- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
383-384

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyskrapa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Skälfvum (officiellt Skälvum) hade 529 inv.,
hvaraf 185 i sockendelen af Lundsbrunns municipalsamhälle, 1925.

*Skällande fågelhund, jaktv. Se äfven
Ställande hund.

*Skällvik omfattar nu 6,823 har. 1,361 inv,
(1925). S. är sedan 1 maj 1919 annex till Mogata,
Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.

Skälsland, äldre i Västerbotten användt
åkermått, som motsvarade 1,225 kvadratalnar l. 1/8
västerbottniskt tunnland om 9,800 kv.-alnar = 0,35
hektar.
H. J. Dft.

Skälvum, officiell form för Skälfvum (se d. o.
äfven i Suppl.).

Skämthistoria, folkminnesforskn. Se
Folkminnen. Suppl., sp. 938.

*Skänninge hade 1,798 inv. vid 1925 års början.
Tax.-v. å fast egendom var 4,897,100 kr. (1924),
den bevillningstaxerade inkomsten s. å. 1,254,200
kr. Staden har nu äfven afd.-kontor af Jordbrukarbanken.
– Om den medeltida stadsplanen se
Sven Kjellberg, "Skänninge marknadsgata" (i
"Gamla svenska städer", h. 7, 1923).
O. Sjn.

Skärda, bot., namn på släktet Serratula.

Skärf (officiellt Skärv) hade 611 inv. 1925.

Skärfajaure, en 13 kvkm. stor sjö, 452 m. ö. h.,
i Arjepluogs socken, Norrbottens län, genomflytes
af Pite älf.
O. Sjn.

* Skärhamn. Municipalsamhället omfattar 5 har.
976 inv. (1925).

*Skärkind. 1. Häradet ingår nu i Linköpings
fögderi. 5,129 inv. (1925). – 2. Skärkind och
Gistad skola framdeles förenas till 1 pastorat, och
Gårdeby skall förenas med Västra Husby, i Hammarkinds
kontrakt, till 1 pastorat. Kontraktet hade
6,593 inv. 1921.
1–2. E. A-t.

*Skärlångsläktet tillhör fam. torskfiskars
underordn. mjukfeningar (Anacanthini).

*Skärstad. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 2,185 inv. (1925).

Skärv, officiell form för Skärf (se d. o. äfven i
Suppl.).

*Sköfde hade i dec. 1925 10,165 inv. Det
planerade området omfattar, sedan ny stadsplan
fastställts 23 okt. 1925, 277 har. Tax.-v. å fastighet
var 33,249,400 kr. (1925), hvaraf för
jordbruksfastighet 3,968,600 kr. och för bevillningsfri 6,156,900
kr. Stadens tillgångar voro 3,572,458 kr. (1924),
dess skulder 2,705,590 kr. Den beskattningsbara
inkomsten var 9,211,000 kr. (1925). 1924 uppfördes
ett stort ålderdomshem för omkr. 300,000 kr.,
1925 ett församlingshus för omkr. 150,000 kr. Ett
nytt vattenledningsverk inom Norra Kyrketorps
socken, 5 km. från staden, är under uppförande.
Industrien omfattade 21 fabr. med 370 arb. och tillv.-v.
af 3,066,959 kr. (1923). Störst är Pentaverken,
f. d. Sköfde mek. verkstad; en ny fabrik,
Normaverken, har börjat tillverka velocipedsadlar. Invid
stadsgränsen, i Våmb, uppfördes 1923 en större
cementfabrik, A.-b. Gullhögens bruk. – Prästerskapet
utgöres nu af 1 kyrkoherde, 2 komministrar och
1 ständig adjunkt. Vid riksdagsmannaval ingår S.
i länets valkrets, vid landstingsmannaval bildar
staden en valkrets jämte Falköping och Tidaholm.
E. U-a.

