Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 161-162 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachs ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1918 års järnvägskommitté och 1919–21 års
ekonomiska statsbanekommitté hade han plats, och
han var 1921–23 ordf.
i Sveriges
industriförbund. Led. af Ing. vet.
akad. (1921). På S:s
60-årsdag, 15 dec.
1921, tillegnades
honom en festskrift: "En
bergsbok. Några
studier öfver svensk
bergshandtering". — Hans
broder Emil Gustaf
S., f. 9 jan. 1879 i
Vollsjö, Malmöhus län,
student 1897, har egnat
sig åt studiet och
utöfningen af
papperstillverkning, varit
handelsattaché i Öst-Asien
(1907–12), Australien och Nya Zeeland samt i
London (1914) och är sedan 1918 Sveriges
generalkonsul där.

Karl Sahlin.

Sahlstedt, Axel Vilhelm, veterinär,
högskollärare, f. 1 aug. 1879 i Stockholm,
utexaminerades 1899 från Ultuna landtbruksinstitut samt
aflade 1903 fullständig veterinärexamen och 1911
med. kandidatexamen vid Karolinska institutet.
Han verkade sedan 1904 i åtskilliga
lärarbefattningar vid Veterinärinstitutet, förordnades 1914 att
bestrida professuren i kemi och fysiologi vid det
till Veterinärhögskolan ombildade institutet och
utnämndes 1916 till ord. innehafvare af denna
professur. 1925 förordnades han till högskolans
rektor. Han har skrifvit bl. a. Teorier om
korsförlamning hos häst (i "Sv veter. tidskr.", 1914),
Bidrag till kännedomen om andningsarbetets storlek
(i "Skand. veter. tidskr.", 1917), Beitrag zur
kenntniss des geruchsmechanismus bei den
makrosmatischen säugetieren (1912), Erfahrungen
über "Mikro-Kjeldahl"-bestimmungen (1914), Die
schleimsubstanz des pferdeharns (1916) och
Temperatur und feuchtigkeit der ausathmungsluft (tills.
med G. Liljestrand, 1924), samtl. i "Skand. archiv
für physiologie", Die gazdiffusion durch die
froschlunge (tills. med G. Liljestrand, i Festskrift för
A. Krogh 1925) och Hästens knäled (i "Veter.
högsk. 100 år", 1921).

J. V–m.

Sahm [sam], Heinrich, den fria staden
Danzigs styresman, f. 12 sept. 1877 i Anklam i
Pommern, var 1905–12 kommunal tjänsteman i Stettin
och Magdeburg, 1912–18 andre borgmästare i
Bochum och tjänstgjorde aug. 1915–febr. 1918 vid
den tyska civilförvaltningen i Warschau. I febr.
1919 blef S. öfverborgmästare i Danzig och var
1920 ordf. i det "statsråd", som i afvaktan på
författningens proklamering var stadens styrande
myndighet (i samverkan med Nationernas förbunds
öfverkommissarie). Han utsågs, när Danzig i nov.
proklamerats som fri stad, 6 dec. s. å. till dennas
senatspresident (vald till 1932). Som den ledande
mannen i Danzigs styrelse har S. bl. a. med
mycken skicklighet och ihärdighet fört dess talan inför
Nationernas förbunds råd under de ständiga
konflikterna med Polen. Jfr Danzig. Suppl.

V. S–g.

*Saida. 1. S. tillhör nu franska mandatområdet
Syrien. Järnväg från S. till Beirut är under
byggnad. Staden besattes under Världskriget af
engelsmännen 7 okt. 1918. — 2. Upptäckten af
sarkofagerna gjordes i S. 1.

Saīd Halim, egyptisk prins, storvesir i Turkiet,
f. 1859 i Kairo, d. 6 dec. 1921 i Kom, var
brorson till kediven Ismail, blef 1889 medlem af
turkiska statsrådet och 1911 dess president. Han
tillhörde stiftarna af det ungturkiska partiet och var
åtskilliga år dettas nominelle ledare. Han blef jan.
1913 utrikesminister och efter mordet på Schefket
pascha i juni 1913 jämväl storvesir. S. lät af
Enver pascha och Talaat pascha efter någon
tvekan öfvertala sig till Turkiets samgående med
Tyskland i Världskriget. Som storvesir aflöstes han
såsom alltför moderat febr. 1917 af Talaat pascha.
När de allierade 1918 ockuperade Konstantinopel,
arresterades S., men frigafs snart, landsförvistes och
slog sig ned i Rom. Han mördades där på öppen
gata under en åktur; mördarna, som undkommo,
troddes vara armenier.

V. S–g.

Said Mehmed, turkisk statsman, d. 1760, följde
som hofmästare (kehaja) sin fader Mehmed efendi
på dennes beskickning till Paris (1720–21),
anlade 1727 i förening med Ibrahim efendi det
första boktryckeriet i Konstantinopel och blef
därför förste sekreterare (hodja). S. var bl. a.
sändebud till Sverige 1733 och till Frankrike
1742–43, inrikesminister 1746–47, 1750 och 1755,
storvesir 1755–56 samt guvernör bl. a. i Kairo 1757
och i Adana 1759. Se Joh. Kolmodin, "Said Mehmed
efendis berättelse om sin beskickning till Sverige
år 1733" (i "Karolinska förbundets årsskrift"
1920).

Sailly-Saillisel [sajī-sajisä’l], by i franska dep.
Somme, 11 km. n. om Péronne, förstörd under
Världskriget. 342 inv. (1921). S. besattes 27 aug.
1914 af tyskarna och var sedermera under det på
hösten s. å. började ställningskriget beläget bakom
tyska fronten. Under slaget vid Somme
utkämpades i okt. 1916 s. v. om S. långvariga och hårda
strider mellan de anfallande fransmännen, som
sträfvade efter att komma i besittning af den högt
belägna, taktiskt viktiga byn, och de försvarande
tyskarna. Detta lyckades ock 5–10 nov. s. å.,
hvarefter S. ingick som en stödjepunkt i de
allierades front. Byn återtogs af tyskarna 24 mars 1918,
men återeröfrades slutligen af engelsmännen 1 sept.
s. å. Jfr Världskriget, sp. 163, 169, 204,
218, 235 och 240.

H. J–dt.

Saint-Aulaire [sätålär], Auguste Félix
Charles de, grefve, fransk diplomat, f. 13
aug. 1866, ingick 1892 på diplomatbanan,
tjänstgjorde som sekreterare vid franska legationerna i
Santiago, Lima och Tanger, var 1909–12 förste
legationssekreterare i Wien och 1912–16 fransk
minister i Marokko. S. var därefter minister i
Bukarest 1917–19, en kort tid 1920 ambassadör i
Madrid och efterträdde s. å. Paul Cambon som
ambassadör i London, där han tagit framträdande
del i engelsk-franska förhandlingar om
krigsskadeståndsfrågan m. m.

V. S–g.

*Saint-Dié. — Under Världskriget var S. 27
aug.–12 sept. 1914 besatt af tyskarna. 1916
fortsattes utkämpandet af strider i trakten af S. 20
juni, 22 juli och 22 dec. 1916, hvarjämte det
1917 ännu ett par gånger bombarderades af tyska
flygare.

L. W:son M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>