Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 53-54 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossvalen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det möjligt att vid vind vända med rotorernas
hjälp genom att ge dem olika rotationsriktning.
"Buckau" är utrustadt äfven med en dieselmotor
för direkt drifning af en propeller. Rotorerna äro
afsedda endast som hjälp vid lämplig vind. 1925
demonstrerades fartyget i Stockholm.

Fig. 3. Teckning af "Buckau", visande bl. a. dimensionerna af fartyget samt rotorer, pivå, elektrisk motor och drifaxel för akterrotorn.

För närmare studier se I. Malmer,
"Rotorfartyget och dess fysikaliska underlag".

I. M–r.

Rotröta, bot. Se Thielavia. Suppl.

Rotskjer, zool. Se Torsksläktet, sp. 465.

*Rotterdam. Sedan det vid Nieuwe Waterwegs
mynning belägna Hoek van Holland 1 jan. 1914
införlifvats med R., hade detta 536,838 inv. 1924.
En handelshögskola (Nederlandsche
handelshoogeschool) upprättades 1913, nytt rådhus byggdes
1915–20 af H. Evers, och ett nationalmuseum för
sjöfart (Nationaal technisch scheepvaartkundig
museum) grundlades 1916 samt öppnades 1919,
stiftadt genom privata sammanskott. Hamnen
(Waalhafen) blir efter pågående utvidgningars fullbordan
den största i världen. Sjötrafiken omfattade 6,922
fartyg om 9,26 mill. ton 1921, hvarigenom R. blef
den lifligast trafikerade hamnen på Europas
fastland. Svensk kyrklig verksamhet bland resande
sjömän i R. upptogs 1909, och sjömansvården fick
kyrka (kyrksal och läsrum) i förhyrd lokal (invigd
8 jan. 1911). Svenska kyrkans missionsstyrelse
inköpte 1920 för sin verksamhet bland svenskar i
R. egen fastighet (122 Boompjes), som efter
genomgripande ombyggnad 21 jan. 1923 invigdes till
svensk kyrka.

E. A–t.

*Rottnen. — 2. Sjön har en areal af 17 kvkm.

Rottornar. Se Torn, bot.

Rottweiler [rå’ttvaj-], en efter württembergska
staden Rottweil uppkallad hundras, kraftigt byggd
och stubbhårig, till färgen svart med röda märken
eller gul med förtoning. Den brukas som polishund
(se d. o.) och slaktarhund.

*Roubaix hade 113,265 inv. 1921. Under
Världskriget besattes R. 4 okt. 1914 af tyskarna och
förblef sedan i tysk ego ända till 18 okt. 1918, då
staden återtogs af engelsmännen. Jfr
Världskriget, sp. 170 och 243.

H. J–dt.

*Rouen. Under Världskriget bombarderades R.
af tyska flygare 28 maj och 1 aug. 1918. 123,712
inv. (1921). Litt.: J. Levainville. "Rouen"
(1913).

L. W:son M.

Rouergue [roä’rg], fordom landskap i
Syd-Frankrike, motsvarande nuv. dep. Aveyron (se
d. o.).

*Roulers. Se Rousselaere (äfven i
Suppl.).

Round [rau’nd], John Horace, engelsk
historiker, f. 22 febr. 1854 i Brighton, var i Oxford
lärjunge till Stubbs och egnade sig tidigt åt
kritisk detaljforskning inom engelsk medeltidshistoria.
Genom sin grundlighet och samvetsgrannhet blef
han en auktoritet på detta område, i all synnerhet
i genealogiska frågor, och han var många år
rådgifvande åt kronan i mål rörande peerage. R:s
undersökningar publicerades ofta först i
arkeologiska eller historiska tidskrifter (särskildt i "The
antiquary" och "English historical review"). De
betydelsefullaste har han samlat i Feudal England
(1895), The commune of London (1899), Studies
in peerage and family history (1900) och Peerage
and pedigree (1910). En sammanfattande skildring
af anarkien i England under konung Stefans
regering ger R. i Geoffrey de Mandeville (1892).
S. å. väckte han stort uppseende genom ett skarpt
och välgrundadt angrepp (i "Quarterly review") på
prof. Freemans mindre grundliga metod, slutordet
i polemiken härom sade R. i en uppsats, "Mr
Freeman and the battle of Hastings", i "Feudal
England". Mot otillförlitliga genealogier har han fört
ett skoningslöst krig. R. har utgett bl. a.
Ancient charters, royal and private, prior to 1200
(1888).

V. S–g.

*Rousseau, J. J. Sv. öfv. af R. äro vidare "Om
samhällsfördraget" (1919) och "Tvenne
afhandlingar om kulturen och människan" (1920). Af den
rikliga litteraturen om R. under senare år må
nämnas P. M. Masson. "La religion de R." (3 bd,
1917–19). Ducros, "R." (I–III, 1917–19,
ofullb.), I. Babbit, "R. and romanticism" (1919),
Seillière, "R." (1921), Proal, "La psychologie de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>