Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moines, lowa. Han har gjort sig känd som föreläsare
och särskildt behandlat "skandinaviska inflytanden på
den moderna civilisationen". Under Världskriget var
han mycket verksam som föreläsare i de amerikanska
soldatlägren i Frankrike. Han har till engelska
öfverflyttat ett antal svenska poem, bl. a. konung
Oskars "Östersjön". Han utnämndes 1924 till
amerikanskt sändebud i Polen.
1—2. O. A. L—r.
Pearson [pi͡ə’sn], sir Cyril Arthur, engelsk
tidningsman, filantrop, f. 24 febr. 1866 i Wookey,
Somersetshire, d. 9 dec. 1921 i London genom
olyckshändelse vid badning, egnade sig vid unga år
åt journalistik, först som medarbetare i "Tit-bits",
grundlade en tidningsförläggarfirma och förvärfvade en
betydande förmögenhet på den af honom 1890 uppsatta
veckotidningen "Pearson’s weekly". Han utgaf flera
andra vecko- och månadstidskrifter och uppsatte
1900 nyhetstidningen "Daily express" som konkurrent
till "Daily mail". Jämte bröderna Harmsworth var
P. banbrytande i fråga om den engelska pressens
"amerikanisering" på det tekniska området. Han inköpte
1904 tidningen "Standard" och dess aftonupplaga,
"Evening standard", hvilken han sammanslog med den
likaledes af honom inköpta "S:t James’s gazette",
samt dref i sina tidningar ifrig propaganda för
J. Chamberlains förslag till tariffreform. Iråkad
blindhet nödgade honom att 1912 helt draga sig
tillbaka från den personliga ledningen af sina
tidningsföretag. Han egnade då sin förmögenhet och
sin organisationsförmåga åt arbetet på att förbättra
de blindas lefnadsvillkor. Under Världskriget
upprättade han i sin bostad i Regents park i London
en utbildningsanstalt för "krigsblinda", S:t Dunstan’s
hostel. Om arbetet bland de blinda skref han Victory
over blindness (1919). P. upphöjdes 1916 till baronet.
V. S—g.
*Peary, R. E., dog 20 febr. 1920 i
Washington. Nekrolog af G. Andersson i "Ymer" (1920).
*Peary’s land (eng. Peary land). Se äfven
Grönland. Suppl., sp. 104.
*Peć är nu stadens officiella namn; den tillhör
Jugo-Slavien. Se Ipek. Suppl.
Peçanha [pesa’nja], Nilo, brasiliansk politiker,
f. 1868, d. 1924, var i 12 år kongressdeputerad, blef
senator och guvernör i staten Rio de Janeiro samt
1906 vice-president i Brasiliens förenta stater. Vid
president Pennas död blef P. i juni 1909 president
och innehade denna post till mandatperiodens utgång
1910. Därefter var han ånyo 1915—17 guvernör i
Rio de Janeiro, efterträdde i maj 1917 L. Müller
som utrikesminister och medverkade som sådan
till Brasiliens krigsförklaring mot Tyskland i
okt. s. å. Han afgick i nov. 1918.
Peccavi, lat., "jag har syndat".
*Pechblände. Sp. 300, rad 5 uppifrån står Siebenbürgen
bör vara Böhmen. - Se äfven Radioaktiva mineral
och bergarter, sp. 863.
*Pechuël-Loesche, E., tog 1912 afsked från professuren
och dog 29 maj 1913 i München.
*Peck, G. W., dog 16 april 1916.
Pecori Giraldi, Guglielmo, grefve, italiensk
marskalk, f. 18 maj 1856 i Borgo S. Lorenzo nära
Florens, officer vid artilleriet 1876, sedermera
ingenjör- och generalstabsofficer, öfverbefälhafvare i
Eritrea och (1911) generallöjtnant och
fördelnings-chef. Under Världskriget förde han
efter hvartannat 28:e inf.-fördeln. och 7:e
armékåren (vid Isonzo) samt, från maj 1916,
1:a armén (på Tyrolerfronten). 1919 blef han
armégeneral (generale d’esercito) och 1923 marskalk.
H. J—dt.
Péczeli [pē’ts-], József. Se Ungerska litteraturen, sp. 1058.
*Pedagogik. Särskildt efter Världskriget (1914—18)
har en kraftig utveckling i nästan alla kulturländer
framträdt inom såväl den teoretiska pedagogiken
som inom skolvärlden. Utvecklingen har påskyndats
genom den upplösning af det gamla skolväsendet, som i
flera länder framkallats af Världskriget, men de nya
tankarna hade redan förut småningom och sporadiskt
hos olika tänkare och i skilda länder framträdt, så
att sedermera efter kriget de olika strömningarna
kunnat samla sig till en stor internationell
reformrörelse. Denna har burit fram vissa principiellt
nya pedagogiska idéer och kommer sannolikt förr
eller senare att leda till en mycket djupgående
omgestaltning af skolväsendet. Dessa idéers målsmän
vilja icke bygga upp den nya pedagogiken på teoretiska
spekulationer, utan söka utbilda sina åsikter hand i
hand med praktiska försök inom för syftet organiserade
reformskolor (se Reformskolor. Suppl.).
S—e.
*Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Enligt
k. br. 22 juli 1918 omhänderhafves biblioteket
numera af en under Skolöverstyrelsens inseende
stående stiftelse, hvars styrelse utses af
Skolöfverstyrelsen. Stiftelsens styrelse består
af 5 led. (af hvilka 2 lärare eller förutvarande
sådana vid läroanstalt, som står under inseende
af Skolöfverstyrelsens läroverksafd., och 2
lärare eller förutvarande sådana vid läroanstalt,
som står under inseende af Skolöverstyrelsens
folkskoleafd.). Dessutom utses af Skolöfverstyrelsen
2 suppleanter. Senast utgående statsbidrag utgjorde
11,000 kr. Dessutom åtnjuter biblioteket anslag
af Stockholms stad. Enligt stiftelsebrefvet är
fastställdt att, om bibliotekets verksamhet af någon
anledning skulle framdeles komma att definitivt
upphöra, K. M:t eger bestämma, att biblioteket skall
öfvertagas af staten, om det befinnes lämpligt,
att så sker.
K. N—d.
Pedagogiska sällskapet i Stockholm,
bildadt 1892 på initiativ af rektor Sigfrid
Almquist, skolföreståndarinnan Anna Sandström
m. fl., har till ändamål att genom anordnande af
öfverläggningar, föredrag och samkväm åstadkomma
sammanslutning mellan lärare och lärarinnor vid
hufvudstadens skolor samt söka väcka intresse
för uppfostrings- och undervisningsfrågor. Äfven
personer, stående utom lärarkåren, vinna inträde i
sällskapet efter medgifvande af styrelsen. Denna
består af 1 ordf. samt 6 andra led. (3 manliga
och 3 kvinnliga, bland hvilka skall finnas minst
1 representant för hvar och en af skolarterna
allmänna läroverken, folk- och flickskolorna).
C. L-d-n.
*Pedalaceæ, bot., bör vara Pedaliaceæ.
Peder Fredag, krigare, död 1525, torde urspr. ha
varit borgare i Stockholm och omtalas första gången
i sept. 1520, då han vid en sammankomst med Kristian
II:s utskickade häftigt motsatte sig förslaget om
stadens dagtingan. Före danskarnas intåg satte han
sig i säkerhet till Norrland, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
