- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
461-462

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stachovitj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

461

Stadsbok-Stadsombudsman

462

íörberedt anskaffning af för biblioteksändamål sär-
skildt afsedda lokaler m. m. Stockholm har ändt-
ligen fått ett stadsbibliotek (som torde öppnas
hösten 1927), tack vare i främsta rummet styrel-
sens för "Knut och Alice Wallenbergs stiftelse"
beslut (1918) att bidraga med l mill. kr., under
villkor bl. a. att stadsfullmäktige ansloge medel
från Forsgrénska fonden (se Forsgrén, K. E.)
samt anvisade lämplig tomt för biblioteket. Stads-
fullmäktige antogo villkoren, och sedan ofvan-
nämnda stiftelse anvisat ytterligare 130,000 kr.,
beslöto de i dec. 1923 att å tomt i hörnet mellan
Sveavägen och Odengatan låta uppföra en biblio-
teksbyggnad. Då biblioteket, till hvars chef 1925
utsågs Fr. Hjelmqvist (se denne. Suppl.), trädt
fullt i funktion, skall det omfatta äfven ett antal
filialer i olika stadsdelar. Biblioteksbyggnadens
arkitekt är Gunnar Asplund.

Utom de i annat sammanhang (se B i b l i o t e k s-
byggnader. Suppl., sp. 630) omnämnda bygg-
naderna för Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg
och Norrköpings stadsbibliotek samt Jämtlands bib-
liotek (se d. o. Suppl.) i Östersund har stadsbiblio-
teket i Eskilstuna 1925 inflyttat i egen byggnad,
sammanbyggd med stadens teater och innehållande
utlåningsrum, läsrum, barnafdelning m. m. För-
slag till egna byggnader för stadsbiblioteken i
Malmö, Linköping (samorganiseradt med Linkö-
pings stiftsbibliotek), Örebro och Borås äro under
behandling af vederbörande myndigheter. Malmö,
Halmstads, Hälsingborgs, Arvika Filipstads m. fl.
stadsbibliotek äro inrymda i för biblioteksändamål
särskildt afsedda lokaler försedda med läsrum, de
flesta äfven med särskild barnaidelniiiír. Litt.: E.
Sundström, "Svenska bibliotek ’ (1924). F. Hj-t.

*Stadsbok. Af serien "Stockholms stadsböcker
från äldre tid" ha ytterligare utkommit "Stock-
holms stads tänkeböcker 1474-1483 samt bur-
språk", utg. af E. Hildebrand 1917. Under ut-
gifning äro "Stockholms stads tänkeböcker 1483
-1492" genom G. Carlsson (h. l, 1921, h. 2,
1924, omfattande tiden t. o. m. 1489), S. Grauers’
"Nya Lödöse tänkeböcker 1586-1621" (i "Skrif-
ter utg. till Göteborgs stads 300-årsjubileum",
VI, 1923). L. M. B.

Stadsdistriktsläkare. Se Stadsläkare äfven
i Suppl.

Stadsegobok. Se Fastighetsregister
för stad. Suppl.

Stadsegor. Se Fastighetsbildning i
stad. Suppl.

^Stadsfullmäktige. Rösträtten för val af led. af
stadsfullmäktige är enligt lag 23 dec. 1918, anta-
gen af urtima riksdagen s. å., lika och allmän för
alla ino-m staden mantalsskrifna män och kvinnor,
som senast under nästföregående kalenderår upp-
nått 23 års ålder; dock med undantag af den, som
är omyndigförklarad, i konkurstillstånd, omhänder-
tagen för varaktig försörjning af allmänna fattig-
vården eller utesluten från rösträtten på grund af
ådömd straffpåföljd, äfvensom den, som i afseende
å påförda utskylder till kommunen, hvilka förfallit
till betalning under de 3 sistförflutna kalenderåren,
häftar för utskylder för flera än 2 af dessa år (det
kommunala s. k. skattestrecket, se d. o. Suppl.).
Stadsfullmäktiges ledamöter utses för 4 år; den
förutvarande successiva förnyelsen (val hvartannat

år af halfva antalet led.) har upphäfts (1922). Om
antalet led., kallelse till sammanträden, propor-
tionellt val af personer för ärendens beredning samt
villkor för beslutmässighet se Kommun. Suppl.,
sp. 1109. Därest en tredjedel af de närv. stads-
fullmäktige begär uppskof med en frågas behand-
ling, skall ärendet uppskjutas till annan dag; denna
bestämmelse gäller dock ej i fråga om val, ej heller
må uppskof ske mer än en gång, såvidt det icke
beslutes af majoriteten. Kvalificerad majoritet (2/a
af de röstande) fordras numera - utom i de i art.
Kommun, sp. 650 under a)-d) angifna fallen
-, då beslutet afser 1) beviljande af anslag för
ändamål eller behof, som icke är nytt, men för hvil-
ket under det löpande året anslag ej utgår, i stad,
där kommunalskatten öfverstiger 10 kr. per in-
komsthundra, 2) höjande af visst under det lö-
pande året utgående anslag, i stad, där kommu-
nalskatten öfverstiger 10 kr. per inkomsthundra,
hvarom närmare detaljföreskrifter finnas intagna i
lagen, samt 3) efterskänkande af oguldna stads-
utskylder. Dessa nya stadganden om ärendens
bordläggning och om kvalificerad majoritet till-
kommo i samband med 1918 års urtima riksdags
beslut om rösträttsutvidgning. Gr. F-t.

*Stadsfysikus. Se Fysikus (äfven i Suppl.)
och Stadsläkare. Suppl.

*Stadshus. Om Stockholms stadshus
se vidare d. o. Suppl.

Stadshusmuseet i Stockholm. Se Mu-
seum. Suppl., sp. 642.

Stadskamerala föreningen. Se Sveriges
stadskamerala förening.

Stadskamrerarföreningen. Se Sveriges stads-
kamrerarf örening. Suppl.

Stadskirurg. Se Stadsläkare. Suppl.

Stadskollegium, en 1920 i Stockholm införd
kommunal institution. Se Borgarråd. Suppl.,
och Stockholm._ Suppl. (Kommunalstyrelsen).

Stadskommissionär, person, som under kontroll
af staden enligt taxa åtar sig försäljningsuppdrag
åt frånvarande. Stockholm har sådana kommissio-
närer vid slakthuset, centralsaluhallen och fisk-
hallen.

’Stadsläkare. Redan i början af 1600-talet
antogo några af Sveriges städer (tidigast Stock-
holm, Göteborg, Falun, Gäfle, Malmö och Kalmar)
i sin tjänst en s. k. stadsfysìkus. 1669
ställdes i Stockholm vid stadsfysikus’ sida en
stadskirurg (stadsbarberare), som skulle bi-
träda vid behandling af utvärtes sjukdomar och
olycksfall. Genom k. instr. 1827 ombildades bådas
tjänster till stadsläkartjänster (förste och andre
stadsläkare). 1757 anställdes de förste s t a d s d i-
striktsläkarna i Stockholm (3 till antalet)
för bestridande af sjukvård åt stadens fattiga sjuka.
Vid 1925 års början funnos inalles 183 stads-,
resp. stadsdistriktsläkartjänster i landet, af hvilka
dock 8 voro vakanta. Dessutom funnos 14 motsva-
rande befattningar i köpingar och municipalsam-
hällen. R. W.

Stadsombudsman, innehafvare af en i åtskilliga
städer inrättad kommunal tjänstebefattning med
hufvudsakligt åliggande att lämna stadens myndig-
heter erforderligt juridiskt biträde samt att tjänst-
göra som sekreterare i åtskilliga kommunala sty-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free