- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
225-226

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16. Till Polen gingo bl. a. sydöstra delen af kretsen
Tarnowitz, landtkretsen Beuthen, sydöstra delen
af kretsen Hindenburg, kretsarna Pless, Rybnik
och sydöstra delen af kretsen Ratibor. Inom den
polska delen hade för Tyskland afgetts omkr.
231,000 röster (45 proc.), inom den tyska omkr.
200,000 för Polen. Tyskland och Polen måste
förplikta sig att för 15 år framåt, så vidt möjligt,
upprätthålla det delade industriområdets enhet;
utförseln af grufprodukter till Tyskland från det
afträdda området skulle vara fri. Detaljreglering af
förhållandena under öfvergångstiden reglerades
genom ett tysk-polskt fördrag i Genève 15 maj 1922.
Där stadgades bl. a., att post och järnvägar under
15 år skulle drifvas efter gemensamma grundsatser,
och ömsesidiga garantier gåfvos för de nationella
minoriteternas rättigheter. Tysk arbetsrätt
och de tyska fackorganisationerna bibehöllos.
Aftalets öfvervakande uppdrogs åt en blandad kommission
och en blandad skiljedomstol, båda under neutralt
presidium (schweizaren Calonder och holländaren
Kaeckenbeek). Tyskland och Polen öfvertogo
sina delar af området 15 juli 1922. Den till Polen
hörande delen af S. bildar vojevodskapet Sząsk
(4,234 kvkm., 1,125,521 inv. 1921, 266 på 1
kvkm.). Den nya preussiska provinsen Ober-Schlesien
omfattar 9,731 kvkm. med 1,299,072 inv. (1919),
134 på 1 kvkm. I sept. 1922 omröstades
där, huruvida man önskade autonomi eller vanlig
provinsställning, och med 513,760 röster mot
50,528 valde befolkningen det senare alternativet.
– Litt.: S. Osborne, "Problem of Upper Silesia" (1921),
B. von Hülsen, "Der kampf um Oberschlesien" (1922), och
W. Volz, "Oberschlesien und die oberschlesische frage" (s. å.).

2. Hertigdömet S. är nu deladt mellan Polen
och Tjecho-Slovakien, så att västra delen med
hufvudstaden Troppau samt västra halfvan af östra
delen, tills. 4,134 kvkm. med 608,128 inv. (1910),
tillhöra Tjecho-Slovakien och östra halfvan af östra
delen, med städerna Teschen (po. Cieszyn) och
Bielitz (po. Bielce), tills. 1,009 kvkm. med 145,241
inv. (s. å.), tillhöra Polen. S. afträddes af Österrike
genom freden i S:t Germain 1919 till de allierade.
Om Teschen-området tvistades länge mellan Polen
och Tjecho-Slovakien; den slutliga delningslinjen
bestämdes juli 1920 af ambassadörskonferensen
(jfr Teschen. Suppl.).

1. V. S–g. 2. E. A–t.

*Schleswig-Holstein omfattar nu 15,057 kvkm.
med 1,462,668 inv., 97 på 1 kvkm., sedan delen
n. om Flensburg-viken efter en i enlighet med freden
i Versailles (1919) 10 febr. 1920 företagen
folkomröstning afträdts till Danmark, till hvilket
nu äfven öarna Ærö, Als och Röm höra. Apenrade-viken
är därför nu danskt farvatten, och Flensburg-viken
skiljer danskt och tyskt område.

*Schlettstadt tillhör nu Frankrike, dep. Bas-Rhin.
9,943 inv. (1921). Officiellt namn Sélestat.

*Schlieffen, A. von. S. var upphofsmannen
till den fälttågsplan, som låg till grund för tyska
härens strategiska uppmarsch mot Frankrike och
Ryssland vid Världskrigets början, om än planen
vid utförandet kom att i viss mån ändras. Enligt
S:s plan skulle 5 arméer med tills. 35 1/2 armékårer,
8 kav.-fördelningar och 16 landtvärnsbrigader
uppmarschera i linjen Krefeld–Diedenhofen
och, under en stor svängningsrörelse med Metz

som pivå, omfattande bryta in i Frankrike öfver
belgisk-franska gränsen, medan 2 arméer med tills.
4 1/2 armékårer, 3 kav.-fördelningar och 4 1/2
landtvärnsbrigader i Elsass-Lothringen s. om Metz med
stöd af denna fästning, befästningarna i Vogeserpassen,
Strassburg och öfre Rhen skulle afvärja ett franskt
infall i Tyskland. För östra gränsens försvar skulle
afses 1 armé med 3 armékårer, 4 reservfördelningar
och 2 kav.-fördelningar samt fästningsbesättningar,
7 landtvärnsbrigader och landstormstrupper, allt
under det att österrikiska hären skulle tills vidare
binda hufvuddelen af de ryska stridskrafterna. Sedan
ett afgörande i Frankrike uppnåtts, skulle de tyska
hufvudkrafterna – i förening med de österrikiska –
användas mot Ryssland.

H. J–dt.

Schlierbach [ʃlir-], Max, pseudonym. Se Seydel, M. von.

*Schlock (officiellt Sloka) tillhör nu republiken
Lettland, distriktet Riga. Omkr. 3,000 inv (1922).

Schloesing [ʃlö-], Jean Jacques Théophile,
fransk agrikulturkemist, f. 1824 i Marseille,
d. 1919 i Paris, var direktör (till 1899) för
l’École d’application vid statens tobaksmanufaktur
och därjämte sedan 1887 professor i kemi vid
Conservatoire des arts et métiers. Han blef led. af
Institutet 1882. S. utförde betydelsefulla arbeten rör.
åkerjordens fysikaliska och kemiska förhållanden. I
samarbete med Müntz påvisade han nitrifikationen
i jorden. Han författade Le tabac, étude théorique
et pratique
(1868) samt ett stort antal artiklar i
"Comptes rendue de l’académie des sciences" och
"Annales de chimie et de physique". Han blef
1882 led. af Institutet.

H. J–dt.

*Schlomann, Alfred, föddes 10 aug. 1878 i Malchow, Mecklenburg-Schwerin.

Schlosser [ʃlå’ss-], Max, tysk paleontolog,
f. 5 febr. 1854 i München, filos. d:r där 1882, var 1884
amanuens hos O. C. Marsh (se d. o.) i New Haven
(Connecticut) och 1908–24 "hauptkonservator"
och professor vid den stora bajerska statssamlingen
för paleontologi och historisk geologi i München.
Särskildt värdefulla äro hans många arbeten rörande
fossila däggdjur; äfven kunskapen om de bajerska,
Tyroler- och Kärntner-alpernas geologi har han i
väsentlig mån främjat. Af S:s skrifter må nämnas:
Die nager (1884),
Die affen, insektivoren, creodonten . . . . des europäischen tertiärs (1887–90) och
Die fossilen säugetiere Chinas (1903).

L–e.

illustration placeholder

Schlyter 1. Karl Johan Daniel S.,
jurist, politiker, sonson till den i hufvudarbetet
omnämnde Karl Johan S., f. 21 dec. 1879 i Karlskrona,
student 1898, filos. kandidat s. å., juris kandidat
1901, allt i Lund, ingick 1906 i Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, där han avancerade till fiskal
1912 och hofrättsråd 1915, blef 1910 t. f. och
1916 ord. revisionssekreterare samt utnämndes 1923
till häradshöfding i Askims, Västra och Östra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free