulata, sp. 1078
(med bild).
*Panträtt. Till hvad i hufvudarbetet är sagdt härom
skall tilläggas 1) att jämlikt nya konkurslagen (13
maj 1921) försäljning af handpant under dess egares
konkurs sker utan användning af offentlig auktion
(jfr hufvudarb., sp. 1471—72), då panten utgöres af
värdepapper, noteradt å fondbörs, i hvilket fall
försäljningen skall ske genom fondkommissionär
till gällande börspris (se lag 16 maj 1919); samt
2) att genom en lag "om viss panträtt i spannmål"
20 juni 1924 ytterligare en möjlighet (utöfver de
sp. 1470—71 omtalade) beredts att upplåta verklig
panträtt i löst gods, som stannar i upplåtarens
besittning, näml. i tröskad spannmål, som utvunnits
i upplåtarens egen jordbruksdrift; densamma må, utan
att flyttas ur egarens vård, pantsättas medelst a)
uttrycklig, bevittnad upplåtelse i skuldebref, b)
enligt lagens föreskrifter verkställd besiktning,
hvarom intyg måste åtecknas skuldebrefvet, samt c)
registrering hos vederbörande häradshöfding eller
rådstufvurätt i särskildt spannmålspantregister
(se d. o. Suppl.), hvarom jämväl bevis meddelas
å skuldebrefvet. Ifrågavarande panträtt upphör
emellertid senast 1 sept. näst efter 60 dagar
efter registreringen. Lagen, som ej tillåter
pantförskrifning af otröskad spannmål, kan i sitt
nuv. skick ej sägas fullt motsvara våra landtmäns
önskningar i ämnet.
C. G. Bj.
Pantsarnäsfjärden. Se Åland, sp. 984.
Panturanism (eng. Pan-turanianism), en i Turkiet
kort före Världskrigets utbrott framträdande rörelse
med syfte att politiskt och kulturellt samla alla folk
af turansk härstamning, med Turkiet som politiskt
kraftcentrum uppbygga en "turansk civilisation" på
de gamla turkiska traditionernas grundval och från
främmande herravälde (ryskt, kinesiskt, persiskt
och afganskt) frigöra de turanska folk, som sakna
nationellt oberoende. Rörelsen var till
en början öfvervägande litterär, kom därpå under
Världskriget att samverka med turkisk krigspropaganda
och har efter krigets slut föga låtit offentligen
höra af sig i jämförelse med den med större resurser
arbetande rysk-bolsjevikiska propagandan i det inre
Asien. Den är tydligt artskild från panislamismen,
enär den lägger hufvudvikten på rasgemenskapen
och respekterar olika turanska stammars eller
nationers religiösa åskådningar (buddism, schamanism
o. s. v.). I sina något mindre vidtgående former
har rörelsen nöjt sig med att verka för ett närmande
mellan Turkiet samt turkiska talande folk i Kaukasien,
Persien och Central-Asien. Litt.: Tekin Alp,
"The turkish and pan-turkish ideal" (1916), och
Macdonell, "Turanians and pan-turanianism" (1918).
V. S—g.
*Panum. — 2. Hortense P. har skrifvit
bl. a. Middelalderens strengeinstrumenter og deres
forlöbere i oldtiden (I, 1915). Sedan 1923 utger han
i förening med W. Behrend ett musiklexikon.
P. E—t.
Panzer [pa’ntser], Friedrich, tysk germanist,
f. 4 sept. 1870 i Asch, docent i München 1894,
e. o. professor i Freiburg 1901, i Heidelberg 1919,
har framför allt sysslat med medeltidens tyska
litteratur och folkdiktningen. Af hans arbeten
må nämnas Meister Rumslands leben und dichten
(1893), Lohengrinstudien (1894), Hilde-Gudrun
(1901), Das altdeutsche volksepos (1904),
Märchen, sage und dichtung (1905), Studien zur
germanischen sagengeschichte, I Beowulf (1910),
II Sigfrid (1912) och Deutschkunde als mittelpunkt
deutscher erziehung (1922). P. är äfven verksam som
utgifvare, bl. a. af "Zeitschrift für deutschkunde"
och "Deutsche forschungen" (med J. Petersen).
R—n B.
Panzini [pantsīni], Alfredo, italiensk
författare, f. 1863 i Senigallia, studerade i
Venezia och Bologna, där han vardt lärjunge till
Carducci (om hvilken han 1894 skref L’evoluzione di
G. Carducci) och filos. doktor. I många år lärare
i Milano, flyttade han i samma egenskap 1917 till
Rom och har utgett skolböcker i latin, historia,
italienska och retorik. Hans vittra alstring omfattar
bl. a. romanerna och novellerna Il libro del morti
(1893; 2:a uppl. 1920), La cagna nera, Gli ingenui,
Lepida e tristia, La fiabe della virtù, Piccole
storie del mondo grande, La lanterna di Diogene,
Cos’é l’amore, Santippe, Donne, madonne e bimbi,
La madonna di mamà, Novelle d’ambo i sessi, Il
viaggio di un povero letterato, lo cerco moglie!,
Il diavolo nella mia libreria och Signorine. Jfr
Italienska litteraturen. Suppl.
R—n B.
*Papaveraceæ. Om det hit hänvisade Bocconia se
Macleaya. Suppl.
Pape, William, tysk målare, f. 1859 vid Rendsburg,
d. 13 dec. 1920 i Stockholm, studerade filosofi
ooh naturvetenskap i Berlin, innan han slog sig på
måleri, var elev af Prell vid akademien, utförde
sedan, förutom porträtt, mestadels ceremonibilder ur
kejsarfamiljens lefnad och är bäst representerad på
Hohenzollernmuseum. P. var hofmålare hos kejsar
Vilhelm II och medföljde under Världskriget
dennes stab. Till Stockholm kom han 1920 för
att måla Nobelbanketten efter prisutdelningen,
men afled till följd af en automobilolycka.
G—g N.
Papenholm, gård på Ösels västkust vid Kielkond. Vid
P. hade ryssarna under Världskriget anordnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
