- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
85-86

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rundradio - Rundradiomikrofon. Se Rundradio. Suppl. - Rundt, Anders Joel - Rune, Axel Olof - Runeberg. 3. Johan Ludvig R. - Runeberg. 5. Valter M. R. - Runeberg. 6. Johan Vilhelm R. - Runeberg. 7. Hjalmar Johannes (Nino) R. - Rung, Otto Christian Henrik - Runga - Runkelstein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men har att uppvisa en mycket snabb utveckling.
Först i slutet af 1923 byggdes den första
rundradiostationen i Berlin. Den hade då 500 betalande
lyssnare. I juli 1924 var denna siffra redan uppe i
100,000, i slutet af s. å. 500,000 och i juni 1925
omkr. 1,000,000. Antalet stationer uppgick i juni
1925 till 12 hufvudstationer, hvaraf 3 i Berlin, och
4 relästationer. Ytterligare en hufvudstation och 3
relästationer voro under uppförande. Samtliga
stationer egas af staten, men driften ombesörjes af
privata bolag, som hyra stationerna och svara för, att
utsändningarnas nivå hålles uppe. Licensafgiften
utgår med 2 mark i månaden, hvaraf staten erhåller
2/5 och bolagen 3/5. Frågan om rundradiorörelsens
ordnande i de skandinaviska länderna upptogs å
telegrafkonferensen i dec. 1922. Man var därvid af
den uppfattningen, att sändarstationerna borde vara
statens egendom, men att själfva rörelsens
handhafvande skulle öfvertagas af ett privat företag. Redan
dessförinnan hade dock försök med
rundradiosändning påbörjats i Stockholm (sept. 1922) af
telegrafverket. Under 1923 skedde utsändningar från en
privat station i Stockholm äfvensom från
telegrafverkets med telefonitillsatser utrustade
telegrafstationer i Göteborg (Nya Varfvet) och i Boden. I
slutet af 1923 uppsatte telegrafverket på prof en
rundradiosändare af amerikansk tillverkning i
Stockholm, hvilken sedan jämte den privata
stationen stod för underhållningen under 1924. Från och
med ingången af 1925 har Sverige en ordnad
rundradiorörelse i enlighet med de på konferensen 1922
gifna direktiven. Staten har uppfört
sändarstationer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och
Boden. Till dessa ansluter sig ett antal smärre, af
privata sammanslutningar uppförda relästationer i
olika städer (Falun, Norrköping, Linköping,
Jönköping, m. fl.). Frågan om uppförandet af en större
rundradiostation i mellersta Sverige upptogs på
hösten 1925. Rörelsen handhas af ett aktiebolag,
Radiotjänst, bildadt hufvudsakligen af Tidningarnas
telegrambyrå. Licensafgiften är satt till 12 kr. per
år, hvaraf hälften tillfaller staten. I okt. 1925 var
antalet licensinnehafvare omkr. 110,000.

E. Mgrn.

Rundradiomikrofon. Se Rundradio. Suppl.

Rundt, Anders Joel, finländsk skald, f. 3
dec. 1879 i Nykarleby landsförsamling, sedan 1911
anställd vid Helsingfors’ stads svenska folkskolor,
framträdde som författare 1912 med diktsamlingen
Ödemark, utmärkt genom fin och inträngande
naturskildring. I hans senare diktsamlingar, Skogen
och fältet
(1915), Den stilla ån (1920) och Kväll
vid floden
(1924), har hans naturlyrik ytterligare
fördjupats, om än motivkretsen icke nämnvärdt
vidgats. R. har utsett äfven ett urval folksagor,
"Det underbara trädet" (1923).

H. N–m.

Rune, Axel Olof, politiker, f. 22 april 1866
i Bolstads församling, Älfsborgs län, aflade kansli-
och hofrättsexamen i Lund 1887, blef förste
rådman i Västervik 1896 och är borgmästare där
sedan 1902. R. har från 1906 tillhört riksdagen,
till 1919 lagtiman som led. af Andra kammaren
(1906–08 för Västervik–Eksjö, 1909–11 för
Västervik ensamt och 1912–19 lagtiman för Kalmar
läns norra valkrets) och därefter som led af
Första kammaren (till 1921 för Kalmar läns norra
landsting och därefter för Kalmar och Gotlands
län). Från 1912 har han varit led. af
bevillningsutskottet, hvarjämte han 1920 tillhörde
kommunalskatteutskottet. 1918–23 var R. suppleant i
riksbanksfullmäktige. R. har tagits i anspråk för
det statliga utredningsarbetet, bl. a. såsom led.
af kommunallånekommittén 1912,
bolagsbeskattningskommittén 1918 och
kommunalskattekommittén 1921, hvarjämte han är styrelseled. af
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Från 1919 är
R. ordf. i landstinget för Kalmar läns norra del.
R. tillhörde i riksdagen till 1923 Liberala
samlingspartiet, af hvars förtroenderåd han var led. från
1917, och riksdagarna 1924–25 Liberala
riksdagspartiet. På grund af stridigheterna inom detta
parti i samband med försvarsfrågans behandling vid
sistnämnda riksdag öfvergick han efter riksdagens
slut till Frisinnade folkpartiet.

Gl.

*Runeberg. — 3. Johan Ludvig R. (sp.
1200). Sönerna Lorenzo och Jakob Robert
dogo 1919 i Helsingfors. — 5. Valter M. R. dog
23 dec. 1920 i Helsingfors. Ett specialmuseum af
hans samlade verk har upprättats i Borgå. Jfr P.
Nordmann, "W. R. 1838–1918. Bidrag till en
konstnärsbiografi" (1918). — 6. Johan
Vilhelm R.
dog 3 jan. 1918 i Helsingfors. Hans son
Birger R., f. 1875, är e. o. professor i kirurgi
vid Helsingfors’ universitet. — 7. Hjalmar
Johannes
(Nino) R. har vidare utgett
versdramat Maltesare (1918). Valda dikter (1920) och
novellen Conrad-Emile (1922).

3, 5–6. T. C.
7. H. N–m.

illustration placeholder


Rung, Otto Christian Henrik, dansk
författare, sonson till den i hufvudarbetet nämnde
Henrik R., f. 16 juni 1874 i Köpenhamn, tog
juridisk examen 1900, var
1907–19 fullmäktig i
Kriminalretten och är
sedan 1919
protokollssekreterare i
Höjesteret. Han har utgett
romanerna Det
uafvendelige
(1902), Sidste
kamp
(1904),
Skyggernes tog (1909),
Lönkammeret (1912), Den
lange nat
(1913), Den
store karavane
(1914),
Paradisfuglen (1919;
"Paradisfågeln", 1920
och 1924), Da
vandene sank
(1922; "När vattnen sjönko", 1922)
och Englen med æselsörene (1924), vidare flera
samlingar mindre berättelser, bl. a. Den röde
halvmaane
(1923), och några skådespel. R.
tillhör nutidens märkligare danska romanförfattare.
Han väljer med förkärlek ämnen från det gamla
Köpenhamn och den värld af hela eller halfva
förbrytare, som han känner till från sin juridiska
verksamhet. Med intimt, osentimentalt förstående
och en efter utländska mönster skolad teknik
skapar han en mängd fängslande, säkert iakttagna
figurer och interiörer från det samtida
Danmark.

P. E–t.

Runga, benämning på de sidostakar, vid hvilka
sidoflaken i skrofvet (redet) å arbetsvagnar fästas.
De tvärbalkar, hvari rungorna stundom äro fästa.
kallas rungbalkar.

H. J. Dft.

*Runkelstein tillhör nu Italien, prov. Trento.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free