Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyskrapa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Areskoug (f. 1897). Tidningens korrespondent i
Paris är d:r Hans Heumann. – Omfånget är
nu 10 à 12 6-spaltiga sidor, antalet sättmaskiner
är 5. Postprenumerationspriset (1926) är 21 kr. 25 öre.
Skånska bondeförbundet. Se Bondeförbun-
det. Suppl.
*Skånska dagbladet. Dess förste utgifvare (fr.
nov. 1888) var boktryckaren Rudolf Asp, dess för-
ste hufvudredaktör (1888-91) Leon. Ljunglund (se
d. o., äfven i Suppl.). Redaktör N. Hellberg dog
1919, och hufvudredaktör är sedan 1919 Nils
Berlin (f. 1888), redaktionssekreterare sådan
1922 Karl Ludvig Schiött (f. 1898). Prenumera-
tionspriset 1926 är 17 kr. 50 öre per år. Uppla-
gan var 31 dec. 1925 54,250 ex. Hvarje lör-
dag medföljer söndagsbilagan "Hemmet". Tidnin-
gen eges af A.-b. Skånska dagbladet (aktiekap.
1,400,000 kr.); samtliga aktier innehafvas af
Skånska lantmännens tidnings- och tryckeriför-
ening. Antalet sättmaskiner är 7; tryckeriet för-
fogar öfver 4 tidningsrotationspressar. Tidningen
vill förfäkta jordbrukets ekonomiska intressen och
landsbygdsbefolkningens syn på de allmänna frå-
gorna samt i den lokala kommunalpolitiken föra
sparsamhetens talan.
*Skånska dragonregementet. Jämlikt 1925 års
försvarsordning skall regementet indragas omedel-
bart efter repetitionsöfningarna 1927. IL J-dt.
*Skånska husarregementet. Jämlikt 1925 års
försvarsordning skall regementet indragas omedel-
bart efter repetitionsöfningarna 1927. H. -T-dt.
Skånska hushållsföreningen, en 1838 bildad
sammanslutning mellan Malmöhus och Kristianstads
läns hushållningssällskap för gemensamt hållande af
landtbruksmoten, åtgärder för hästafveln o. a., som
lämpligen kan bli föremål för samverkan.
H. J. Dft.
Skånska ingenjörsklubben. Se Tekniska
föreningar, sp. 670.
Skånska kavalleriregementet, ett jämlikt 1925
års försvarsordning, i samband med indragningen
af Skånska husar- och dragonregementena samt
Kronprinsens husarregemente, nyuppsatt kavalleri-
regemente, förlagdt i Hälsingborg. Det skall orga-
niseras på 3 vanliga skvadroner och l teknisk
skvadron. Staten upptar 27 officerare, 14 under-
officerare, 240 underbefäl och menige samt l civil-
militär person (vapenhandtverkare) Antalet stam-
hästar skall utgöra 520.
H. J–dt.
*Skånska socialdemokraten, förmiddagstidning
i Hälsingborg, utkommande hvarje helgfri dag kl. 11 f. m.,
började utges 1 okt. 1907. Dess förste
hufvudredaktör och ansvarige utgifvare var
riksdagsman A. J. Christiernsson (f. 1875). Nuv.
redaktör (från 1921) och ansvarig utgifvare är Karl
Bergström (f. 1888), andre redaktör (från 1924)
Axel Bråland (f. 1891), redaktionssekreterare O.
V. Johnsson (f. 1885, anställd i tidningen 1909).
Tidningsbolagets akt.-kap. uppgår till 61,500 kr.
och har till största delen inbetalts af arbetarorga-
nisationerna i Hälsingborg och kringliggande lands-
bygd. Postprenumerationspriset 1926 är pr år 15
kr., upplagan 12,300 ex. Bolaget eger 4 sättma-
skiner (Intertype), däraf l sexmagasins, 2 tvåmagasins
och 1 enmagasins. Tryckpressen är 16-sidig med
en tryckhastighet af 12,000 ex. i timmen
*Skånska trängkåren skall jämlikt 1925 års försvarsordning
fr. o. m. 1928 erhålla förändrad organisation. Nya staten
upptar 56 underbefäl och meniga samt 46 stamhästar. Kåren skall
fortfarande vara förlagd i Hässleholm.
