- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
19-20

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rinorea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rits, Ritskubbe. Se Uppritsning.

Ritt, text. Se Väfning, sp. 38.

*Ritter (sp. 494), Moritz, blef 1911 emeritus
och dog 1922.

*Ritzaus byrå öfvertogs 1923 af stiftarens son
L. Ritzau.

*Riva tillhör nu Italien, prov. Trento. 8,441
inv. (1921). R. är äfven namn på ett distrikt i
prov. Trento med 29,593 inv. (s. å.). Under
Världskriget fortsatte italienska flygare (jfr Riva) att
bombardera R:s befästningar 25 aug. 1915 och 9
april 1916, hvarjämte södra befästningsfronten
besköts af italienarna under okt. och nov. 1915 samt
jan.–juli 1916. men, ehuru de bemäktigade sig en
del framskjutna verk, kunde R. dock ej af dem
betvingas; efter vapenstilleståndet 2 nov. 1918
besattes slutligen R. af italienarna. Jfr
Världskriget, sp. 196, 246 och 248.

L. W:son M.

Rivera, Primo de, Miguel. Se Primo
de Rivera
. Suppl.

Riverton, Stein, pseudonym. Se
Elvestad, S. Suppl.

*Rivière, Émile, dog 1922.

T. J. A.

*Rivière, Briton, dog 20 april 1920.

*Rivoire, A., var 1897–1912
redaktionssekreterare i "La revue de Paris" och har varit
teaterkritiker i "L’écho de Paris" och "Le temps".
Il était une bergère uppfördes 1919 i Stockholm
af en fransk trupp. Han har vidare skrifvit
teaterstyckena Mon ami Teddy (med Lucien Besnard;
"Min vän Teddy", uppf. 1918 i Stockholm) och
La belle Angevine (med M. Donnay).

Riza kan. Se Persien. Suppl.

Rizom (Rhizom). Se Rotstock.

Rjahovo, bulgarisk by. Se Rahovo. Suppl.

*Rjezjitsa (lett. Rezekne) tillhör nu Lettland,
prov. Latgale. 9,997 inv. (1920). R. är äfven
namn på ett distrikt i lettiska prov. Latgale, med
4,232,3 kvkm. areal och 159,500 inv. (1924),
37,68 på 1 kvkm.

*Rjukan. Se äfven Kväfveindustrier.
Suppl., sp. 1280.

*Roald. Häradet och socknen heta nu Vigra
och tillhöra Möre fylke samt Haram pastorat,
Björgvin bispedömme. 20,05 kvkm. 1,070 inv.
(1920).

Robbers, Herman Johan, holländsk
författare, f. 4 dec. 1868 i Rotterdam, skref först
under signaturen Phocius Een kalverliefde
(Ung kärlek m. m., 1892), därefter under eget
namn bl. a. De roman van Bernard Bandt (1897),
De bruidstijd van Annie de Boogh (1901; 9:e uppl.
1923), Van Stilte en stemming (1905), De roman
van een gezin
(En familjs roman, 1909–10),
Sint-Elmsvuur (1919), Op hooge golven (På höga
böljor, 1924) och har äfven verkat som
litteraturkritiker. En samlad uppl. af R:s hittills
utkomna romaner är under utgifning.

Hj. P–r.

Robeck [råu’bek], sir John Michael de,
brittisk amiral, f. 10 juni 1862, bror till 5:e
baronen de R. och härstammande från den svenska
adelsätten Fock (se d. o.), blef sjökadett 1875 och
avancerade inom flottan till konteramiral 1911. Han
öfvertog mars 1915 efter amiral Carden befälet öfver
de brittiska sjöstridskrafterna vid Dardanellerna
och företog, under påtryckning från brittiska
regeringen, ett stort anfall 18 mars i syfte att forcera
sundet. Försöket misslyckades med svåra förluster
(3 slagskepp sänkta, 4 försatta i stridsodugligt
skick), och R. rapporterade hem, att anfallet mot
Dardanellerna ej borde fortsättas såsom uteslutande
sjöstridsoperation. Han samverkade sedan med
landstigningsexpeditionen, tills hela företaget uppgafs i
jan. 1916 (jfr Dardanellerna. Suppl.). R.
blef viceamiral 1917 och amiral 1920 samt var
1919–22 chef för de brittiska sjöstridskrafterna i
Medelhafvet och high commissioner i
Konstantinopel. 1922–24 kommenderade han Atlantflottan.
R. erhöll 1916 knightvärdighet och blef 1919
baronet.

V. S–g.

*Robert, hertig af Parma. Hans dotter Zita
var 1916–18 kejsarinna af Österrike och drottning
af Ungern, följde sin gemål i landsflykt till Schweiz
och sedermera till Madeira samt blef änka 1 april
1922. Hon är jämte sina 8 barn bosatt i Lequeitio
i prov. Vizcaya, Spanien, och står i liflig
förbindelse med legitimisterna i Ungern. Jfr Karl.
Suppl., sp. 937–938.

Robert, Carl, tysk filolog, arkeolog, f. 8 mars
1851, d. 18 jan. 1922 i Halle, e. o. professor i
Berlin 1877, ord. professor där 1880 och i Halle 1890,
var en af samtidens främsta och mångsidigaste
klassiker, filolog och arkeolog i sällsynt förening.
Han inlade stor förtjänst om kännedomen af antika
dramat och teatern, grekiska mytologien, det
antika måleriet och den antika skulpturen. Bland
hans många arbeten må nämnas Bild und lied
(1881), Hallische Winckelmannsprogramme,
hauptsächlich zur geschichte der griechischen malerei.
Die antiken sarkophag-reliefs
(1890 ff.), Pausanias
als schriftsteller
(1909), Oidipus. Geschichte eines
poetischen stoffes im griechischen altertum
(1915)
och Archaeologische hermeneutik (1919). Han
nybearbetade 4:e uppl. af L. Prellers "Griechische
mythologie" (1887 ff.). En mängd värdefulla afh.
publicerade han i tidskr. "Hermes", hvars
redaktion han i 40 år tillhörde. Som akademisk lärare
utvecklade han utomordentligt fruktbärande
verksamhet. För de nya (papyrus-)fynden af antika
dramer hade R. lifligt intresse; han bearbetade för
scenen Sofokles’ "Spårhundarna" och Menanders
"Epitrepontes". Jfr G. Karo, "Carl Robert, zum
gedächtnis" (1922).

E. N–n.

Robert [råbär], Émile, fransk smideskonstnär,
f. 1860 i Mehun-sur-Yèvre, d. där 1924, tillhörde
en släkt af smeder, kom 1878 till Paris, gjorde sig
bemärkt och vann vid världsutställningen 1900
grand prix för "metallernas sal" i Pavillon des
arts décoratifs. Han utförde betydande arbeten i
officiella och privata byggnader i Paris och i
franska landsorten, till monumentala gallergrindar,
balkonger, lyktor o. a., alla utmärkta för
ornamentikens renhet och rikedom, ibland förenad med
mycken fantasistyrka. I sina kompositioner införde han
med starkt, smidigt och individuellt stilsinne
blomster och allehanda djur. Alster af R:s konst finnas
flerstädes i museer äfven utom Frankrike.

G–g N.

Robert [råbär], Henri, kallad
Henri-Robert, fransk advokat, f. 4 sept. 1863 i Paris,
vardt efter fullgjorda studier brottmålsadvokat
1885 och vann stort rykte som försvarare af stora
brottslingar alltifrån 1889. Han har offentliggjort
Les grands procès de l’histoire (2 bd, 1923–24),
som behandlar Maria Stuarts, Jean Calas’,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free