- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
593-594

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

593

Studielån-Stureby

594

läsningar och diskussioner of v er bestäm dt ämne
under någon större del af året eller som skolkurs-
cirklar i elementära ämnen. Med intryck från Eng-
lands studiecirkelarbete sträfvar man nu efter att få
till stånd mera kvalificerad studiecirkelverksamhet
som en påbyggnad på den rent folkliga. Af ven
några af staten understödda universitetscirklar ha
kommit till stånd (se Folkbildningsarbe-
tet. Suppl., sp. 923-924); från 1924 har riks-
dagen lämnat anslag till två sådana studiecirklar om
året. - Nyare litt.: Fr. Hjelmqvist, "Det fria folk-
bildningsarbetet" (i "Social handbok", 1925), och
Oskar Olsson, "Folkbildning och självuppfostran"
(1921), "Studiecirklarna" (1922) och "Folkbild-
ningsarbetet i England" (1924). O. Oln.
Studielän. På grund af motioner i båda kam-
rarna beviljade riksdagen 1918 ett anslag på
100,000 kr. till räntefria studielån "för begåfvade,
men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter af
skilda slag". Sedermera ha ytterligare anslag be-
viljats och en fond på 350,000 kr. afsatts för ända-
målet. Fonden förvaltas af Statskontoret. Studie-
lån, i regel ej öíverstigande 1,500 kr. pr år, utde-
las af K. M:t på förslag af en årligen af K. M:t
tillsatt nämnd. I medeltal ha under senare år
utdelats 200 fortsatta och 125 nya lån. Om när-
mare bestämmelser rörande lånen se "Svensk förf.
saml." 1919, n:r 511 H. W-en.
Studienasse’ssor [stöd-], sedan 1920 i Tyskland
titel för akademiskt utbildad lärare, sedan han för-
värfvat kompetens.

Studiendire’ktor [stöd-], sedan 1920 i Tyskland
titel för konrektor (se d. o.) vid högre läroverk.

Studienrat [stöd-], sedan 1920 i Tyskland titel
för fast anställda lärare vid högre läroverk.

Studienreferendär [stöd-], sedan 1920 i Tysk-
land titel för den, som efter aflagd examen för
högre skoltjänst går prof år vid högre läroverk.
*Studjenka tillhör nu Hvitryskasovjetrepubliken.
*Studniczka, Franz, är sedan 1896 professor i
klassisk arkeologi i Leipzig (ej i Wien).

Studt [stött], Konrad von, preussisk ämbets-
man, f. 5 okt. 1838 i Schweidnitz, d. 29 okt. 1921
i Berlin, blef 1868 landtråd i Obornik i Posen, var
1876-82 anställd i preussiska inrikesministeriet,
blef 1882 regeringspresident i Königsberg, 1887 un-
derstatssekreterare i Elsass-Lothringen samt 1889
öfverpresident i Westfalen. S. var 1899-1907
preussisk kultusminister. Han adlades 1906 och
blef vid afskedstagandet led. af herrehuset. Biogr.
af E. Landsmann (1908). V. S-g.

*Stuevold-Hansen, B., var provianteringsminister
1917-19 och handelsminister 1919-20. 1920 blef
han generaldirektör i den nyupprättade centralsty-
relsen för "vasdrags- og elektricitetsvæsenet", men
tog af sked i nov. 1925 för att bli praktiserande advo-
kat i Oslo. 1926 blef S. medlem af svensk-norska
kommissionen rörande gränsvattendragen. M. H.
Stuffblände. Se Yieille-Mont agn e, sp.
294.

Stufö, liten holme i Kattegatt, inom öckerö soc-
ken, sammanhängande genom ett smalt näs med
Hällsö i s., med en 1884 uppförd, 1912 ändrad
blixtfyr på sydöstra sidan, på 57° 44’ 21" n. br.
och 11° 39’ 26" ö. Igd fr. Gr., 17 m. öfver medel-
vatten. Agaljus. E. A-t.
*Stugsund, uthamn till Söderhamn, inom stadens

område, vid mellersta delen af Söderhamnsfjärden,
på dess sydvästra strand, förbunden med staden ge-
nom järnväg.

