- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
977-978

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panarabism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underlägsen i fart, har betydligt kraftigare artilleri,
men delvis svagare sidopansar (sannolikt i stället
tjockare pansardäck). — De å sp. 1438 omnämnda, 1914
under byggnad varande franska slagskeppen med 4 svåra
kanoner i hvarje torn komma icke att färdigbyggas. —
Torpednät ha borttagits från fartygen, då de icke
förmå hejda moderna torpeder, men lätt kunna komma
i propellrarna och därigenom utgöra en fara för
manöverdugligheten.

Inom svenska flottan ha tillkommit pansarbåtarna
"Drottning Victoria" (se fig.) och "Gustaf V",
båda af "Sverige"-typ, men till olikhet mot
"Sverige" försedda med isbrytarförstäf samt
framdrifna af kugghjulsutväxlade turbinmaskiner
af Westinghouse-typ. "Sverige" har nu erhållit
moderna eldledningsanordningar med centralsikte,
hvarigenom masternas utseende ändrats. Afsikten
är att införa enahanda anordningar äfven å
de båda sist byggda pansarbåtarna. "Svea" är
öfverford till depåfartyg, "Göta" och "Thule"
till logementsfartyg. Förslag föreligger att
likaledes öfverföra "Oden" och "Niord". Samtliga
2:a och 3:e kl. pansarbåtar äro utrangerade.
C. K. S.

*Pansarkasematt. Vid kustbefästningar torde
kanonuppställning i kasematt med embrasyrpansar åter
komma till heders. Under Världskriget har nämligen
sådan uppställning fortfarande visat sig motsvara
sitt ändamål.
L. W:son M.

Pansarstickare, krigsv. Se Värja.

*Pansartorn. När under Världskrigets första
skede de belgiska fästningarna inom oväntadt kort
tid betvingades af tyskarna, försvagades gifvetvis
tilltron till såväl pansarskydd som fästningar öfver
hufvud taget, men tack vare den för fransmännen
hedrande striden om Verdun och turkarnas vackra
försvar af Dardanellerna stärktes åter tron på
nyttan af fast försvar, förutsatt, att detsammas
verk äro omsorgsfullt byggda, tidsenligt anordnade
och bestyckade samt sedan bli väl försvarade;
och hvad pansartornen beträffar, visade snart en
närmare undersökning af de sönderskjutna forten,
att endast ett fåtal torn allvarligt skadats af det
väldiga bombardemang, för hvilket de varit utsatta.
Visserligen sattes pansartornen i de anfallna
forten snart nog ur stridbart skick, men detta
berodde mindre på direkta genomslag af träffande
projektiler än på de skador, som betongförlagen ledo.
Dessa senare visade sig nämligen vara alldeles för
svaga och hvilande på "lösan sand" i st. f. på
fast underlag. Ingen enda af tornens kalotter i
Lièges och Namurs fort var genomslagen, men många
af dem hade ganska djupa träffmärken; och dock voro
dessa torn ej konstruerade för att motstå anslag
af gröfre projektiler än 21 cm. mörsares. I det
sprängda fort Loncin voro dock kalottdelarna något
skilda från hvarandra, hvilket visar nödvändigheten af
omsorgsfull sammanfogning, där kalotten ej kan
göras i ett stycke. I Antwerpens fort hade tornen i
allmänhet skadats mera, men detta oaktadt hade blott
en enda kupol sönderslagits af en 42 cm. granat.
I de h. o. h. grusade forten Vaux och Douaumont vid
Verdun hade ingen kupol sönderskjutits, och dock
hade flera af dem träffats af gröfre projektiler.
Kunna betongförlag och förpansar göras tillräckligt
motståndskraftiga, utgöra pansartornen sålunda
allt fortfarande ett godt skydd för kanonen (jfr
Pansar. Suppl.). Bäst och säkrast blir dock detta
skydd i ett bergfort, där vid försiktig utsprängning
af torngropen den sedan behöfliga betongen bör kunna
inskränkas till ett minimum. För att i alla händelser
skydda fortets inre mot giftiga gasers inträngande
vid ett eventuellt genomslag af pansaret, böra dock
betongafstängningar med smala och tättslutande
pansardörrar anordnas nedanför tornet.
L. W:son M.

*Pansartåg. Den misstro mot användning af pansartåg i
en fullt modern krigföring, som före Världskrigets
utbrott börjat få insteg, häfdes under dettas
fortgång fullständigt. Pansartågen kommo nämligen
till användning och gjorde ofta mycken nytta hos
alla de krigförande, men särskildt anlitades de af
belgierna, engelsmännen (bl. a. längs Sueskanalen),
tyskarna och österrikarna. Deras uppgift har varit att
göra framstötar ända in i de fientliga linjerna, att
täcka återtåg, att hindra öfvergång öfver vattendrag,
att skydda broar och andra konstbyggnader mot
förstöring och att underlätta sådanas reparation,
att hastigt till framskjutna ställningar föra
personal, ammunition, verktyg, proviant eller andra
förnödenheter, o. s. v. Ett pansartåg är vanligen
sammansatt af 2 vagnar med ett lokomotiv emellan sig
eller ock af flera vagnar med ett lokomotiv i hvardera
ändan af tåget. Såväl vagnar som lokomotiv äro helt
pansarskyddade med i väggarna anbragta stängbara
och åt alla håll vettande utkikshål och skottgluggar
för gevär, kulsprutor och smärre snabbskjutande
kanoner. Ofta finnes i tågets båda ändar en för
utsikten icke skymmande och sålunda lägre anordning
för snabbskjutande pjäser. Bromsinrättningar
o. d. äro flyttade in i vagnarna. Inga dörrar kunna
öppnas utifrån, och plattformerna äro stängda
medelst taggtråd e. d. Från hvarje vagn finnes
signalförbindelse med lokomotiven, och befälhafvaren
står i telefonförbindelse med föraren. Vatten- och
kolförråd medföras i en pansrad förrådsvagn. Till
hvarje välrustad armé (äfven ryska sovjetarmén)
torde numera höra pansartåg.
L. W:son M.

Pansarvagn, senare benämning på tank (se d. o. 2),
numera utbytt mot stridsvagn (se d. o. Suppl.).

*Panslavism. Under åren närmast före Världskriget
höllos flera s. k. "neoslaviska" kongresser,
officiellt åsyftande att främja en rent kulturell
allslavisk gemenskap, men faktiskt uttryck för
politiska, mot Tyskland och Österrike-Ungern
riktade frigörelsesträfvanden. Under Världskriget
spelade till en början panslavismen en ej obetydlig
roll, stärkande krigsstämningen i Ryssland och
främjande de till österrikisk-ungerska monarkien
hörande slavernas affall från denna. Fredssluten
tillfredsställde i mycket vid omfattning de förut
undertryckta slaviska nationaliteternas sträfvanden,
och samtidigt bragtes genom bolsjevikernas seger
i Ryssland den äldre, ryskfärgade panslavismen att
försvinna. Redan långt tidigare hade de västslaviska
nationaliteterna — samtidigt med att de hoppades
på militärt stöd från Ryssland och dess allierade
Frankrike för sina oafhängighetssträfvanden —
visat föga benägenhet för ett framtida beroende af
Ryssland, och efter den kommunistiska omhvälfningen
upphörde nationalitetssträfvandena att vara de
bestämmande för rysk politik. En sträfvan i de
slaviska staterna utanför Ryssland (och Bulgarien)
för ökad kulturgemenskap och politisk samverkan till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free