Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodziewiczówna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhört den riktning, som kallats unanimismen, har
sökt skapa en poetisk stil, fri från symboler och
allegorier, med en fri strof, som troget återger
meditationens gång och känslornas svall. Hans åskådning
har tagit bestämmande intryck af sociologer och
filosofer som Durkheim, Lévy-Brühl och Le Bon och
är fientlig mot individualismen.
R–n B.
Romanones, don Alvaro Figueroa y de
Torres Mendieta y de Romo, grefve
de R., spansk politiker, f. 1 aug. 1863 i Madrid,
invaldes i cortes som liberal deputerad för
Guadalajara och var juni–nov. 1905 jordbruks- och
handelsminister i Montero Rios’ ministär, därefter
justitieminister under Moret (till juli 1906) och
Lopez Dominguez (till nov. s. å.), hvarvid han på
klerikalt håll uppväckte en storm genom att
utverka ett kungligt dekret om giltighet af
civiläktenskap, som ingåtts af katoliker R. blef 1910
deputeradekammarens president och bildade efter
mordet på Canalejas (nov. 1912) en liberal
ministär, hvilken emellertid på grund af splittringen
inom partiet måste af gå okt. 1913. Efter
Världskrigets utbrott, 1914, gaf R. ofta uttryck åt sin
starkt entente-vänliga åskådning, förordade ett
närmande till de allierade och angaf förvärfvet af
Tanger som ett nationellt önskemål. Sedan han i
dec. 1915 lyckats störta den konservativa
ministären Dato och själf bildat ministär, bebådade han
emellertid fortsättning af företrädarens
neutralitetspolitik. Han vidhöll denna äfven, då Förenta
staterna våren 1917 uppfordrade de neutrale att
afbryta de diplomatiska förbindelserna med
Tyskland. Personligen torde han ha varit benägen för
krigspolitik, men han insåg, att han ej kunde vinna
parlamentet och befolkningen för en sådan. Han
afgick april 1917, därvid äfven påverkad af
inrikespolitiska svårigheter. I april 1918 inträdde han
som justitieminister i Mauras nationella
samlingsministär och blef efter dennas fall nov. s. å.
utrikesminister i en liberal ministär Alhucemas, som
redan i dec. ersattes af en ministär med R. som
både konseljpresident och utrikesminister. Dennas
ställning blef snart ohållbar genom den starka
autonomirörelsen i Katalonien, och den af gick i
april 1919. Dessförinnan hade R. vid ett besök
i Paris tillförsäkrat Spanien plats i Nationernas
förbunds råd. R. inträdde i dec. 1922 som
justitieminister i en ny liberal ministär Alhucemas och
afgick med denna i sept. 1923, då Primo de Rivera
upprättade sin diktatur. Sedan dess har han
intagit en kritiskt afvaktande hållning, vid lämpliga
tillfällen försiktigt förordande återgång till
parlamentariskt styrelsesätt.
V. S–g.
*Romanov. Genom ryska marsrevolutionen 1917
nödgades kejsar Nikolaus II att abdikera. Huset
R:s (rättare Holstein-Gottorps) anspråk på
Rysslands tron göras nu särskildt gällande af storfurst
Kirill Vladimirovitj (se d. o. Suppl.).
Romanov, stad. Se Murmansk. Suppl.
Romare, Sven Kristian (Christian),
donator, f. 5 juni 1844 i Hälsingborg, d. där 14
aug. 1924, tillhörande en gammal färjemanssläkt
där, grundade en speditionsfirma i staden, men
drog sig ifrån affärerna, sedan han och hans broder
Vilhelm Ferdinand R. (f. 1850, d. 1922)
ärft sin broder skeppsredaren Anders Peter R:s
stora förmögenhet, hvilken sedermera ytterligare af
dem ökades. R., hans hustru Ulrika Sofia
Elisabet, född Grubb (d. 1922), och Vilhelm
Ferdinand R. testamenterade 2 okt. 1916 till
Hälsingborgs stad sin egendom, hvars värde f. n. (1925)
uppgår till nära 3 mill. kr., att utgöra Familjen
Romares stiftelse. Denna skall omfatta ett
ålderdomshem, ett hem för obotligt sjuka och ett
konvalescenthem. För dessa institutioner, för hvilkas
förverkligande en af stadsfullmäktige 1923 tillsatt
kommitté arbetar, har staden 1922 upplåtit 2,6 har
mark invid Pålsjö skog.
G. S–r.
*Rombach (officiellt Rombas) tillhör nu
Frankrike, dep. Moselle, arrondissemanget
Metzcampagne. 6,200 inv. (1921).
Rombas [råba’], officiellt namn på Rombach
(se d. o. äfven i Suppl.).
Romboland. Se Rumboland. Suppl.
*Romdahl, A. L., blef professor vid Göteborgs
högskola 1920, var kommissarie för konstafd. vid
utställningen i Göteborg 1923. Han har vidare
skrifvit Svenska handteckningar i Göteborgs museum
(1918), Konsthistoria i skildringar och översikter
(1919), Spanska konstintryck (1920), Zorns
radierungen (1922), Gamla städer (resebref från
Tyskland 1923). R. har installerat Göteborgs museums
konstsamlingar i den 1925 invigda byggnaden vid
Götaplatsen och utger f. n. planschverket Göteborgs
museum.
G–g N.
*Romedal är nu 384,59 kvkm. med 5,480 inv.
(1920), tillhör Hedmark fylke och bildar ett
pastorat i Hedmark prosteri, Hamar bispedömme, med
socknarna R. (89,13 kvkm., 3,310 inv. 1920) och
Tomter.
E. A–t.
Romeiko-Gurko. Se Gurko. Suppl.
Romelsön, en omkr. 5 kvkm. stor ö i Byske
socken, Västerbottens län; tidigare donations jord
tillhörig Piteå stad i Norrbottens län.
O. Sjn.
*Romero Larrañaga, Gregorio, föddes 1815
och dog 1872.
Ad. H–n.
*Romerska riket. Sp. 725, rad 24 uppifrån
orden Lucius Furius utgå, rad 23 nedifr.
framför Camillus bör stå Lucius Furius; sp. 749,
rad 5 nedifr. står 351 bör vara 421; sp. 758, rad
17 uppifr. står IMP(eratoria) bör vara IMP(eratori).
*Romersk-katolska kyrkan. Om de senaste
årens romersk-katolska kyrkopolitik se äfven
artiklar om påfvarna Pius X, Benedikt XV (i
Suppl.) och Pius XI (i Suppl.).
*Romfartuna. 9,180 har. 1,560 inv. (1925).
*Rommele. Från pastoratet afskildes 1 maj 1918
Fuxerna till eget pastorat. 534 inv. (1925).
Romney [rå’mni], earl af. Se Sidney 6.
*Romsdals amt heter fr. o. m. 1919 Möre
fylke. Arealen är 15,051,9 kvkm. 159,391 inv.
(1921), hvaraf 34,447 i städerna. R. har nu 63
härad och är deladt på Björgvin och Nidaros
bispedömmen.
E. A–t.
Romsdalsbanan. Se Raumabanan. Suppl.
*Romuald. Sp. 804, rad 14 uppifr. står
emeritceller bör vara eremitceller.
*Romundt, H., dog i maj 1919 i Bischofswerda.
Ronald [rå’nəld], sir Landon, engelsk
dirigent och tonsättare, f. 1873 i London, utbildades
där vid Royal college of music, anlitades under
1890-talet som operadirigent och har sedermera
anfört många konsertorkestrar. Han är sedan 1908
anförare för konserterna i Royal Albert hall (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
