- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
299-300

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

S. är nu annex till Dalköpinge, Skytts kontrakt,
Lunds stift.

Simmatorp, herrgård i Marums socken,
Skaraborgs län, omfattar med underlydande 6 3/4 mtl med
en areal af 725 har, hvaraf 300 har åker. Tax.-v.
305,700 kr. (1925). S. har från 1600-talet
tillhört bl. a. släkterna Lake och Strömhjelm. Sedan
1915 tillhör det A. Millqvist.
O. Sjn.

*Simmel, G., dog 26 sept. 1918 i Strassburg. Se
M. Adler, "S:s bedeutung fur die geistesgeschichte"
(1919), och Knevels, "S:s religionstheorie" (1920).

Simmersröd, egendom i Ljungs socken,
Bohuslän, omfattar 400 har, hvaraf 35 har åker. Tax.-v.
100,000 kr. (1925). S. donerades jämte ett större
kapital 1859 af hofrättskommissarien Sven
Bergius
till upprättande af ett barnhus, som
öppnades 1874, men på grund af förskingringar af
verkställande direktören måste 1895 tills vidare
nedläggas. 1907–20 var länets landtmannaskola förlagd
till barnhusets lokaler. Barnhusstiftelsens kapital
hade 1924 åter vuxit till omkr. 253,000 kr. O. Sjn.

*Simmons, H. G., är sedan 1917 professor i
botanik och zoologi vid Ultuna landtbruksinstitut.
Simmons [s^mons], W. Jos. Se K u - k l u x -
elan. Suppl.

*Simolin, J. A., bleî 1919 öfverlärare i religion
och filosofi vid svenska normallyceet. Han har
vidare skrifvit Grunddragen av evangeliskt-lutherskt
församlingsliv i Finland (1916), Reformationens kul-
turbetydelse (1917), Till frågan om världshistoriens
struktur. En studie i historiens filosofi (1922) och
Religionen och de nya bildningsidealen (1923). T. C.
*Simon (sp. 581), H. T h., Göttingens univer-
sitets rektor 1917-18, dog 22 dec. 1918. R-r H.
*Simon (sp. 581), sir John A. tjänstgjorde
1917-18 som major vid luftvapnet i Frankrike,
föll igenom vid valen 1918, men invaldes nov. 1922
åter i underhuset efter en het valstrid i Spen
valley, som han fortfarande (1926) representerar.
Han är nu en af den liberala underhusoppositio-
nens ledande män samt dessutom mycket anlitad
som advokat. V. S-g.

Simons, Walter, tysk jurist, politiker, f. 24
sept. 1861 i Elberfeld, inträdde 1882 på den
preussiska domarbanan, där han avancerade till ober-
landesgerichtsrat. Han
kallades 1905 till tjänst-
göring i tyska riks-
justitieministeriet och
blef 1911 föredra-
gande råd i utrikes-
ministeriets rättsafdel-
LÎng. På uppmaning
af prins Max af Baden
ställde han sig vid re-
volutionen 1918 till
den nya regeringens
förfogande och blef
ministerialdirektor i
utrikesministeriet med
särskildt uppdrag att
förbereda fredsunderhandlingarna. I febr. 1919 blef
S. chef för rikskansliet och var vid fredsförhandlin-
garna i Versailles den tyska fredsdelegationens ge-
neralkommissarie, men utträdde juni s. å. ur stats-
tjänst, enär han ogillade fredsfördragets underteck-
nande. Han blef aug. s. å. direktör för Reichsver-

band der deutschen industrie och blef juni 1920
utrikesminister i Fehrenbachs ministär. Som sådan
deltog han i förhandlingarna med de allierade i Spä
juli 1920 och i London mars-april 1921. Han
motsatte sig godkännandet af den utaf de allierade
bestämda skadeståndssumman och afgick med mini-
stären Fehrenbach maj 1921, sedan hans försök att
få skadeståndsfrågan underställd skiljedom af pre-
sidenten Harding strandat. S. deltog 1922 i för-
handlingarna med Polen efter Oberschlesiens del-
ning och är sedan juli s. å. president i riksrätten
i Leipzig. Efter president Eberts död, 1925, fun-
gerade S. som tjänstförrättande rikspresident, tills
Hindenburg valts och tillträdt sitt ämbete. S. del-
tog aug. 1925 i Allmänkyrkliga konferensen för
praktisk kristendom i Stockholm. V. S-g-.

Simonsen, Konrad Emil Eickstedt,
dansk författare, f. 28 dec. 1876 i Köpenhamn,
vardt 1909 filos. doktor på afhandlingen Goethes
naturfölelse och gjorde sig 1912-13 känd genom
ett häftigt angrepp på Georg Brändes. S. har vidare
utgett Den möderne mennesketype (1917), som är
påverkad af Rathenau, och nutidsromanen Den ny
Adam (1919-22). P. E-t.

Simonsen, R u d o l p h Herman n, dansk ton-
sättare, f. 1889 i Köpenhamn, blef student 1906,
var 1907-09 elev af Agnes Adler och 0. Mailing
vid konservatoriet, tog juridisk ämbetsexamen 1912,
men egnade sig därefter helt åt tonkonsten samt
blef 1916 lärare vid konservatoriet och fick 1920
Anckerska legatet (se d. o.). S. har komponerat
andliga körverk, symfonier (Zion, Hellas, Rom), en
pianokonsert m. m. P- E-t.

Simons-Mees, fru, författarinna. Se H o 11 ä n d-
ska litteraturen. Suppl., sp. 443.

Simonsson, Ivar Ludvig, historiker, arkiv-
man, f. 7 juli 1891 i Falkenberg, d. 5 jan. 1925
i Stockholm, 1920 filos. licentiat vid Stockholms
högskola, amanuens vid rådhusarkivet 1914-19,
blef 1919 amanuens i Riksarkivet, där han 1922
utnämndes till registrator och s. å. till andre arki-
varie. S. var 1922-24 sekreterare i Personhisto-
riska samfundet och redaktör för "Personhist.
tidskr." Han deltog i utarbetandet af festskriften
Stockholms rådhus och råd (1915, 1918). I "Sveri-
ges kyrkor" lämnade han en öfversikt, Storkyrko-
församlingens historia (1924). I flera tidskr. och
samlingsverk offentliggjorde S. ett flertal uppsat-
ser rörande hufvudstadens person- och kulturhisto-
ria samt topografi, såsom i "Samfundet S:t Eriks
årsbok" bl. a. Erik den helige som Stockholms
skyddspatron (1920), i "Holmia" 1918 Gillstugan
och Björngården, Stockholms äldsta komediantsce"
ner (1918) och i "Stockholmsbilder från fem århun-
draden" Frihetstiden och den gustavianska tiden
(1923). I "Meddelanden från svenska riksarkivet"
skildrade han Erik Dahlbergs arkiv (1923). Hans
främsta vetenskapliga intresse var egnadt littera-
turhistorien. I "Samlaren" publicerade S. upp-
satsen Biografiska bidrag om Lars Wiwallius (efter
fängelsetiden) (1918) och C. J. L. Almquists af-
handling om ’Europeiska missnöjets grunder9 (1919).
S. deltog i utgifningen af den nya upplagan af
Bellmansskrifter och lämnade där litterära, per-
sonhistoriska och topografiska upplysningar. Det
arbete om Bellman, som S. afsåg att skrifva, hann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:48:42 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free