Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talatscheri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
777
Tammerfors stift-Tanganjikaterritoriet
778
vägen och landsvägarna från kusten, dels (i flera
linjer) tvärs of ver näset mellan Näsijärvi och Pyhä-
järvi omkr. 1,500 m. v. om T. (i förstaden Pispala).
Under frihetskriget anlade "de röde" starka fältbe-
fästningar framför de östra förstäderna och i sta-
dens östra utkant, där byggnaderna inredts till för-
svar. T. intogs, efter delvis mycket hårda strider
26-28 mars 1918 i förterrängen, genom stormning
3-6 april, hvarvid hufvudanfallet, i h vilket äfven
Svenska brigaden deltog led t af öfverste Wetzer,
verkställdes österifrån. Hela besättningen, som från
början torde ha uppgått till omkr. 13,000 man, af
hvilka 1,800 stupade, blef fången. Staden hade
lidit betydliga skador genom beskjutning och mord-
brand; bl. a. hade 126 hus nedbrunnit. Om stri-
derna vid T. se W. A. Douglas, "Operationerna
kring T. 1918" (1925). H. J-dt.
Tammerfors stift. Vid stiftsregleringen i Fin-
land 1923, då församlingar med öfvervägande
svenskspråkig befolkning sammanfördes till ett nytt,
Borgå stift, flyttades stiftsstyrelsen i det tidigare
Borgå stift, som nu omfattade endast församlingar
med öfvervägande finskspråkig befolkning och till
hvilket dessutom från dåv. Nyslotts stift öfverfördes
församlingarna i Heinola kontrakt, till Tammer-
fors, och stiftet erhöll benämningen T. stift. 39,963
kvkm. 118 församlingar (116 pastorat). 802,563
inv. (1924). O. B-n.
*Tampico, som 1921 hade 64,227 inv., är me-
delpunkt i det mexikanska oljedistriktet.
*Tana. - 2. Häradet i (sedan 1919) Finnmark
fylke omfattar 1,859,04 kvkm., 1,480 inv. (1920)
och sammanfaller med socknen T. Pastoratet T.,
i Hålogaland bispedömme, Finnmark fylke, omfat-
tar 4,434,73 kvkm. med 4,117 inv. (s. å.) och är
deladt i socknarna T., Berlevåg och Gam vik. E. A-t.
’Tandberg. - 2.
Jens F. T. dog 21
mars 1922. Han var
bl. a. ordf. i den kom-
mitté, som utarbetade
musiken till norska
kyrkans liturgi.
Tanddiarré, med.
Se Tändernas sjuk-
domar och vård,
sp. 755.
Ta’ndem-kompound
[-kå^palmd]. Se Å n g-
m as k i n, sp. 1063
och fig.
Ta^demvält. Se
Vält 2.
J. F. Tandberg.
Tandexantëm, med. Se Tändernas sjuk-
domar och vård, sp. 755.
Tandgeneratiön, anat. Se Tänderna, sp. 753.
Tandgärd, anat. Se Tänderna, sp. 742.
Tandhals, anat. Se Tänderna, sp. 739.
Tandhäfvel, med. Se Tändernas sjuk-
domar och vård, sp. 760.
Tandkramp, med. Se Tändernas sjuk-
domar och vård, sp. 755.
Tandkrona, anat. Se Tänderna, sp. 739.
Tandköttsfickan, anat. Se Tänderna, sp. 741.
Tandköttsfistel, med. Se Tändernas sjuk-
domar och vård, sp. 758.
Tandüst, embryol. Se Tänderna, sp. 752.
*Tandläkarföreningar. Nybildade svenska tand-
läkarföreningar äro Sveriges skoltandlä-
kareförening och Stockholms s k o 1-
tandläkareförening.
Tandläkarsällskapet, Finska. Se Finska
tandläkarsällskapet. Suppl.
Tandrot, anat. Se Tänderna, sp. 739.
Tandutdragning 1. Tanduttagning, med.
Se Tändernas sjukdomar och vård,
sp. 760.
Tanew, biflod fr. h. till San, upprinner s. ö.
om Plazów (n. v. om Rawa Ruska) i Galizien,
flyter i västnordvästlig hufvudriktning och utfal-
ler i San vid Ulanów. T.-afskärningen spelade
en viss roll under striderna mellan ryssarna och
de förbundne i aug. och sept. 1914 samt i juni
1915. Se Världskriget, sp. 174, 175, 190
och 191. II. J-dt.
Tanfucio [tanfo;tjå], N er i, pseudonym för ita-
lienske författaren Renato Fucini (se denne.
Suppl.).
*Tanga tillhör nu brittiska mandatområdet Tan-
ganjikaterritoriet.
*Tanganjika. Genom lodningar, utförda af L.
Stappers 1912–13 och J. Jakobs 1913, ha sjöns
djup blifvit bättre kända. T. består af två nästan
lika stora bäcken, ett nordligt med 1,277 m. djup
och ett sydligt med 1,435 m., skilda af en tröskel,
som når upp till 136 m. Den är alltså Afrikas
djupaste sjö och näst Baikal världens djupaste
insjö. O. Sjn.
Tanganjikaterritoriet (eng. Tanganyika
territory) är numera namnet på den som mandat under
Nationernas förbund af Storbritannien förvaltade
större delen af f. d. Tyska Öst-Afrika
(se d. o.). 992,000 kvkm. Omkr. 4,120,000 inv.,
hvaraf 14,991 asiater och 2,447 européer (1921).
T. omges af Ugandaprotektoratet, Victoria Njansa
och kolonien Kenya, i n., Indiska hafvet, i ö.,
Portugisiska Öst-Afrika, Njassasjön och
Nord-Rhodesia, i s., sjön Tanganjika och de förr till Tyska
Öst-Afrika, nu till Belgiska Kongo hörande
distrikten Ruanda och Urundi, i v. Slafveriet
upphäfdes fullständigt 1922. – Bland
naturtillgångarna märkas främst skogar, 1,09 mill. har, största
delen tillhörande regeringen. Både ebenholts och
gummiträd finnas i myckenhet och äfven
bambuskogar. Bland kulturväxter märkas kokospalmer,
kaffe, jordnötter, socker, bomull, kardemumma och
sisalhampa. Vid boskapsräkning 1921 funnos 3,15
mill. nötkreatur samt 3,41 mill. får och getter.
Stenkol, järn, guld, bly, koppar, glimmer och
salt finnas. – T. har gemensam tulltariff med
Kenya och Uganda. Utrikeshandelns
värde uppgick till 1,799 mill. pd st. för import
och 1,733 mill. pd st. för export, hvartill kommo
0,267 mill. pd st. för transitohandel 1923. De
viktigaste exportartiklarna voro s. å.: sisalhampa
(0,367 mill. pd st.), jordnötter (0,264 mill.), kaffe
(0,205 mill.), bomull (0,178 mill.), kopra (0,132 mill.),
hudar (0,103 mill.) och skinn (0,014 mill.). Af
importvarorna s. å. märkas: bomullsvaror (0,722 mill.
pd st.), födoämnen (0,132 mill.), järn och stålvaror
(0,127 mill.), sprit, vin och öl (O,038 mill.) samt tobak
och tobaksvaror (O,038 mill.).
Utrikessjöfarten omfattade s. å. 417 ångf. om 957,934 ton och
2,638 segelf. om 142,674 ton i ankommande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
