Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1235-1236 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasbiologiska institutet (Statens institut för rasbiologi) - * Rasbo - * Raschdorff, J. - Hans son Otto - Raschigska ringarna. Se Tvätt-torn - * Rashdall, H. - * Rashygien (Eugenik) - Rask, R. K. - * Rasmussen, G. A. - * Rasmussen, Knud - Rasmussen, Lauritz - Rasmussen, Niels Jörgen David Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rasbiologiska institutet (Statens institut för
rasbiologi), upprättadt 1922, har tillkommit på
statsmakternas eget initiativ och är det första i
sitt slag i världen. I England och Amerika finns
ett par liknande forskningsanstalter, ehuru med
mera begränsadt arbetsprogram; dessa ha kommit
till stånd genom enskilda donationer. Det svenska
institutet, förlagdt till Uppsala, är fullt
själfständigt. Institutets chef är professor
H. Lundborg; dessutom äro anställda 1 statistiker
(och souschef), 1 biträdande rasbiolog, 1 antropolog,
1 genealog samt 2 reseassistenter. Institutet har
till arbetsuppgift att rasbiologiskt genomforska
Sverige genom att studera olika släkters och
andra befolkningsgruppers lifsbetingelser och
utvecklingsmöjligheter, att klarlägga såväl det
biologiska arfvets som miljöns betydelse för
individer, släkter och folk samt att utreda
sjukdomars och normala mänskliga egenskapers
ärftlighetsförhållanden. Endast genom dylika,
på lång sikt drifna forskningar kunna de djupare
liggande orsakerna till brottslighet, vanart,
alkoholism, sinnessjukdom och annan undermålighet
bringas i dagen och en fast teoretisk grundval
läggas för en exakt rashygien och en rationell
befolkningspolitik. Genom resor i olika delar af
landet insamlas undan för undan ett rikhaltigt
primärmaterial, som sedan vetenskapligt bearbetas
med hjälp af medicinska, biologiska, statistiska,
antropologiska och genealogiska arbetsmetoder. 1926
kommer institutets första större arbete om svenska
folkets rasbeskaffenhet att publiceras. — Litt.:
"Meddelanden från Statens institut för rasbiologi"
(I: H. Lundborg, "Det svenska institutet för rasbiologi",
1922). Se ock Rashygien och Ärftlighet.
H. Ldbg.

*Rasbo. 1. Häradet ingår nu i Tiunda fögderi.
3,876 inv. (1925).

*Raschdorff, J. - Hans son Otto (sp. 1037)
dog 14 okt. 1915 i Berlin.

Raschigska ringarna. Se Tvätt-torn.

*Rashdall, H., dog 9 febr. 1924.

*Rashygien (Eugenik). Sällskap för främjande
af rashygienisk upplysningsverksamhet och
eugeniska sträfvanden ha numera bildats i ett stort
antal kulturländer inom och utom Europa. 1921 hölls
i New York den 2:a internationella kongressen
för eugenik. 1922 upprättades af svenska staten
ett rasbiologiskt forskningsinstitut i Uppsala.
1923 tillkom vid universitetet i München den 1:a
universitetsprofessuren i rashygien i Europa; dennas
förste innehafvare är F. Lenz. I Nord-Amerika
meddelas mångenstädes vid högskolorna undervisning i
eugenik. Äfven det svenska Rasbiologiska institutet
skall tillse, att årligen hållas offentliga
rasbiologiska föreläsningar vid Uppsala universitet
samt, om möjligt, mottaga forskare, som vilja utbilda
sig i rasbiologiska arbetsmetoder. Jämväl i
lagstiftningen börja rashygieniska synpunkter att
beaktas i flera länder. I Sverige har frågan om
sterilisering af fallandesjuka, sinnessjuka och
sinnesslöa varit föremål för behandling vid 1922
års riksdag, som begärt utredning i ärendet.
Medicinalstyrelsen har tillstyrkt sterilisering
under betryggande garantier. Ärendet hvilar hos
regeringen.

Nyare litt.: Baur-Fischer-Lenz, "Grundriss der
menschlichen erblichkeitslehre und rassenhygiene"
(1923), S. Holmes, "A bibliography of eugenics"
(1924), och H. Günther, "Kleine rassenkunde Europas"
(1925). Se ock Rasbiologiska institutet. Suppl.,
och Ärftlighet.
H. Ldbg.

*Rask, R. K. Se O. Jespersen, "Rasmus R." (1918).

*Rasmussen, G. A., dog 1914 i Berlin. Han är
representerad bl. a. i Dresdnergalleriet.


*Rasmussen, Knud, har fullföljt sin plan att besöka
samtliga eskimåstammar. Efter att 1910 ha förestått
anläggningen af missions- och handelsstationen
Thule vid Kap York i Nord-Grönland och därmed lagt
grunden till erkännandet (1921) af hela Grönland som
danskt har R. ledt 3 Thuleexpeditioner till dessa
trakter. (Den 2:a, 1916—18, företog arkeologiska
utgräfningar i området kring de stora fjordarna på
nordkusten.) Den 4:e Thuleexpeditionen (1919) gick
till Angmagsalik, där sagor och myter insamlades,
den 5:e och största (1921—24) hade som mål en resa
från Grönland till Stilla hafvet för att utforska
de nordligaste eskimåerna i Canada och Alaska. (Om
R:s expeditioner 1916—18 och 1921—24 se vidare
Polarexpeditioner. Suppl., sp. 1078.) Med 1921—24 års
resa har han afslutat sina eskimåundersökningar och
fastslagit, att folket urspr. var nordlänningar, som
efter hand vandrat från n. till kusten och därifrån
mot ö. och v. Icke minst genom sin sällsporda
förmåga att kunna lefva med i de arktiska folkens
kultur och tankegång hör R. till nutidens mest
framstående polarforskare. Han har utgett Foran
dagens öje (1915), Grönland langs Polhavet (1919)
och Myter og sagn (1921 ff.). R. är hedersdoktor vid
Köpenhamns universitet (1924), hedersled. af flera
geografiska sällskap (bl. a. Göteborgs) och innehar
Vegamedaljen i guld. Se W. Thalbitzer, "K. R. En
moderne söger og stifinder" (i "Nord. tidskr." 1925).
P. E—t.

Rasmussen, Lauritz, dansk politiker, f. 22
nov. 1862 vid Fredericia, utbildades till
typograf, var 1898—1918 redaktör af "Horsens
Social-demokrat". 1906—10 och sedan 1913 har
han varit medlem af folketinget, var 1917—24
socialdemokratiens finanslagsreferent och
1918—24 statsrevisor. R. inträdde april 1924
som försvarsminister i Staunings ministär
och framlade s. å. förslag om afrustning
och arméns ersättande med ett "vagtværn".
P. E—t.

Rasmussen, Niels Jörgen David Vilhelm,
dansk pedagog, f. 31 juli 1869 vid Nyborg, tog
skolämbetsexamen 1894 och har sedan varit lärare. Han
blef 1919 rektor och 1924 föreståndare för Statens
lærerhöjskole. Sedan 1915 är han (socialdemokratisk)
medlem af folketinget. Han har utgett bl. a. en rad
barnpsykologiska studier af stort intresse (Barnets
sjælelige udvikling 1913, Börnehavebarnet 1918—19,
Forskolebarnet 1921 och Et barns dagbog 1922) och
dessutom i tal och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>