- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1039-1040

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pertinax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1896 för Princeton-universitetets museums räkning och
var till 1900 sysselsatt med ordnandet af de hopbragta
samlingarna. Sedan dess har han varit intendent för
afd. för paleontologi i Carnegie-museet i Pittsburgh,
Pennsylvania P. har skrifvit ett stort antal afh.,
alla offentliggjorda i "Annals of the Carnegie
museum", bl. a. Osteology of Oxy-dactylus (1903), The
miocene beds of Western Nebraska and Eastern Wyoming
and their vertebrate faunce (1906), Description of the
type specimen of Stenomylus gracilis Peterson (1907),
A new camel from the miocene of Western Nebraska
(1910), Osteology of Promerycochoerus (1914) och
Osteology of Dolichorhinus Longiceps Douglass (1924).

O. A. L–r.

*Peterson-Berger, O. Vilhelm. I åtskilliga af honom
på senare åren utg. sånger (bl. a. till dikter
af Bo Bergman) och pianohäften (Earina, Italiana,
Anakreontika m. fl.) röjas vissa intryck från den
gängse modernismen, alltunder det han bibehållit
sin egenart. En 3:e programsymfoni, Same ätnam
(i f moll; 1917), är färgad af låtar och syner från
lappfolkets nomadlif och forntida offerfester,
vinter- och sommarnattsstämningar från ödemarken
och framtidsaning om obygdens kufvande genom en
ny tids krafter. P.-B:s drama Domedagsprofeterna
(se sp. 683) framfördes som "musikaliskt lustspel" å
K. teatern 1919 med fullbordad musik, som fullföljer
"Arnljots" stil i afseende på fri rytmisk talsång
omväxlande med smärre melodiskt bundna moment, ehuru
tonen här är lättare, i öfverensstämmelse med den
brokiga och glada handlingen, och polyfont skrifsätt
tillämpats, visserligen i orkesterpartiet mera abrupt
än med utsvällande bredd. Till ett nytt musikdrama
Adils och Elisiv med fornnordiskt ämne utgaf han
1919 den lefvande textboken på rytmisk prosa med
inflätade lyriska ställen på vers. 1922 skref han
con amore ord och musik till Kantat vid Umeå stads
300-årsjubileum. – (Den å sp. 682 bland sångkvartctter
nämnda serenaden "Tallarnas barr" är soZosång, där
förväxlad med I. Widéens snarlika kvartettkomposition
med solo till samma dikt.) - Sin musikkritik utöfvar
P.-B. fortfarande, om än med större olust än förr.

E. F–t.

*Peterssen, Hj. Eilif E., hade 1925 en
konstutställning af sina verk i Stockholm.

*Petersson (sp. 687), G. Albert, tog
afsked från presidentskapet i Kammarrätten
1921. P. lämnade riksdagen 1917. P. har varit ordf. i
stadsplanelag- (1916), skogsbeskattnings- (1920)
och kommunalskatte-(sedan 1921) kommittéerna. Han
blef juris hedersdoktor vid reformationsjubileet
i Uppsala 1917. Hans barn ha antagit mödernenamnet
Wetter (se d. o.).

*Petersson (sp. 688), P. Alfred (P. i Påboda),
representerade i Första kammaren Jönköpings län
till 1919 års lagtima riksdag, därefter till sin död
Stockholms län. Vid riksdagarna 1914 B–1917 var han led. af
jordbruksutskottet och hemliga utskottet. Vid den Edénska
ministärens bildande, 19 okt. 1917, blef han för fjärde gången
jordbruksminister. Som sådan utvecklade P. en
energisk verksamhet och ingrep särskildt kraftigt
och ledande i Folkhushållningskommissionens arbete,
hvilket han omlade och förenklade i syfte att
förbereda återgången till normala förhållanden,
öfver hufvud inlade han under denna kritiska
och kräf-vande tid stora förtjänster om vår
folkförsörjning. Bland på P:s föredragning af
gjorda ärenden under hans senaste statsrådstid
märkas: beviljande af medel till en dräneringsfond
och till en kraftledningsfond för elektrifiering af
landsbygden (1918), vidare till en odlingsorganisation
och till vissa odlingsföretag (1918, sammanlagdt
beviljades s. å. omkr. 17 mill. till sådana företag),
fastställande af minimipris å spannmål och annan
brödsäd samt å potatis (1918), åtgärder till
främjande af linodling och linberedning (1919)
samt den s. k. spannmålsregleringen vid 1919 års
urtima riksdag. I Frisinnade landsföreningen var
P. 1916-20 ordf. i verkställande utskottet, led. af
förtroenderådet från 1910 och dess vice ordf. från
1917. Af Liberala samlingspartiets förtroenderåd
var han led. från 1910 och 1916-17 vice ordf. för
partiets Första-kammargrupp. P:s utveckling syntes
under senare år föra honom alltmera åt vänster, men
hans politik utmärktes alltid af en viss försiktighet,
parad med lugn kraft. Vid årsskiftet 1919-20 angreps
P. af en svår influensa, som följdes af komplikationer
och hindrade honom att vidare taga egentlig del i
regeringsarbetet. Han afgick jämte ministärens öfriga
liberala ledamöter 6 mars 1920, utnämndes snart
därefter till landshöfding i Stockholms län, men
kunde på grund af sin sjukdom aldrig i verkligheten
utöfva detta ämbete. P. afled på sin fädernegård 11 okt. 1920.

Gl.

*Petersson (sp. 689), Axel E., "Döderhultaren",
dog 15 mars 1925 i Oskarshamn.

*Petersson (sp. 689), Albert. Ett minnesmärke öfver
honom restes 20 aug. 1916 i Ödda.

Petersson, Peter, järnvägs- och industriman, f. 1840
i Halland, d. 29 aug. 1908 i Stockholm, aflade 1857
kameralexamen i Uppsala och 1868 afgångsexamen från
Högre artilleriläroverket å Marieberg samt blef 1865
löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren, som han
1894 lämnade med majors afsked. 1863–70 tjänstgjorde
han vid Statens järnvägsbyggnader, hade 1870–73
anställning i Argentina, bl. a. som chefsingenjör
vid Córdoba-Tucumánjärnvägen, var 1874–77 disponent
vid Bjufs stenkolsverk, 1877–83 dels byggnadschef,
dels verkst. direktör vid enskilda järnvägar samt
1883–1908 disponent vid Surahammars bruk, som under hans
ledning nådde storartad utveckling. P. var 1897-1901
vice ordf. i Västmanlands läns hushållningssällskap,
1899–1908 ordf. i samma läns landsting och 1904–06
länets representant i Första kammaren.

Petersson, Erik Lorents, präst, f. 3 okt. 1849 i
Skedevi, Östergötlands län, blef student 1869 och
efter studier i Uppsala och (hos J. T. Beck) Tubingen
teol. kandidat 1876, ingick på lärarbanan, blef
1878 lektor i kristendom och historia i Hudiksvall,
prästvigdes 1882 och blef s. å. lektor i kristendom
och hebreiska i Västerås samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:52:36 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free