- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1239-1240

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rasmussen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

murium; denna finns i 3 proc. af undersökta husråttor,
är virulent för råttor, möss och andra djur. Den
kan odlas utanför kroppen. Gynnsam erfarenhet med
salvarsan som botemedel mot sjukdomen. Ej alla
febersjukdomar efter råttbett bero på spirochæte;
somliga forskare ha i dylika sjukdomsfall
funnit streptokokker, streptotrixarter o. a.
G. Wrgn.

Rateau [-tå̄], Camille Edmond Auguste, fransk ingenjör,
f. 1863 i Royan, led. af Institutet 1918, har
konstruerat en mängd för storindustrien viktiga
maskiner. Se Ångackumulator och Ångturbin, sp. 1092.

Rathbun [rā’thbən], Richard, nordamerikansk zoolog,
f. 25 jan. 1852 i Buffalo, d. 16 juli 1918,
verkade vid flera af sitt hemlands zoologiska
institutioner och deltog i handläggningen af viktiga
frågor rörande fiskerinäringen. 1875—78 var han
anställd vid geol. undersökningen af Brasilien,
var föreståndare för samlingarna af ryggradslösa
hafsdjur i nationalmuseet i Washington och
sedan 1897 biträdande sekreterare vid Smithsonian
institution där. R. författade ett stort antal afh.
L—e.

*Rathenau, Emil, dog 20 juni 1915 i Berlin. Biogr.
af A. Fürst (1915), A. Riedler (1916) och F. Pinner (1918).

2. Walther R., den föregåendes son, statsman,
författare, f. 29 sept. 1867 i Berlin, mördad där
24 juni 1922, studerade kemi och fysik i Berlin och
Strassburg samt maskinteknik i München, ledde 1893—99
i Schweiz ett elektrokemiskt industriföretag och
inträdde 1899 i styrelsen för Allgemeine elektrische
gesellschaft (AEG) som ledare för dess anläggning af
centralstationer i Tyskland. Han blef därjämte 1902
styrelsemedlem i Berliner handelsgesellschaft och
åtföljde 1907—08 statssekreteraren Dernburg på dennes
resor genom de tyska kolonierna i Sydväst-Afrika
och Öst-Afrika. Vid Världskrigets utbrott 1914
organiserade R. råvaruafdelningen i krigsministeriet
och var dennas ledare, tills han 1915 efter faderns
död öfvertog ledningen af AEG. Hans verksamhet
för anskaffande af råvaror för krigsändamål var
synnerligen framgångsrik och ökade väsentligt
Tysklands militära motståndskraft. Efter 1918 års
revolution anlitades R. ofta af riksregeringen som
förtrolig rådgifvare i ekonomiska frågor. Han var
maj—okt. 1921 riksminister för återuppbyggandet i
Wirths ministär och slöt 6—7 okt. 1921 med den franske
ministern Loucheur det s. k. Wiesbadenaftalet om
skadeståndsbetalning i stor utsträckning genom
varuleveranser. Äfven efter sitt utträde ur
ministären anlitades R. för viktiga förhandlingar
med de allierade i skadeståndsfrågan (så t. ex. i
London nov. 1921 och i Cannes jan. 1922). Han
utsågs jan. 1922 till utrikesminister och var
april—maj tysk delegerad vid Genuakonferensen
(se d. o. Suppl.), där han hade väsentlig del i
tillkomsten af fördraget i Rapallo mellan Tyskland
och Sovjet-Ryssland. R. sökte nu förverkliga ett väl
genomtänkt utrikespolitiskt program, som gick ut på
politiskt närmande till England och Förenta staterna,
försiktigt ekonomiskt närmande till Ryssland, fasthet
och moderation i förhållandet till Frankrike samt
energiskt tillbakavisande af de inre partipolitiska
intrigernas återverkan på utrikespolitiken. Innan
han hunnit mer än att vidtaga de första grundläggande
åtgärderna för den nya utrikespolitikens genomförande,
föll han offer för den reaktionära, antisemitiska
upphetsningspropagandan, under hvars inverkan några
unga medlemmar af nationalistiska stridsorganisationer
mördade honom under en automobilfärd. — R. var den
idérikaste af det republikanska Tysklands politiska
ledare. Fint litterärt bildad, framträdde han
äfven som politisk, ekonomisk och populärfilosofisk
skriftställare. Bland hans skrifter märkas Reflexionen
(1908; 4:e uppl. 1911), Zur kritik der zeit (1912),
Zur mechanik des geistes (1913; "Själens krafter",
1918), Von kommenden dingen (1917; "Kommande tider —
kommande ting", 1918), Die neue wirtschaft (1918;
"Framtidens näringsliv", s. å.), Der neue staat
(1919), Die neue gesellschaft (s. å.), Autonomie der
wirtschaft
(s. å.) och Der kaiser (s. å.; "Kejsaren",
s. å.). På svenska ha ytterligare utkommit "Nutidens
väsen" (1918) och "Till Tysklands ungdom" (s. å.). Jfr
Brinckmeyer, "W. R." (1922).
V. S—g.

*Rathgen, Karl, dog 6 nov. 1921 i Hamburg.

*Rathou, Emilie, föddes 8 maj 1862 (ej 1852). Hon
var först e. o. folkskollärarinna, ingick
1884 i godtemplarorden och deltog flitigt som
föredragshållerska såväl i nykterhets- som i
rösträttsrörelsen samt var 1893 (enda kvinnliga)
ledamot af den första folkriksdagen. Hon utgaf
den radikala politiska veckotidningen "Dalmasen",
sedan ombildad till halfveckotidningen "Svenska
medborgaren" (1890—94). Tidigt påyrkade hon i tal
och skrift kvinnans likställighet med mannen i
politiskt hänseende, särskildt i fråga om rösträtt
(så redan vid arbetardemonstrationen i Stockholm 1
maj 1891). Under senare år har hon mest sysslat med
social verksamhet inom föreningen Hvita (Vita) bandet,
i hvars centralstyrelse hon från 1903 alltjämt (1925)
är sekreterare. Hon utger denna förenings periodiska
skrifter, bl. a. månadsskriften "Vita bandet" och
årsboken "Kvinnokrafter".

Rationellt vetande, log. Se Vetande.

Ratti, påfven Pius XI:s (se denne. Suppl.) familjenamn.

*Rau, Albrecht, dog 5 mars 1920.

*Rauch, Chr. D. Nationalmuseum i Stockholm förvärfvade
1923 R:s porträttbyst i marmor af kejsar Nikolaus I af Ryssland.
G—g N.

*Rauge tillhör nu Estland.

Rauhammeren, fjäll. Se Röros.

illustration placeholder
Fig. 1. Aandalsnes

Raumabanan (Romsdalsbanan), den 114 km. långa
norska järnvägen från Dombaas, Opland fylke
(före 1919 Kristians amt), till Aandalsnes (fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free