*Sköfde–Axvalls järnväg. Från 1919 har en
tredje skena utlagts från Sköfde station till
Gullhögens bruk, omkr. 2 km., hvarigenom möjliggjorts
att på denna sträcka transportera normalspåriga
vagnar. Järnvägens adress är Sköfde. E. U-a.

Sköld, Per Edvin, politiker, ämbetsman, f.
25 maj 1891 i Svedala, Malmöhus län, var
några år jordbruksarbetare, tog 1909 värfning vid
Södra skånska infanteriregementet och tjänade där
till 1911 samt blef efter studier vid Lunds
privata elementarläroverk student 1915 och filos.
kandidat 1917. S. var 1916–19 lärare vid
godtemplarnas folkhögskolekurser i Blekinge och är
sedan 1918 led. af Andra kammaren, där han
efterträdde sin fader som representant för Malmöhus
läns södra valkrets. Han var led. af bevillningsutskottet
1922–24, medlem af tull- och traktatkommittén
1921–24 och af skogsbeskattningskommittén
1920 samt är statssekreterare i Jordbruksdepartementet
sedan nov. 1924. S. har 1918–22
varit medarbetare i "Arbetet" och därefter
till hösten 1924 i "Skånska socialdemokraten".
Bland hans skrifter må nämnas Blekingesägner
(1917), Från urtidstro till kristendom (1919),
Tidens fattigvårdshandbok (1921) och romanen Den
siste av Jeppesläkten
(1924).
S. H.

Sköld, Otte, målare, f. 14 juli 1894 i Wuchang
i Kina (fadern missionär), har studerat i Paris,
Italien och som Ester Lindahls-stipendiat ’i Spanien,
Holland och Belgien. S. har väckt uppmärksamhet
genom figurmålningar, porträtt, stora stilleben, en
brokig Barscen i Paris (utst. 1924) m. m. Han är
representerad i Nationalmuseum och Göteborgs museum.
G-g N.

*Sköldhufvud. Se Sköld, sp. 1361.

*Sköldlöss. Bland familjens arter må nämnas
äfven ull-lusen (Pseudococcus citri Risso), som
förekommer rätt allmänt på växthusväxter. Den
kallas "ull-lus" på grund af de ull-liknande hvita
vaxtrådar, hvarmed honan täcker äggen. N. A. K.

*Sköllersta. 1. Häradet ingår nu i Örebro
fögderi. 9,716 inv. (1925).

Skölp, tekn., eggverktyg med böjd klinga, som
används för urholkning af träskedar o. d. Fmn.

*Skön. 1. Socknen tillhör nu Sundsvalls kontrakt,
Härnösands stift, samt Njurunda, Sköns och
Ljustorps tingslag. 13,109 inv., hvaraf 3,219 i
Skönsmons kapell och municipalsamhälle, 2,905 i
Skönsbergs och 604 i Gångvikens municipalsamhälle
(1925). – 2. Tingslaget är fr. o. m. 1925 förenadt
med Njurunda tingslag och Ljustorps tingslag till
ett, benämndt Njurunda, Sköns och Ljustorps
tingslag
. S. ingår nu i Vifsta (off. Vivsta)
fögderi.
1–2. E. A-t.

Skönabäck, herrgård i Slimminge socken,
Malmöhus län, omfattar med underlydande 7 1/2 mtl med
en areal af 700 har, hvaraf 550 har åker. Tax.-v.
693,000 kr. (1925). S. afsöndrades 1811 från
Brodda gods och tillhörde släkterna Sjöcrona och
Smith, danska grefvinnan Danner samt släkten
Kemner. Egendomen, som sedan 1922 tillhör A.
Bergengren, är f. n. under styckning.
O. Sjn.

Sköna Helena, Den (La belle Hélène), parodisk
operett med musik af Offenbach (se denne) till
librett af Meilhac och Halévy, uppf. i Stockholm
f. g. 1865.

*Skönberga omfattar nu 5,533 har, sedan 17 har
fr. o. m. 1920 införlifvats med Söderköping. 1,011
inv. (1925).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:09 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free