- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1151-1152

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preglin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Preussen är nu en republik i Tyska riket. Sedan
det genom freden i Versailles 28 juni 1919 förlorat
större delen af prov. Posen och Westpreussen samt
mindre delar af prov. Ostpreussen och Schlesien till
Polen, de norra distrikten af Schleswig till Danmark,
kretsarna Eupen och Malmédy jämte en del af Montjoie
till Belgien, Danzig med område blifvit en fri stat
under beskydd af Nationernas förbund, Memelområdet
(se Memel 2. Suppl.) afträdts till de allierade
(som 1924 öfverlämnade det till Litauen) och sydöstra
delen af Öfre Schlesien till Polen, enligt beslut
af de allierade makternas högsta råd (okt. 1921),
samt slutligen området Hultschin i Öfre Schlesien
afträdts till Tjecho-Slovakien enligt beslut af
ambassadörskonferensen, samt å andra sidan Pyrmont
afsöndrats från Waldeck och förenats med P., omfattar
detta 293,029 kvkm., hvari ej ingå kustvattnen i
Nordsjön och Östersjön (3,364 kvkm.), med 36,100,236
inv., 123 på 1 kvkm. (1919). Gränsen mot Danmark
går nu betydligt längre söderut. Ostpreussen är nu
skildt från det öfriga P. genom "polska korridoren"
(se d. o. Suppl.). P:s östra grannar äro nu Litauen
och Polen, i s. gränsar det till Tjecho-Slovakien,
de tyska republikerna Sachsen, Thüringen, Bajern och
Hessen samt Frankrike.

(Sp. 198) I befolkningsrörelsen inom P. visade sig
1919 första gången efter Världskrigets utbrott
ett födelseöfverskott (186,355 pers., hvaraf 52
proc. gossar och 10,3 proc. oäkta). — (Sp. 200)
Sedan 1920 är statskyrkan afskaffad i P., och
konungarnas forna styrelserättigheter öfver den
evangeliska kyrkan utöfvas nu af 3 ministrar (jfr i
öfrigt Tyskland. Kyrkliga förhållanden).

