- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1209-1210

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyndigheter af svafvelkis, kopparmalm och arsenikmalm.

Rada, i Ukraina fordom beteckning för en vid hetmanens
sida ställd rådsförsamling. Vid bildandet 1917 af
en ukrainsk folkrepublik upptogs namnet, i det att
i spetsen för denna ställdes en s. k. centralrada
i Kiev. Om dess verksamhet se Ukraina, sp. 881—882.
V. S—g.

Radákóvics, József. Se Ungerska litteraturen,
sp. 1059.

Radamès [-mä’s], manlig hufvudroll (fornegyptisk
fältherre; tenor) i operan "Aida" af Verdi (se denne,
sp. 1211).

Radaniter (af diskutabel härledning), namn på
judiska köpmän, som under 800- och 900-talen,
den internationella judiska handelns stora tid,
voro de förnämste förmedlarna mellan Europa och
Asien och mellan de mot hvarandra fientliga kristna
och muhammedanska världarna. Af deras resor och
förnämsta handelsvägar från Spanien ända till Kina
och åter har Ibn Chordadbeh (se denne) lämnat
en målande skildring. För vikingatidens svenska
handelsförbindelser med Orienten ha de spelat en stor
roll. Varjagernas framgångsrika kamp mot kazarerna
(se d. o.), hvilkas judiska dynasti och till stor del
judiska köpmannaklass gynnat detta varuutbyte — från
Kaspiska hafvet gick en handelsväg till det persiska
Ragai, ett af radaniternas högkvarter — blef en viktig
orsak till den radanitiska handelns undergång. Andra
orsaker voro främlingsfientliga rörelser i Kina,
det samanidiska rikets eröfring af vilda tatarer
(se Samaniderna) och den venezianska
Medelhafshandelns uppsving. Den radanitiska
handeln torde verksamt ha bidragit till att bilda
de judiska kapital, som under senare årh. kommo att
spela en viktig roll vid de europeiska samhällenas
öfvergång till penninghushållning. Litt.: J. Jacobs,
"Jewish contributions to civilization" (1919), och
H. Valentin, "Judarnas historia i Sverige" (1924).
H. V.

Radbruch, Gustav, tysk jurist, politiker, f. 21
nov. 1878 i Lübeck, blef 1902 juris doktor,
1904 docent i Heidelberg, e. o. professor
1910 i Heidelberg och 1914 i Königsberg
samt 1919 ord. professor i Kiel. Som medlem af
socialdemokraternas majoritetsgrupp invaldes R. 1920
i tyska riksdagen samt var okt. 1921—nov. 1922
riksjustitieminister i Wirths ministär. Efter mordet
på W. Rathenau (juni 1922) genomdref R. en sträng
undantagslag till republikens skydd, hvilken på
mer eller mindre monarkiskt sinnadt borgerligt
håll häftigt kritiserades såsom ledande till
godtycke och partipolitisk förföljelse. Han var
ånyo justitieminister i Stresemanns ministär
(aug.—dec. 1923). Bland R:s skrifter märkas
Geburtshilfe und strafrecht (1907), Rechtsphilosophie
(1914) och Einführung in die rechtswissenschaft
(3:e uppl. 1919), Kulturlehre des sozialismus (1922)
och Strafrecht und strafverfahren (i "Teubner’s
Handbuch der staats- und wirtschaftskunde", I,3, 1923).
V. S—g.

*Rade, Martin, blef 1921 ord. professor
i Marburg.

Rade Djoewa, ö. Se Savoe.

Radek, Karl, rysk revolutionär af judisk börd,
f. 1885 i Galizien, hette urspr. Sobelsohn, slöt sig
till den polska socialiströrelsen, uteslöts ur det
polska socialistpartiet och bosatte sig därefter
1908 i Tyskland, där han egnade sig åt
journalistik, tills han 1912 äfven uteslöts ur det
tyska socialdemokratiska partiet. Under Världskriget
dref han först från Schweiz kommunistisk och
antimilitaristisk propaganda under samverkan
med Lenin och redigerade sedermera i Stockholm
1917 en publikation, som afsåg att verka för
den ryska bolsjevismens idéer bland Tysklands
socialister. Han begaf sig 1918 till Ryssland och
har sedermera alltjämt varit synnerligen verksam
i bolsjevikpropagandans tjänst dels från Ryssland,
dels under längre eller kortare uppehåll i Tyskland,
där han 1918—dec. 1919 verkade som propagandaledare
och föreståndare för telegrambyrån Rostas filial. Man
har sedermera spårat hans verksamhet bakom åtskilliga
kommunistiska revoltförsök eller ansatser till sådana
i Tyskland, och i den bolsjevikiska propagandan
utanför Ryssland spelar han alltjämt en ledande roll.

Radialrörelse, astron. Se Stjärnor, sp. 1438.

Radial-tegel, tekn. Se Ångskorsten.

Radić [ra’ditʃ], Stjepan, kroatisk politiker,
f. 1871 i Trebarjevo, framträdde redan som yngling
som ungerskfientlig nationellt kroatisk agitator,
ofta i konflikt med myndigheterna. Han bildade
dec. 1904 ett kroatiskt bondeparti tills. med sin
broder Ante R. (d. 1919), som förut (1900—04)
i tidskriften "Dom" (Hemmet) förfäktat den nya
bonderörelsens idéer. R. var hösten 1918 led. af det
vid den österrikiska monarkiens sönderfallande bildade
jugoslaviska nationalrådet i Zagreb och var där den
ende, som motsatte sig anbudet till Serbiens regent,
prins Alexander, om regentskapet öfver den nya
staten. Han hyllade nämligen republikanska idéer,
var lidelsefull motståndare till Pašićs och de
serbiske radikalernas centralistiska politik samt
önskade i stället allenast en federativ förening
mellan det kroatiska folket och dess stamfränder
i Serbien. På detta program vann R. betydande
framgång i Kroatien vid valen till Jugo-Slaviens
konstituerande nationalförsamling. I denna togo
hans partivänner ej säte, och Pašić fick därför
sitt centralistiska författningsförslag antaget i
juni 1921. R:s parti förblef äfven vid valen i mars
1923 till den första jugoslaviska skupsjtinan det
starkaste i Kroatien, och då det våren 1924 började
öfverge sin obstruktionstaktik, blef för några
månader framåt Pašićs parlamentariska ställning
ohållbar. R. gaf emellertid ej oppositionsledaren
Davidovićs ministär pålitligt stöd, och dec. s. å. kom
Pasic åter till regeringsmakten. R. hade vid denna
tid fångats af fantastiska ryska planer på en
allmän "bondeinternational" och vid besök i Moskva
på sommaren förhandlat om kroatiska bondepartiets
anslutning till denna. Däraf sökte Pašić begagna sig
för att vid valen i febr. 1925 definitivt besegra
den af R. ledda kroatiska särpolitiken. Han lät
1 jan. 1925 upplösa kroatiska bondepartiet och
5 jan. häkta R. samt ställa honom inför åtal för
landsförrädiska stämplingar mot monarkien. R:s grupp
höll vid valen på det hela taget sin ställning, och
sommaren 1925 åvägabragtes under bemedling af R:s
brorson, deputeraden Paole R., en försoning: R. fick
amnesti och frigafs (juli). Han och hans vänner
hyllade oförbehållsamt dynastien Karageorgevitj och
monarkien, och partiet blef därpå representeradt i den
nya koalitionsministär, som Pašić bildade. R. själf ingick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free