- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1041-1042

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertinax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1041

Petersson-Petljura

1042

kyrkoherde i Badelunda. 1887 vald till kyrkoherde
i Leksand och Djura (tillträdde 1889), har han där
sedan dess bedrifvit en nitisk verksamhet, från 1893
tillika såsom kontraktsprost i Leksands kontrakt. Vid
jubelfesten i Uppsala 1893 blef han teol. doktor. P.,
som intar en framskjuten plats bland sitt stifts
prästerskap, har kraftigt befordrat den kyrkliga
utvecklingen särskildt i fråga om ungdomsvård och
församlingsdiakoni. 1911-15 var han led. af Svenska
kyrkans missionsstyrelse. 1902-11 var han konservativ
led. af Första kammaren för Kopparbergs län. Han
var därunder 1909-11 led. af lagutskottet och togs
dessutom i anspråk för särskilda utskott, bl. a. för
reglering af prästerskapets löner och boställsordning
(1908, 1909 och 1910). P. har utgett Prosten i Mora
Jacob Boéthius (1878), Grundtankarna i aposteln Pauli
förkunnelse af evangelium (1881), Berättelser ur
svenska kyrkans historia efter reformationen (1883)
och Betydelsen af uttrycket de heligas samfund (1892).

Petersson, Gustaf Valfrid, grufveten-skapsman,
f. 17 mars 1862 å Rejmyra, Östergötlands län,
filos, doktor i Uppsala 1890, studerade som
extra elev vid bergsskolan 1892-93, tjänstgjorde
1889-97 som extra och t. f. geolog vid Statens
geol. unders., var 1897-1901 statsgeolog och samtidigt
(1898-1901) t. f. lektor i mineralogi och geologi
vid Tekniska högskolan. 1901 utnämndes han till
professor i grufvetenskap vid Bergshögskolan och
är sedan 1903 dennas föreståndare. P. har utfört
malmgeologiska undersökningar och expertuppdrag
i olika delar af Sverige och Norge. Han var
1910-21 led. af Tekniska högskolans styrelse,
är led. af statens varpmalmskom-mitté sedan 1911,
var ordf. i statens skifferolje-kommitté 1913-19
och i djupundersökningsnämn-den 1917-24. Han
har sedan 1902 varit ordf. i "Jernkontorets
annalers" redaktionskommitté. Bland hans många
i fackpublikationer införda afh. och uppsatser
märkas Geologisk atlas öfver Norbergs bergslag
(1898), Om anrikning af svenska järnmalmer
(1903), Om malmtillgångarna i Kiirunavaara och
Gellivare malmberg (1914), Djupundersökningar
i Kiirunavaara och Gellivare malmberg (1924) och
Sveriges järnmalmstillgångar och järnmalmsproduktion
(1925). P. blef led. af Ing. vet. akad. 1919 och af
Fysiogr. sällsk. i Lund 1924. Fmn.

Petersson, Anders Gustaf, släktforskare, f. 29
sept. 1863 i Kexsundet, Bjurkärn, sedan 1890 egare och
redaktör af "Kristinehamns-tidningen", har utarbetat
genealogiska och biografiska anteckningar om släkter
från Karlskoga bergslag (I. Månssläkten, 1912;
II. Kexsunds släkten, 1913; III. Ny torpssläkten,
1923, och IV. Å sjöhytt e si akten, s. å.) samt
Kristinehamns fabriks- och handtverksförening s
75-års historik (med biografier öfver fören:s medl.,
1922). Bland P:s skrifter må ock nämnas På Islandsfärd
(1925).

Petersson, John Kristian Herbert, språkforskare,
universitetslärare, f. 21 maj 1881 i Ålem, Kalmar
län, filos, doktor 1912, docent i jämförande
språkforskning 1911, utnämndes till professor i
sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning
1923, allt i Lund. Bland hans utg. skrifter - nästan
genomgående af etymologiskt innehåll, företrädesvis
från baltisk-slaviskt, armeniskt och ariskt område -
må nämnas Studien zu

Fortunatovs regel (gradualafh. 1911), Zur slavi-schen
und vergleichenden wortforschung (1915), Baltisches
und slavisches (1916), Zwei sprachliche aufsätze
(1917). Baltische und slavische wortstu-dien (1918),
Arische und armenische studien (1920), Studien
ilber die indogermanische heteroklisie (1921), ett
större arbete af delvis morfologisk art med starkt
glottogonisk läggning, Vergleichende wortstudien
(1922) och Griechische und lateinische wortstudien
(s. å.). K. F. J.

*Peterwardein tillhör nu Jugo-Slavien. Officiellt
namn Petrovaradin.

’Pethick-Lawrence, Fr. W., är född 1871. Han utgaf
jämte sin hustru E m m e l i n e P. tidningen "Votes
for women" 1907-14. Han agiterade under Världskrigets
sista år för samförståndsfred och sökte förgäfves
1917 och 1918 bli vald till led. af underhuset. Han
tillhör numera arbetarpartiet och är sedan 1923
underhusledamot.

*Petiotisering. Se Vin, sp. 610.

Petit [poti], E d o u a r d, fransk pedagog och
historiker, f. 17 mars 1858 i Marseille, d. 19
febr. 1917 i Perpignan, var först lyceilärare och blef
1900 generalinspektör för primärundervisningen. På
denna post gjorde P. en betydande insats i den franska
lekmannaskolans utveckling. Bl. a. ifrade han för
inrättandet af fortsättningsskolor och skolklasser för
vuxna. Han var en flitig läse- och läroboksförfattare
och skref dessutom bl. a. biografierna Francois
Dupleix (1883), Sully (1885), André Doria (1887),
Francois Mignet (1889) och Eugene Pelle-tån (1912)
samt på det pedagogiska området Uécole möderne
(1891), Uécole de demain (1902), La vie scolaire
(1907) och Autour de Véducation po-pulaire (1908).

* Petit parisien, Le. Direktörer för tidningen äro
efter Jean Dupuys död, 1919, hans söner deputeraden
Pierre Dupuy och senator Paul Dupuy. Tidningen anlitas
ofta för officiösa utrikespolitiska meddelanden.

Petits choux [patijö], fr. Se Vin dbö j t el.

Petits pois verts [peti’ pwa’ var], fr., trädg. Se
Ärter.

Petjernga, ry. SePetsamo. Suppl.

*Petjnikov, A. (enligt nyare uppgift född 8
febr. 1873), fick i Berlin professors titel 1910
och var 1913-21 violinlärare vid musikakademien
i Miin-chen.

*Petjory tillhör nu Estland och är hufvudstad i
distriktet P. (estn. Petseri; 60,943 inv. 1922),
republikens sydöstra del, som genom freden i Dor-pat 2
febr. 1920 af träddes af Kyssland. 2,011 inv. (1922).

Petljura, Simon, ukrainsk krigare och politiker,
f. 1873 (enl. en annan uppgift 1878) i provinsen
Poltava, är son till en ukrainsk kosack, studerade
teologi i Kiev, relegerades från universitetet på
grund af ukrainsk nationell propaganda och tillhörde
från 1905 de ledande i det hemliga förarbetet
för en ukrainsk resning. Han agiterade bl. a. i
Kubanområdet och Kaukasien bland där boende ukrainer
för upprättandet af andelsföretag och utgaf i Moskva
en ukrainsk tidskrift, som indrogs af ryska regeringen
efter Världskrigets utbrott 1914. P. deltog därefter
i semstvoorganisationernas hjälpverksamhet och utsågs
efter marsrevolutionen 1917

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free