- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1149-1150

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preglin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annonsärenden. Denna nämnd har att å T. U:s vägnar
auktorisera lämpliga annonsbyråer, att vid behof
återkalla annonsbyrås auktorisation samt att till
T. U. hänskjuta gemensamma ärenden om gemensamma
aftal i annonsfrågor. Med tidningsmedarbetarnas
organisation har T. U. uppgjort ett normalkontrakt för
redaktionell anställning. Af T. U. fattade beslut ha
för medlemmarna endast vägledande, icke obligatoriskt
förbindande karaktär, men medlem, som bryter mot
föreningens stadgar eller motarbetar dess intressen,
kan uteslutas. Medlemskapet i T. U. är personligt.

En stor underorganisation i direkt anslutning
till T. U. är dess Arbetsgifvarsektion, vanligen
benämnd A-sektionen. Inom denna äro fattade beslut
obligatoriskt förbindande. Den är organiserad som
firmaförening och har främst att tillvarataga
medlemmarnas intressen i arbetarfrågor inom
facket. Medlemmarna utgöras af de tidningsegande
firmorna själfva. Sektionen upprättades 1919
och har årligen ingått kollektivaftal med Svenska
typografförbundet. Flertalet af de till T. U. anslutna
tidningarna tillhör äfven A-sektionen. Till denna
äro 1925 anslutna 109 firmor, som utge 143 tidningar
och representera ett arbetarantal af 2,205. Sektionen
har gemensam byrå med T. U. Tillsammans utge de ett
fackorgan, "Pressens tidning" (se d. o. Suppl.). —
(Sp. 186) Nordiskt pressmöte hölls 1922.
G. Bjn.

(Sp. 186) I Norge stiftades 1911 Norsk presseforbund,
hvari som medlemmar upptogos medarbetare och
redaktionschefer såväl i dagspressen som
i fackpressen. Förbundet omfattar, liksom
sin motsvarighet Publicistklubben i Sverige,
afdelningar för olika landsdelar, och dess
uppgifter äro dels sociala och ekonomiska, dels
fackliga och representativa. Det 1918 stiftade
Norsk journalistforbund upptar endast tidningsmän
i underordnade befattningar och har uteslutande
fackliga uppgifter. Journalisternes pensions- og
hjælpeforening
stiftades 1897 och förvaltar en
"Journalisternes pensionsfond", som 1920 uppgick till
361,762 kr. I Oslo finnes en särskild Journalistklub,
och dessutom ha olika partier sina pressföreningar
(Den konservative presses forening, Det frisindede
venstres presseforening, Venstres presseforening
och
Norges socialdemokratiske presseforening). Fackorgan
för alla norska pressföreningar är, från 1917,
tidningen "Journalisten".

I Danmark har det 11 dec. 1904 stiftade Kjöbenhavns
journalistforbund
(i hufvudarbetet, sp. 186, oriktigt
kalladt "Journalistklubben") bl. a. uppfört 4
sommarvillor till fria feriebostäder för medlemmar
och 1921 inköpt "Admiral Gjeddes gaard" i Köpenhamn,
hvilken inredts till klubbhus för den danska
pressen. Tidningsmännen i danska landsorten
bildade 1900 Provins-journalistforeningen,
som 1918 upprättade en pensionsfond (252,000
kr. år 1921), har egen anställningsbyrå och
utger ett medlemsblad. Äfven i Danmark finnas
flera partipolitiska pressföreningar. Danske
journalisters fællesrepræsentation
är en facklig
sammanslutning af "Journalistforbundet" och
"Provins-journalistforeningen". Den danske presses
fællesraad
är en sammanslutning af nästan alla danska
pressföreningar. Det består af 20 medlemmar (ordf. och
vice ordf. i de olika föreningarna) och har till
uppgift att inför offentliga myndigheter ge uttryck
åt den danska pressens samlade uppfattning i
pressangelägenheter, som höra under myndigheternas
afgörande, samt att vid officiella tillfällen
representera pressen, anordna och deltaga i
pressmöten i in- och utlandet o. s. v. Utanför
detta "fællesraad" står Redaktörforeningen af
1917
(omfattande en del redaktörer i Köpenhamn)
och Bladudgiverforeningen, en förening af
tidningsutgifvare, motsvarande den svenska.
V. S—g.

(Sp. 187) Internationella pressföreningens verksamhet
låg nere under Världskriget 1914—18, och den har
ännu icke kunnat i sin helhet återupptagas. Men under
möten, som hållits i Paris 1923 och i London 1924 med
en del medlemmar af centralbyrån, ha beslut fattats,
hvarigenom arbetet på föreningens återställande
kommit i gång, med utsikt att inom en nära framtid
kunna öfvervinna de svårigheter, som kriget medfört
för dess fortsatta verksamhet på den gamla grundvalen.

Pressgurkor, kokk., en tillredning af färska unga
gurkor, hvilka skalas, skäras i tunna skifvor,
beströs med fint salt och efteråt pressas
mellan två tallrikar. Sedan saften afhällts,
läggas gurkskifvorna i en sås af peppar, socker
och ättika, det hela omblandas och garneras med
finhackad persilja.

Presskommissionen. Se Statens presskommission.

Pressluft. Se Tryckluft.

Pressombud. Se Pressattaché. Suppl.

Preuss [pråjs], Hugo, statsrättslärare,
politiker, f. 28 okt. 1860 i Berlin, blef 1889
docent vid Berlins universitet, 1906 professor
vid Berlins handelshögskola och 1918 dennas
rektor. Som kommunalman i Berlin gjorde han sig
tidigt bemärkt såsom liberal anhängare af social
reformpolitik. P., hvars författarskap mest rört sig
om tysk och preussisk statsrätt samt nödvändigheten
af demokratisering, utarbetade under Världskriget ett
utkast till tysk författningsreform, hvilket efter
revolutionen 1918 lades till grund för arbetet på
den nya tyska republikens författning. P. blef 14
nov. s. å. statssekreterare för inrikes ärenden
och var febr.—juni 1919 tysk inrikesminister
(i ministären Scheidemann). Han valdes 1919 till
led. af preussiska landsförsamlingen och 1921 till
led. af preussiska landtdagen, där han slöt sig till
det tysk-demokratiska partiet. P. utarbetade vallagen
för tyska nationalförsamlingen och — i förening med
Simons, Riezler, M. Weber, Ludo M. Hartmann m. fl. —
ett utkast till tysk författning, hvilket gick
ut på att i stor utsträckning ersätta den gamla
förbundsförfattningen med en enhetsstat. Under
förhandlingarna i nationalförsamlingen modifierades
författningsförslaget och fick en mindre centralistisk
prägel, men Tyska rikets författning af 11 aug. 1919
kan dock i sina grunddrag sägas vara P:s verk. —
Bland hans skrifter må nämnas Gemeinde, staat, reich
als gebietskörperschaften
(1889), Das städtische
amtsrecht in Preussen
(1902), Die entwicklung des
deutschen städtewesens,
I (1906), Das deutsche
volk und die politik
(1915; 4:e uppl. 1917),
Deutschlands republikanische reichsverfassung (1920;
2:a uppl. 1923), Der deutsche nationalstaat (1924)
och Um die reichsverfassung von Weimar (s. å.).
V. S—g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free