- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
5-6

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsmannaval - Riksduma - Riksförbundare - Riksförbundet af kommunaltjänstemän i svenska städer - Riksförbundet för Sveriges försvar - Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering - Riksföreståndare - Riksförsäkringsanstalten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platsfördelningen inom partier (se ofvan). Vid
sammanräkningen inom fraktionen bestämmes efter
dessa grunder en viss ordning mellan de namn, som
fått röster under fraktionens beteckning. Då
sedan ordningen skall bestämmas inom underpartiet,
anses, så som om å alla fraktionens valsedlar stode
samma namn i den genom den förstnämnda
sammanräkningen bestämda ordningen o. s. v.

Vid valen till Första kammaren är sedan 1921,
där flera landstingsområden finnas i valkretsen, den
äldste af landstingens ordf. valförrättare; i stad,
som utgör egen valkrets, är magistratens ordf.
valförrättare.

Med bibehållande af grundregeln, att vid val till
Andra kammaren hvarje kommun utgör ett
valdistrikt, har kommunernas uppdelning i flera
valdistrikt befordrats. Är landskommun delad i
valkretsar för kommunalfullmäktigeval, skola dessa
utgöra valdistrikt vid Andrakammarval. Ytterligare
uppdelning skall dessutom i regel ega rum, om
invånarantalet i kommunen (landskommun eller stad)
eller valkretsen för kommunalfullmäktigeval
öfverstiger 5,000, och får företagas, om eljest till följd
af samfärdsförhållanden eller andra orsaker så
befinnes lämpligt. Valkrets, som består af blott en
stad, skall alltid delas i lämpligt antal valdistrikt.
Beslut om valdistriktsindelning fattas af K. M:ts
befallningshafvande, sedan vederbörande
kommunala myndighet hörts.

I fråga om valens förrättande och
sammanräkning, röstlängds upprättande och granskning ha
sådana ändringar gjorts, som direkt föranledts af
ändrade bestämmelser om rösträtt och dess
utöfning (se Riksdag. Suppl.), och dessutom
följande: Ordinarie val ega i hela riket rum å en
gemensam valdag: tredje söndagen i sept. Af ven
val, som ske efter kammarens upplösning, ega
öfver hela riket rum på samma dag (den sön- eller
helgdag konungen bestämmer). I stad må dock
valet af K. M:ts befallningshafvande utsättas till
söckendag närmast före den allmänna valdagen. I
särskilda fall kan också konungen förordna om annan
valdag för viss valkrets. — Röstlängden (sp. 353),
som numera är gemensam för Andrakammarval och
kommunala val, skall vara upprättad 30 juni och
vara tillgänglig för granskning 6–12 juli;
anmärkningar inges senast 18 juli.

N. H–tz.

*Riksduma. Ryska riksduman afskaffades i
samband med marsrevolutionen 1917. Jfr
Ryssland. Historia. Suppl.

Riksförbundare, medlem af jordbrukarnas
riksförbund. Se Bondeförbundet. Suppl.

Riksförbundet af kommunaltjänstemän i
svenska städer,
bildadt 1920, har till uppgift att vara
ett organ för sammanslutning och samverkan mellan
lokalföreningar, bestående af tjänstemän i svenska
städers, köpingars och municipalsamhällens tjänst.
Förbundets angelägenheter handhas af en styrelse
af 7 personer, utsedda af lokalföreningarnas
ombud, som årligen hålla möte för öfverläggning och
beslut rörande förbundets verksamhet. Denna har
hittills hufvudsakligen varit inriktad på
tjänstebestämmelser samt löne- och pensionsförhållanden.
Medlemsantalet i anslutna lokalföreningar (inkl.
enskildt anslutna medlemmar) uppgår f. n. (1925)
till något öfver 2,000.

O. F–t.

Riksförbundet för Sveriges försvar, ett i juni
1925, i anledning af riksdagsbeslut s. å. om
nedrustning, bildadt förbund för att sprida kunskap
om Sveriges försvarspolitiska läge samt om
försvarsväsendets olika grenar, dessas uppgifter och däraf
betingad organisation, utbildning och utrustning
samt för att skapa intresse för och stödja den
frivilliga personliga utbildningen och på allt sätt
bereda tillskott i försvarskraften under den tid den
beslutade organisationen kommer att bestå. Hvarje
medlem förbinder sig att under 4 år betala en
frivillig afgift.

Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering
u. p. a., bildad 1918, har till uppgift att främja
landsbygdens elektrifiering och att utgöra en central
sammanslutning af länens elektriska
centralföreningar och andra liknande för att åstadkomma
enhetlighet i organisation, lämna teknisk upplysning och
hjälp, biträda anslutna föreningar vid anskaffning
af lån och försäkringar samt utåt företräda
föreningarna på detta område. 1924 voro 10
föreningar anslutna. Föreningens säte är
Stockholm. Jfr Elektrisk landtbruksdrift.
Suppl.

H. J. Dft.

*Riksföreståndare. I Finland utsågs 18 maj
1918 till riksföreståndare P. E. Svinhufvud, hvilken
sedan 27 nov. 1917, utan att bära
riksföreståndartitel, hade innehaft ledningen af styrelsen. Han
efterträddes 12 dec. 1918 af general G. Mannerheim,
som innehade befattningen, tills ny regeringsform
antagits och val af president förrättats 17 juli 1919.
— I Ungern har amiral M. Horthy de Nagybánya
(se d. o. Suppl.) sedan 1 mars 1920 fungerat som
riksföreståndare. (Jfr Ungern. Historia. Suppl.)

*Riksförsäkringsanstalten har ytterligare fått
sitt verksamhetsområde utvidgadt dels genom
lagen 14 juni 1917 om barn utom äktenskap, enligt
hvilken lifränta till dylikt barn må inköpas hos
Riksförsäkringsanstalten, dels genom k. kung. 27
juni 1919 och 30 juni 1920 ang. lifförsäkring i
samband med lån ur Statens egnahemslånefond. —
(Sp. 362) 31 dec. 1917 upphörde 1901 års
olycksfallsersättningslag att gälla, och lagen 17 juni 1916
om försäkring för olycksfall i arbete trädde i kraft
1 jan. 1918. Sedan lagen antogs, har den vid flera
tillfällen undergått mer eller mindre omfattande
ändringar. Här följande redogörelse afser lagen
med de ändringar, som trädt i kraft före 1 juli
1925. Ersättning vid olycksfall utgår efter de
bestämmelser, som gällde den dag, då olycksfallet
inträffade. Enhvar arbetare är, med vissa undantag,
försäkrad för skada till följd af olycksfall i arbete.
Med arbetare förstås härvid enhvar, som mot
aflöning används till arbete för annans räkning, utan
att i förhållande till honom vara att anse som
själfständig företagare, så ock enhvar, som för att
vinna yrkesutbildning utan aflöning utför dylikt
arbete. Lagen afser sålunda icke blott personer,
som i dagligt tal kallas för arbetare, utan äfven
manliga och kvinnliga tjänare i hushåll,
ingenjörer, kontorspersonal m. fl. Som arbetare enligt
lagen anses dock ej följande personer:

1) den, som utför arbetet i sitt hem eller â
arbetsställe, som af honom bestämmes, 2)
arbetsgifvares hemmavarande barn eller adoptivbarn och
föräldrar eller adoptivföräldrar i förhållande till
honom, 3) den, hvars aflöning hos arbetsgifvaren,
för år räknadt, öfverstiger 9,000 kronor, 4)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free