- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
1283-1284

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reservfond ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1911), Stahls lära om den konstitutionella staten
(gradualafh. 1911), Det svenska tvåkammarsystemets
tillkomst och karaktär. Med särskild hänsyn till
principernas grundläggning 1840—41
(1915), Geijers
"affall". Anteckningar
(s. å.), Presidentmaktens
renässans i Förenta staterna
(1916), Studier i
Frankrikes författningsproblem
(1917) och Studier
rörande striden om finansmakten under Karl XIV Johan

(s. å.). — Under studieåren i Göteborg hade R. af
Vitalis Norström mottagit starka filosofiska impulser,
och i Uppsala kom hans intresse, under förmedling af
hans lärare i statskunskap, S. J. Boëthius, att till
en början inriktas på statsteoriernas historia. Flera
af hans skrifter röra sig på detta område, och
öfver hufvud uppbäres hans författarskap af ett
utprägladt idépolitiskt drag. I sina senare arbeten
sysslade R. företrädesvis med de centrala problemen
i modernt statslif. Hans bok om tvåkammarsystemet,
där han gett en ny och mångsidigt rik belysning af
den svenska representationsreformens utveckling,
hör till de bästa verk vår statsvetenskapliga
litteratur eger. I andra afh. har han ur olika
synpunkter upptagit till behandling spörsmålet om den
politiska maktfördelningen, ett problem, som under
de sista åren framför allt fångade hans intresse
och som han i flera undersökningar energiskt och
skarpsinnigt analyserat. Då R. vid 32 års ålder gick
bort, hade han gjort en djup och varaktig insats
i svensk statsvetenskap.
A. B—tz.

Rexroth-Berg, Karl Natanael, tonsättare, (mest känd under namnet
Natanael Berg), f. 9 febr. 1879 i Stockholm,
studerade 1897—1900 vid konservatoriet där sång
för Günther och kontrapunkt för J. Lindegren,
blef student 1898, tog veterinärexamen 1902 och
var distriktsveterinär i Byske 1903—06, blef
bataljonsveterinär vid Skånska dragonregementet
1908, vid Svea trängkår 1909, vid Lifregementets
dragoner 1916 och regementsveterinär 1923. Från 1907
idkade han, mest på egen hand, kompositionsstudier i
Paris, Wien och Tyskland. 1918—24 var han ordf. i
Svenska tonsättares förening. Ett särmärke för
R.-B. är hans ganska tidigt till virtuositet
uppdrifna, impressionistiskt färgskimrande och
experimenterande orkesterbehandling. Musiken i hans
4-aktsopera Leila (uppf. 1912; med text af honom
själf efter Byrons "The giaour") är splittrad i
smärre måleriska stämningsbilder. Mycken bravur och
illustrerande styrka prägla hans programsymfoniska
dikter Traumgewalten (1913), Varde ljus! (1916) och
Makter (mannen—kvinnan; 1917) liksom symfonierna
Alles endet was entstehet (1918) och Årstiderna
(1919). Stilen är närmast nytysk och röjer föga af
nationella drag. Hymnverket Israels lofsång (1917; för
kör och orkester) har mera glans än värme; David och
Saul
är en sångballad med orkester. Det tungsinne,
som framträder i flera af hans verk, har senare
vikit för ljusare uppsyn, såsom i pianokvintetten
(1919), den melodiska violinkonserten (s. å.), Pezzo
sinfonico
(4 orkestersatser i optimistisk anda; 1919),
sången Die badenden kinder samt pantomimbaletterna
Älfvorna och Hertiginnans friare (1922). Af R.-B:s
verk föreligga i tryck allenast "Traumgewalten" och
några anslående pianostycken. Många ha emellertid
utförts äfven i Tyskland, Österrike, Ryssland,
Frankrike och Danmark. Han har sedan 1908 de flesta år
blifvit delaktig af statsanslaget till stipendium,
uppmuntran och belöning åt tonsättare.
E. F—t.

Rexten. Se Reksten. Suppl.

*Reye, Th., lämnade 1908 professuren.

*Reyes, Arturo, dog 1913.

*Reykjavik. Jfr Island. Suppl.

Reyles [re͡i’-], Carlos, uruguaysk författare, f. 1868, en af
de förnämste sydamerikanske romanförfattarna,
debuterade 1888 med romanen Por la vida, som är
det första försöket i naturalistisk riktning i
Uruguay. Arbetet väckte skandal, men i den följande
romanen, Beba (1894), var naturalismen något dämpad,
liksom i novellsamlingen Academias (s. å.). R:s
vidare arbeten äro Primitivo (1896), El extraño
(1897), El sueño de rapiña, den psykologiska romanen
La raza de Caín (1900), i Byrons-stil, La muerte
del cisne
(1911), påverkad af Nietzsche, El terruno
(1916) och Diálogos olimpicos, som visar stor
kännedom om den grekiska mytologien. R. vistades
en tid i Spanien, där han genom studier af modern
kastiliansk litteratur förfinade sin stil, som
med åren blef allt mera färgrik och elegant.
Ad. H—n.

*Reymersholm. Spritförädlingsfabriken tillhör nu
A.-b. Vin- och spritcentralen.

illustration placeholder
W. Reymont.

*Reymont, W. St., fick 1924 års Nobelpris i
litteratur, hufvudsakligen för sin stora roman
Chłopi ("Bönderna", 4 bd, 1924). 1924—25 utkom i
sv. öfv. äfven "Det förlofvade landet" och 1925
"De lyckliga och andra noveller".

Reynold [ränå̄], Gonzague, grefve de, schweizisk
författare, f. 15 juli 1880 i Freiburg, 1915
professor i nyare franskt språk och litteratur,
har gjort sig känd som lyriker (L’âge d’or, 1899,
Les bannières flammées, 1915, m. fl.) och dramatiker
(La gloire qui chante, 1919, o. s. v.) samt varit
verksam för att lifva den schweiziska nationalkänslan
(bl. a. genom sina Contes et légendes de la Suisse
héroïque,
3 bd, 1914—20). Af hans vetenskapliga
verk må nämnas Histoire littéraire de la Suisse au
18:e siècle
(2 bd, 1909—12), J. J. Rousseau et ses
contradicteurs
(1904) och Charles Baudelaire (1920).
R—n B.

*Rezek, A., dog 4 febr. 1909 i Prag.

Rezekne, officiellt lettiskt namn på Rjezjitsa (se
d. o. Suppl.).

Rezia, kvinnlig hufvudroll (kalifdotter; sopran)
i operan "Oberon" af K. M. v. Weber (se denne,
sp. 941 o. 942).

Rhabdophora. Se Rabdophora.

Rhabdosom. Se Rabdosom.

Rhachiodon, zool. Se Dasypeltis.

Rhachis, paleont. Se Trilobiter, sp. 751.

Rhaïs [raīs], Elissa, fransk författarinna, f. 1885 af
arabiska föräldrar i Alger, där hon åtnjutit fransk
uppfostran. Hon har skrifvit flera romaner med motiv
från franska Nord-Afrika,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:55 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free