H. J–dt.
*Skårby. Se Balkåkra. Suppl.
Skäktning (ty. schächten, af hebr. schechitah.
slakt), judarnas rituella slaktmetod (använd äfven
af muhammedanerna). Skäktning och påföljande
rituella besiktning af djurkroppens inre delar
(bedikah) beskrifvas detaljeradt i talmud. Metoden.
som tillämpas af judarna vid slakt af alla till föda
bestämda varmblodiga djur (jfr l Mos. 9:4), består
däri, att på det fängslade och kullkastade (eller, då
det gäller mindre slaktboskap, på annat sätt fixerade
djuret hufvudet och halsen. starkt sträckas, hvarpa
medelst en lång, skarp knif genom tre i omedelbar
följd i samma skåra gjorda snitt samtliga mjukde-
lar på halsens framsida genomskäras ända till hals-
kotorna. Genom de därvid af skurna stora halsblod-
kärlen förblöder djuret mer eller mindre raskt.
Skäktning tillhör alltså de slaktmetoder, där blod-
aftappningen ej föregås af något ingrepp för att
bedöfva djuret, och har därför på djurskyddsvan-
ligt håll ansetts förkastlig. Förnekas kan ej hel-
ler, att skäktning, jämförd med modern "bedöi-
ningsslakt", åtminstone på en ick°, fysiologiskt
bildad åskådare gör ett obehagligt intryck, fram-
för allt genom de ofta mycket våldsamma frigö-
relse- och kramprörelser, som djuret under några
minuter efter snittet utför och hvilka, ehuru sä-
kerligen till stor del med orätt, betraktas som
smärtyttringar. Smärtförnimmelse förutsätter för-
handenvaron af medvetande, och för dettas bibehål-
lande är en tillräcklig blodtillförsel till hjärnan
erforderlig. I olikhet med förhållandet hos fler-
talet däggdjur erhåller hjärnan hos idisslarna.
de djur, som i största utsträckning skäktas, blod-
tillförsel till ej obetydlig del genom de i kanaler
i halskotorna löpande "vertebralartärerna", som
icke träffas af skäktsnittet. Därtill kommer, att
idisslarnas blod hastigt "lefrar" sig, så att ofta en
mer eller mindre fullständig tilltäppning af de aí-
skurna halskärlen kommer till stånd, hvarigenorn
förblödningen fördröjes och blodtrycket vidmakt-
hålles vid en sådan höjd, att hjärnan för någon
tid kan genom vertebralartärerna försörjas med
tillräckligt med blod för medvetandets bibehållande.
Sannolikt inträder dock i regel medvetslösheten
ganska raskt. Beträffande den eventuellt uppfattade
smärtans intensitet bör påpekas, att i ett med
skarp knif åstadkommet sår å frisk kroppsväfnad
smärtan i regel inträder sent och är föga stark.
Som slutomdöme om skäktningen kan sägas, att den
gifvet måste sättas efter den moderna "bedöf-
ningsslakten", framför hvilken den icke i något
hänseende erbjuder fördelar. Den torde emellertid,
rätt utförd, i allmänhet ej innebära något djur-
plågeri, ehuruväl nog fal" kunna förekomma, då
den måste anses tillfoga djuren onödigt lidande.
– I Schweiz och vissa tyska stater är skäktning i
lag förbjuden, i Finland och en del tyska stater
har den varit det, men åter blifvit tillåten. –
Litt.: v. Ostertag, "Handbuch der fleischbeschaif’
(1922), Edelmann, "Lehrbuch der fleischhygiene"
(1923), och Lauff, "Schechitah und bedikah" (1925).
S–Jn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