*Stugun tillhör nu Östersunds kontrakt. 2,504
inv. (1925).

*Stuhm räknas nu liksom Stuhmsdorf till
preuss. Grenzmark Westpreussen-Posen.

Stulen lycka (Tristi amori), borgerligt sorgespel
af G. Giacosa (se denne), uppf. i Stockholm f. g.
1892.

StulgFnskis, Aleksandras, president i Li-
tauen, f. 26 febr. 1885 i Kutaliai, distriktet Ea-
seiniai i Lag-Litauen, studerade filosofi i Inns-
bruck, där han promoverades till filos. doktor, och
idkade därefter till 1913 agronomiska studier i
Halle. Under den tyska ockupationens tid verkade
S. med framgång som ordf. i upplysningsföreningen
"Kytas" i Vilna samt redigerade samtidigt där tid-
ningen "Tévynés Sargas’ och jordbrukartidningen
"Ukininkas". Han blef sept. 1917 medlem i natio-
nalrådet, där han tillhörde det kristligt demokrati-
ska partiet, samt var 1918 inrikesminister i ministä-
ren Dovydaitis och senare jordbruksminister i mini-
stären SÍezevicius. Då Litauens konstituerande för-
samling sammankom 13 juni 1920, valde den S. till
ordf., och i denna sin egenskap fungerade han som
Litauens provisoriska statsöfverhufvud. Efter kon-
stitutionens antagande valdes S. 19 juni 1923 till
Litauens president. Som sådan bar han ådagalagt
stor skicklighet och förstått att ställa sig öfver
partierna samt åtnjuter stora sympatier inom alla
befolkningslager. L J-S.

*Stumm-Halberg, K. F. von. - Wilhelm
von Stumm afgick 1918 från sin understats-
sekreterarpost.

*Stumpf, K., tog 1921 afsked frän professuren.
S. har vidare skrifvit bl. a. Empfindung und vorstel-
lung (1918), Struktur der vokale (s. å.), Spinoza-
studien (s. å.), Analyse der konsonanten (1921) och
Singen und sprechen (1923).

Stumpf [stompf], Johannes, tysk ingenjör,
f. 6 april 1863 i Mühlheim, blef 1896 professor
vid tekniska högskolan i Berlin-Charlottenburg.
Om den af honom utarbetade s. k. likströmsång-
maskinen se Ångmaskin, sp. 1063.
Stu’ndskaja volja, stad. Se Zdunska-Wola.
Stunz [stonts], JosephHartmann, tysk tonsät-
tare, f. 1792 i Basel, d. 1859 i München, där han
1826 blifvit hofkapellmästare, komponerade operor
för italiensk och tysk scen, mycken värdefull
kyrkomusik, som dock förblifvit otryckt, och in-
emot 30 manskörer af frisk och kraftig hållning,
däribland den i Sverige allbekanta Dåne liksom
åskan, bröder (se d. o. Suppl.).
Stupa, bot., detsamma som Stipa.
*Sturdee, sir F. Ch. Doveton, dog 7 maj 1925.
*Sture. - 4. S t e n S t u r e d. ä. Sturemonu-
mentet aftäcktes på Kronåsen s. om Uppsala 13
febr. 1925. Postamentet har fått en annan form,
än den hade på skissen och som är återgifven å
pl. II till art. S t u r e i hufvudarbetet. Att monu-
mentet skulle få sin plats på Kronåsen, bestämdes
genom omröstning af Uppsala studentkår vid möte
13 maj 1924 (298 röster för och 211 emot). Litt.:
J. Häggman, "Uppsala studentkårs Sten Sture-
fråga" (1924). G-gN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free