(Sp. 209) Enligt gällande statsförfattning af
20 nov. 1920 är P. en republik; suveräniteten
tillhör alla röstberättigade statsborgare,
d. v. s. alla i P. bosatta män och kvinnor som
fyllt 20 år. Rösträtten utöfvas dels genom val
af landtdagsledamöter, dels genom referendum, som
innefattar såväl folkinitiativ som folkomröstning. Det
förra kan afse författningsändring, utfärdande,
ändring eller upphäfvande af lagar och slutligen
landtdagsupplösning. För folkinitiativ beträffande
vanliga lagar fordras endast begäran därom
af 1/20 af de röstberättigade, men beträffande
författningsändring af 1/5. Från folkinitiativ äro
undantagna finansiella frågor och finanslagar. Äfven
statsrådet (se sp. 1152) kan föranleda folkomröstning
ang. upplösning af landtdagen. I allmänhet sker
afgörandet genom majoritet af de röstande, men för
ändring af författningen eller landtdagsupplösning
kräfves majoritet af alla röstberättigade. I öfrigt
ligger lagstiftningsmakten hos landtdagen ensam. Äfven
politiska fördrag måste ha dess godkännande, och den
griper direkt in i förvaltningen genom att uppställa
grundsatser för och öfvervaka dess skötsel. Den består
nu af 1 kammare, väljes för 4 år, kan upplösas genom
folkinitiativ, eget beslut eller gemensamt beslut
af ministerpresidenten, landtdagspresidenten och
ordf. i statsrådet. Den består nu af 413 minst 25 år
gamla led., 1 för hvart 40,000-tal inv., sammanträder
själfmant, bestämmer själf sessionernas begynnelse
och afslutning, väljer själf sitt "presidium", antar
själf sin arbetsordning, pröfvar genom en af den
själf vald nämnd landtdagsvalen giltighet och är
beslutmässig, när mer än halfva antalet led. är
närvarande. Medlemmarnas immunitet och yttrandefrihet
äro fastställda i riksförfattningen. Verkställande
makten utöfvas af ett staatsministerium, hvars
ledare, ministerpresidenten, väljes af landtdagen
och själf utser de öfrige medlemmarna, f. n. 7:
inrikes-, justitie-, finans-, jordbruks-, social-,
handels- o. industriministrarna samt ministern för
vetenskap, konst och undervisning. Ministrarna äro
parlamentariskt ansvariga inför landtdagen. Dessutom
finns ett statsråd (staatsrat) med 77 led. som
representanter för de olika provinserna och valda af
dessas landtdagar. Det kan genom statsministeriet
förelägga landtdagen lagförslag och skall afge
utlåtande öfver lagförslag, som af ministeriet
föreläggas denna. — (Sp. 212) Provinserna äro
fortfarande 12, i det att Posen och Westpreussen
försvunnit som provinser och af resterna af dem
bildats ett nytt förvaltningsområde: "Grenzmark
Westpreussen—Posen", men Schlesien är uppdeladt
i Nedre och Öfre Schlesien (Niederschlesien och
Oberschlesien). Berlin och Hohenzollern bilda alltjämt
egna förvaltningsområden. Lokalförvaltningen är i
det stora hela densamma som före revolutionen. Den
revolutionära regeringen proklamerade 13 nov. 1918
som ledande grundsatser bl. a. "demokratisering
af alla förvaltningskorporationer" och
"demokratisk omgestaltning af krets- och
provinsförsamlingarna". Vid dessa grundsatsers
förverkligande har man emellertid hittills i allmänhet
ej hunnit längre än till förberedande utkast. Alla
på börd, kön och förmögenhet grundade olikheter
vid val äro emellertid upphäfda. Landtråden utses
af statsministeriet och kunna af detta när som helst
tills vidare försättas ur tjänst. — Det förut i Berlin
förlagda Geheimes staatsarchiv har flyttats till
Dahlem och blef 1924 tillgängligt för allmänheten. —
Om försvarsväsendet se Tyskland Suppl. — Litt.:
Giese, "Preussische rechtsgeschichte" (1920),
Schmoller, "Preussische verfassungs-, verwaltungs-
und finanzgeschichte" (1921), Stier-Somlo,
"Das preussische verfassungsrecht" (1922) och "Die
wandlungen des preussischen städte-, landgemeinde-,
kreis- und provinzialrechts in den jahren 1918—1921" (s. å.).
E. A—t.

Historia. Under Världskriget stegrades krafven på
en grundlig reform af P:s föråldrade författning
af år 1850. Trontalet i jan. 1916 ställde en
rösträttsreform i utsikt, men den uppsköts febr. 1917
till efter kriget. Ministerpresidentsämbetet under
monarkiens sista år innehades af rikskanslererna
Bethmann-Hollweg (till 14 juli 1917), Michaelis
(juli—okt. 1917), Hertling (nov. 1917—sept. 1918) och
prins Max af Baden (okt.—nov. 1918). "Påskbudskapet"
af 7 april 1917 bebådade afskaffande efter kriget
af treklassvalrätten, införande af omedelbara och
hemliga val samt omgestaltning af herrehuset. Dessa
löften följdes 11 juli s. å. af nya om lika rösträtt
och reformförslagets snara framläggande. Hertling
framlade ett regeringsförslag 24 nov. s. å.,
men landtdagens högermajoritet förhalade dess
behandling. Det förkastades i deputeradekammaren och
upptogs i herrehuset till behandling i sept. 1918;
först i okt. s. å. bröts under världshändelsernas
tryck högerns motstånd mot den allmänna rösträttens
införande i P., och kort därefter utbröt (9
nov.) revolutionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free