Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stråles direktörskap. Museet är likväl, såsom en
helhet, ett dokument af första rang till den svenska
tillverkningens kulturhistoria. Skulle denna samling
någon gång skingras, förskingras också därmed
många möjligheter att efterforska den fabriks
sätt att arbeta, hvilken dock under 200 år,
med växlande resultat, arbetat i den svenska
keramikens tjänst och för dess ära inom och utom
Sverige.
O. Sjn. A. B–m.
Rörströmssjön, sjöartad utvidgning af
Rörströmsälfven (Ångermanälfven). 259 m. ö. h., utgör en
fortsättning på Bellvikssjön (se d. o. Suppl.)
och har en areal af omkr. 15 kvkm.
O. Sjn.
*Rörströmsälfven, källflod till Ångermanälfven
(se d. o.). Se äfven Långselån. Suppl.
Rösel von Rosenhof [fånn råsenhåf], August
Johann, tysk målare, naturforskare, f. 30 mars
1705 i Arnstadt (Schwarzburg-Sondershausen), d.
27 mars 1759. R:s arbeten äro betecknande för
den tidens naturforskning: på samma gång de
vittna om outtröttlig flit och noggrannhet samt
hängifvet intresse för forskningens föremål — R:s studier
omfattade företrädesvis de lägre och mindre
organismernas biologi — ge de naiva uttryck för
författarens glädje att kunna framdraga "allt flera
bevis på naturordningens och dess skapares vishet".
Som R. dessutom var en synnerligen skicklig
målare, kunde han utstyra sina arbeten med
mönstergilla bilder, hvilka mycket bidragit till den
popularitet hans arbeten, bland hvilka i första rummet
må nämnas Monatlich herausgegebene
insectenbelustigungen (3 dlr, 1746–55), tillvunno sig.
L–e.
*Rösicke, G., blef 1914 ånyo led. af tyska
riksdagen, hvilken han då som medlem af det
konservativa partiet tillhörde till revolutionen i nov. 1918.
Han var 1919–20 medlem af nationalförsamlingen
och tillhörde där tysknationella folkpartiet.
*Rösiö, P. J:son-, har vid sin
landtbruksskola å Hagaberg hittills (1925) hållit 49 ord. och
161 andra (afgiftsfria) kurser. Hans kurser och
föredrag i landets olika bygder på eget initiativ
eller efter kallelse af enskilda personer eller
korporationer beräknas ha utgjort 380 kurser och 849
enstaka föredrag. Nyare utg. skrifter af honom äro
Räddningen (1917), Undergången (1918) och
Arbetets seger. Hagaberg i 120 bilder (1921).
H. J. Dft.
Röstenen, ett af Sveriges äldsta och märkligaste
runminnesmärken, anträffades hösten 1919 vid
gården Rö på Otterö i skärgården utanför Gräbbestads
fiskeläge i norra Bohuslän. Den är numera rest i
närheten af den plats, där den af ålder legat.
Stenen är af granit, drygt 2 m. hög och mer än 1/2 m.
bred; inskriften är anbragt på en jämn, men
tyvärr genom flagring delvis skadad yta, i 4
parallella rader, som löpa uppifrån nedåt. Runorna
tillhöra det äldre, 24-typiga runalfabetet; språket är
urnordiskt med ännu bevarade ändelse- och
mellanvokaler (swabaharjan Svavar, satido satte). Af
runornas utseende, språkets beskaffenhet och
inskriftens stilisering att döma tillhör den 400-talet,
snarast dess förra hälft. Bland inskrifter före 600 är
Röstenen den längsta, som hittills funnits i Sverige,
med öfver 60 skrifttecken. I likhet med våra flesta
runstenar innehåller den en minnesskrift. I öfv.
lyder den enligt O. von Friesens tolkning så:
"Swabaharjan (Svavar) är svekfullt dödad.
Stainawarjan (Stenar) ristade. Jag Hrarar (Rar) satte
stenen här för alla tider". Läsningen och tolkningen
af de sista orden äro dock ej fullt säkra. Det synes
icke vidare troligt, att Otterön i äldre tid varit
bebyggd. Men strax utanför Rö går en segelled fram.
Det är därför sannolikt, att stenen blifvit rest icke
af någon på platsen boende, utan af förbiseglande
främlingar. Enligt von Friesens väl motiverade
åsikt har man därvid närmast att tänka på
handelsmän från Syd-Jylland, det viktigaste området under
folkvandringstiden för de nordiska folkens
förbindelser med Väst- och Syd-Europa. — Se O. von
Friesen, "Rö-stenen i Bohuslän och runorna i
Norden under folkvandringstiden" (1924).
E. W–én.
*Röstlängd. Nya bestämmelser äro gifna genom
k. kung. 29 jan. 1921 med ändringar 1922 och
1925. Enligt dessa sammanföras den politiska och
den kommunala röstlängden till en enda, som
upprättas i 2 exemplar. I hufvudsak gälla f. ö.
liknande föreskrifter som tidigare, dock med de
ändringar, som föranledts af ändrade rösträttsvillkor.
Särskild röstlängd erfordras fortfarande för prästval
enligt 1910 års prästvalslag och därtill hörande
författningar. Förslag ha dock varit å bane att
sammanföra äfven denna med den allmänna. Jfr C.
A. Reuterskiöld, "Sveriges grundlagar", bd III
(vid Vallagen, 38 §).
Rld.
Rötfläcksjuka. Se Phoma. Suppl.
*Rövær omfattar 1,59 kvkm. med 129 inv.
(1920), inklusive den lilla Röværholmen, och
tillhör nu Rogaland fylke.
E. A–t.
Röyken, officiellt namn på Röken (se d. o.
äfven i Suppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
