Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Sederholm. 4. J. J. S. - Sedgwick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filos. hedersdoktor vid Oslo och juris hedersdoktor vid
Toronto universitet samt led. af Vet. soc. i Uppsala
(1917) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1920). S., som
tidigare varit verksam som finländska regeringens
politiske agent i utlandet i särskilda uppdrag, utsågs
nov. 1921 till led. af en 3-manna-kommission, som
af Nationernas förbunds råd sändes till Albanien
för att kontrollera de jugoslaviska truppernas aftåg
och afge rapport om Albaniens politiska förhållan-
den. Uppdraget förnyades 1922 för S. ensam och
ledde till halftannat års vistelse i Albanien,
hvarunder han afgaf ett antal rapporter om landets för-
hållanden och förslag till deras förbättrande. –
6. Gustaf S. är vice ordf. i Södermanlands läns
hushållningssällskap, ordf i Södermanlands skogsvårdsstyrelse
sedan 1919, led. i styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut
sedan 1919 och för Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet sedan 1921. Han kallades till sakkunnig
vid processkommissionen 1919 och har sedan urtima riksdagen
1919 varit led. af Första kammaren, först för Södermanlands
län, sedan 1923 för Södermanlands och Västmanlands län.
4. T. C.
Sedgwick [se’dj?ik], Anne Douglas. Se
Nordamerikanska litteraturen. Suppl., sp. 780.
Sedivý, Prokop. Se Tjechiska litteraturen, sp. 178.
*Sedley, sir Ch. Hans dotter Catherine upphöjdes
till grefvinna (ej hertiginna) af Dorchester.
Seeadler [sead-], ty. ("hafsörnen"), kryssare. Se Luckner, F. von. Suppl.
Seeck [sek], Otto, tysk historiker, f. 2 febr.
1850 i Riga, d. 29 juni 1921 i Münster, e. o. professor
i Greifswald 1881, ord. professor där 1885 och i
Münster 1907, skref bl. a. Geschichte des untergangs
der antiken welt (6 bd, med bihang i 6 bd, 1895–1921).
Seeckt [sekt], Hans von, tysk militär, f. 22
april 1866 i Schleswig, blef 1887 officer vid in-
fanteriet, 1897 generalstabsofficer och 1913 öfver-
stelöjtnant och stabschef vid 3:e armékåren, hvil-
ken befattning han innehade und^r Världskrigets
fö’ & månader. 1915 blef han öfverste och stabs-
chef vid 11 :e armén (v. Mackensen), s. å. general-
major och stabschef vid armégruppen Mackensen
samt 1916 stabschef vid armégruppej ärkehertig
Karl (från nov. s. å. ärkehertig Josef). Dec. 1917
-nov. 1918 var S. generalstabschef vid turkiska
armén (Enver pascha). I jan. 1919 blef han gene-
ralstabschef vid "oberkommando Nord", s. å. chef
för riksvärnsministeriets truppbyrå ("truppenamt")
och i juni 1920 generallöjtnant och, närmast un-
der presidenten, högste befälhafvare of ver armén.
S. å. blef han general af infanteriet och i jan.
1926 generalöfverste. S. var under kriget en syn-
nerligen framstående stabschef och hade väsentlig
andel i resp. truppförbands framgångar såväl på
väst- och östfronten som i Serbien.
H. J–dt.
Seedorff Pedersen [sed-], Hans Hartvig,
dansk författare, f. 12 aug. 1892 i Aarhus, vardt
student 1911 och var i flera år anställd i olika
tidningsredaktioner. 1919–20 företog han en resa
jorden rundt. Han har utgett diktsamlingarna
Vinlöv og vedbend (1916), Hyben (1917), Fra
Danmark til Dvina (1918), Granne druer (1919), Mod
fremmede stjerner (s. å.), De syngende palmer
(1921), Stjerneskud och De hundrede veje (s. å.).
Han har en frodig lyrisk talang, särskildt påver-
kad af Drachmann, och besjunger utan djupsinne
skönheten, vinet och kärleken.
P. E–t.
Seeger [sigö], Alan, nordamerikansk skald, f.
1888, d. 1916, stupade i Världskriget. Postumt utgåfvos 1917 S:s
Poems (med inl. af W. Archer) och Letters and diary. S. vann
ryktbarhet för starka dikter från kriget, särskildt "I have a rendez-vous
with Dead" (öfv i K. Asplunds och G. M. Silfverstolpes "Vers från väster").
*Seehandlung. Namnet ändrades efter revolutio-
nen 1918 till "Preussische staatsbank (Seehandlung)".
Grundkapitalet höjdes 1922 till 560 mill. mark.
*Seeliger. 1. Hugo H. von S. dog i dec.
1924 i München. S. blef 1919 led. af Vet. akad.
På sin 75-årsdag (1924) hyllades han med en fest-
skrift, i hvilken ett 40-tal kolleger och lärjungar
världen rundt (bl. a. 4 svenskar) medarbetat. –
2. Gerhard S. dog 24 mars 1921 i Leipzig.
*Seelig-Sandgren, Lotten J. A.-M., dog 11
april 1924 i Stockholm. Hon hade på senare åren varit anställd
vid Lorensbergsteatern (se Lorensberg. Suppl.) i Göteborg.
*Seelmann, Emil P., dog 30 nov. 1915 i Bonn.
Segalen [söalã], Victor, fransk författare,
f. 14 jan. 1878 i Brest, d. 21 maj 1919 i Helgoat,
var marinläkare och deltog i Världskriget. Han
besökte Tahiti, Java, Ceylon och Kina, där han
vistades en längre tid. S. utgaf 1907 Les immé-
moriaux, 1914 Stèles, 1916 Peintures och sorgespe-
let Orphée-roi; postumt utkom D’apres René Leys
(1922). Jfr Franska litteraturen. Suppl., sp. 1028.
*Segelcke. – 2. Severin V. H. S. är äfven
militär och befordrades 1918 till major och chef
för 3:e jägarbataljonen.
Segelflygning, flygning med motorlösa flygplan.
Under det att vid glidflykt (se d. o. Suppl.)
det använda flygplanet mer eller mindre sakta sän-
ker sig, kännetecknas segelflygningen däraf, att det
motorlösa flygplanet på grund af genom terrängens
beskaffenhet (kullar, bergssluttningar) uppkommande
uppåtgående luftströmmar kan flygas horisontellt
eller också intill en viss gräns stiga öfver sin start-
punkt. Segelflygningen fick genom Versaillesfredens
bestämmelser beträffande Tysklands rätt att pro-
ducera flygmateriel en kraftig stöt framåt, och där
ha vid de numera årligen förekommande täflingarna
vid Rhön mycket vackra resultat vunnits. Äfven i
öfriga länder har intresset för segelflygningen vuxit,
och man kan i viss mån säga, att densamma varit
ett led i utvecklingen af de småmotoriga flygplanen
(10 till 20 hkr), med hvilka senare synnerligen
goda prestationer gjorts. De moderna segelflyg-
planen äro ytterst lätt byggda och standardiseras
alltmer i monoplanform. Endast undantagsvis före-
komma de som tvåsitsiga. Starten går så till. att
några man springa nedföi den sluttning, å hvilken
flygplanet är uppställdt, bogserande detsamma med
den i f ram partiet fästa bogserlinan. Vid en viss,
ganska låg hastighet höjer sig planet och sedlar
framåt, hvarvid linan automatiskt urkopplas. Utom
af de uppåtgående luftströmmarna kan en skicklig
segelflygare betjäna sig äfven af i ojämnt väder
förekommande vindstötar för att få sitt flygplan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
