Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1005-1006 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattning. Inga nya pensionärer intogos under några
år, och den 1872 uppförda byggnaden (Benedickska
l. Hvita huset) utrymdes. Sedermera ha intagningarna
åter kunnat börja, och 1924 påbyggdes —
tack vare hufvudsakligen en af kammarjunkaren
friherre K. A. L. von Plomgren (d. 1923) gjord
donation på öfver 160,000 kr. — det 1893 uppförda
huset (mot Hagagatan) med en ny våning till
ersättning för utrymmet i Benedickska huset, hvilket
definitivt hade öfvergetts till följd af planerad
tomtförsäljning. Vid 1924 års slut räknade asylet 100
pensionärer, och hade tillgångarna stigit till
1,913,421 kr., hvaraf å lifräntefonden 570,250 kr.
(Genom tomtförsäljning 1925 förbättrades ytterligare
ekonomien.) Utgifterna voro 1924 93,265 kr.,
däraf i lifräntor 17,611 kr. Litt.: Märta Ekhoff,
”En fristad för gamla. Bilder från Sällskapets
’Vänner till Pauvres honteux’ i Stockholm femtioåriga
verksamhet 1862—1912” (1913).

*Pavane. Dansens namn anses numera icke
härleda sig från Padua, utan från pavo, påfågel, till
skillnad från den samtidiga dansen padovana,
hvars musik gick i tretakt och var beståndsdel i
1570-talets danssvit.

*Paviljong. — 2. Se Ädelstenar, sp. 1154.

Pawiński, Adolf. Se Polska litteraturen, sp. 1276.

*Pavlov, Ivan P., dog 12 febr. 1916 i Petersburg.

*Payer, J. von, dog 30 aug. 1915 i Veldes, Krain.


Payer [pa′j-], Friedrich von, tysk politiker,
f. 12 juni 1847 i Tübingen, var 1871—1913
advokat i Stuttgart, tillhörde tyska riksdagen 1877—78, 1880—87 och
1890—1918 samt tyska nationalförsamlingen 1919—20. Han invaldes 1894 i
Württembergs Andra kammare och var 1895—1912 dennas president. P. tillhörde
först sydtyska folkpartiet (i Württembergs landtdag det demokratiska partiet)
och stödde efter riksdagsupplösningen 1907 furst Bülows ”blockpolitik”
samt hade väsentlig andel i de små liberala
partigruppernas enande 1910 till ”framstegsvänliga
folkpartiet”. Han var sedermera dettas ordf. samt
presiderade under Världskriget i det af förtroendemän för
alla större riksdagspartier i juli 1917 bildade s. k.
”interfraktionella utskottet”, som bl. a. formulerade
den sedan af riksdagen antagna fredsresolutionen.
Sedan grefve Hertling blifvit rikskansler och
de borgerliga majoritetspartierna uttalat önskan om
att bli företrädda i ministären, utsågs P. till
ställföreträdande rikskansler (okt. 1917), och han
bibehöll denna post äfven i prins Max’ af Baden
ministär till revolutionen 9 nov. 1918. I nationalförsamlingen
var P. ordf. i det tysk-demokratiska
partiet, men nedlade denna befattning i juni 1919 i
samband med söndringen inom partiet i frågan,
huruvida fredstraktaten skulle i oförändrad form
undertecknas eller ej (P. förordade dess undertecknande
för att afvärja en fientlig invasion och
riksenhetens sprängning). Af ålders- och hälsoskäl
drog sig P. 1920 tillbaka från det politiska lifvet.
Hans memoarer, Von Bethmann-Hollweg bis Ebert
(1923), ha stort historiskt värde för prins Max’
kanslerstid och partiförhandlingarna om
Versailles-fredens undertecknande.
V. S—g.

Payró, Roberto Jorge, argentinsk journalist,
författare, f. 1867 i Mercedes (Buenos Aires),
utgaf redan vid 17 års ålder en diktsamling,
Ensayos poéticos, och året därefter romanen
Antigona samt novellsamlingarna Scripta och Novelas
y fantasías. Hans förnämsta arbeten äro romanerna El
falso Inca (1905), El casamiento de Laucha (1906),
Pago chico (1908) och Divertidas aventuras del nieto
de Juan Moreira (1911) samt de dramatiska arbetena
Canción trágica (1903), Sobre las ruinas (1904),
Marco Severi (1905) och El triunfo de los otros (1907).
Ad. H—n.

*Pazzi, Enrico, dog 1913.

Pc. Se Telegram, sp. 768.

*Pearl harbour. Befästningarna äro nu färdiga och
göra P. till en betydande krigshamn.

Pears [pä͡ə’ṡ], sir Edwin, engelsk jurist, författare,
f. 1835 i York, d. 27 nov. 1919 på Malta, blef
1870 advokat, var generalsekreterare för 1872 års
internationella fångvårdskongress och slog sig 1873
ned i Konstantinopel, där han utöfvade en omfattande
advokatverksamhet vid konsulatsdomstolarna. Han
var därjämte korrespondent till "Daily news", och
hans skildringar där 1876 af de muhammedanska
grymheterna i Bulgarien ("de bulgariska
gräsligheterna") framkallade i England en ryktbar
af W. E. Gladstone ledd demonstrationskampanj mot
turkiska regeringen. P. gjorde sig senare känd som
framstående auktoritet i bysantinsk arkeologi. Han
skref en mängd värdefulla arbeten om Turkiet och om
bysantinsk historia, bl. a. The fall of Constantinople
(1885), Turkey and its people (2 bd, 1911), Fourty
years in Constantinople (1915) och Abdul Hamid (1917).
V. S—g.

Pearse [pä͡ə’ṡ], Pádraic (Patrick Henry), irländsk
författare. Se Iriska litteraturen. Suppl., sp. 674,
och Irland. Suppl., sp. 679—680.

*Pearson, K., utgaf 1902—24 i 16 bd den mycket
uppmärksammade tidskr. "Biometrika".

Pearson [pi͡ə’sn]. 1. Peter Henry P., svensk-amerikansk
universitetslärare, författare, f. 30 mars 1864 i
Landskrona, studerade vid Bethany college, blef
filos. kandidat vid universitetet i Berlin 1893,
har sedan 1895 varit lärare i engelska språket och
litteraturen vid Bethany college och vice rektor
sedan 1917. P., som författat ett antal skrifter med
pedagogiskt syfte, studerade 1920—21 för Staternas
undervisningsbyrås räkning skolväsendet i Europa,
särskildt i de skandinaviska länderna. — 2. Alfred
J. P., den föregåendes broder, universitetslärare,
diplomat, f. 29 sept. 1869 i Landskrona, kom vid
7 månaders ålder med föräldrarna till Amerika. Han
uppväxte på en farm i staten Kansas, studerade vid
Bethany college och vid Yale-universitetet, där han
blef filos. doktor 1896. Han var lärare i engelska
vid svensk-amerikanska colleges till 1907, då han blef
professor i moderna språk vid Drake university i Des

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>