- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
775-776

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talatscheri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro flera undersökningar af den perniciösa ane-
miens patogenes, af orsakerna till Botriocephalus-
anemien m. m. I "Lärobok i intern medicin" har
T. behandlat afd. om blodsjukdomarna och mjäl-
tens sjukdomar. Finska läkaresällskapets Hand-
lingar innehålla en stor mängd smärre af h. af T.
Världsbekanta ha T:s 1899 publicerade metod att
direkt uppskatta blodets hemoglobinhalt och hans
hemoglobinskala blifvit.

3–5. T. C.

Tallriksventil, mek. Se Ventil 1.

Talman. Vid plenum plenorum 31 jan. 1921
fungerade för sista gången de kungavalde talmän-
nen. Enligt en s. å. genomförd grundlagsändring
utse nämligen numera riksdagens kamrar själíva
sina talmän (första gången 31 jan. 1921).
Hvardera kammaren utser tillika 1 förste vice talman
och 1 andre vice talman. Valen regleras af en sär-
skild stadga, enligt hvilken hvarje post besattes
för sig. Ernås ej absolut majoritet vid den första
omröstningen eller en därefter företagen andra,
anställes en tredje omröstning mellan de två, på
hvilka vid andra omröstningen de flesta af rösterna
fallit. Talmans- och vice talmansvalen ha hittills
egt rum utan meningsskiljaktighet, hvarvid po-
sterna fördelats mellan de största partierna i kam-
rarna. Se F. Vegelow, "Den svenska talmans-
institutionen" (akad. af h., 1921).

N. H–tz.

*Talmetoden. Om den s. k. talmetoden vid
döfstumundervisning se Åtbördsspråk, sp. 1137.

Talmiguld. Jfr äfven Rödmetall i Suppl.

Taloda [täláïïMä], stad i brittisk-indiska distrik-
tet Khandesh, presidentskapet Bombay, n. om flo-
den Tapti. Där har Svenska (förr Skandinaviska)
alliansmissionen en hufvudstation.

E. A–t.

Taluskägla, geol. Se Detritus. Suppl.

Tamahu, antropol. Se Människoraser, sp. 270.

*Tamaulipas. Under de senaste årtiondena ha
betydande oljeförekomster upptäckts i södra delen
af T., hvilka exporteras öfver Tampico.

O. Sjn.

Tambuker, folkslag. Se Tembuland.

Tamino, manlig hufvudperson (ung sagoprins; tenor)
i operan "Trollflöjten" af Mozart (se denne, sp. 1258 o. 1260).

*Tamm. – 3. K. Gustaf A. T. dog 25
juni 1925 i Stockholm. – 5. Hugo P. P. T.
uppmanades vid E. G. Boströms af gång 1905 af
konungen att öfvertaga statsministersämbetet, men
undanbad sig. Se M. v. R[osen], "Minnes- och
tankebok. Utdrag ur H. T:s och C. G. Malmströms
bref 1857–1912" (1916), och P. Sondén, "H. T.
till Fånöö" (1925). – Hans son Torgny Sune T.,
f. 1 febr. 1895 i Stockholm, 1916 underlöjtnant
och 1919 löjtnant vid flottan, ledde
Fidraexpeditionen (se d. o. Suppl.). Han är
led. af Örlogsmannasällsk. (1922). – 7. Gustaf
T. blef friherre vid faderns död (1925). Han
lämnade 1922 ordf.-skapet i Nationalfören. mot
emigrationen. Sedan 1919 är T. hedersled, af
Södermanlands läns hushållningssällskap. – Hans
broder Vilhelm Adolf T., f. 26 maj 1867 i
Film, Uppsala län, blef 1908 polismästare och
1918 underståthållare i Stockholm. – 8. Per
Gustaf T., kusin till Hugo P. P. T.,
bruksägare, f. 24 dec. 1842 på Tvetaberg, Tveta
socken, Stockholms län, tog officersexamen 1862,
afgick som underlöjtnant ur militär tjänst 1866 och
öfvertog s. å. Älfkarleö bruk, hvilket han 1872
sålde. T. inköpte 1873 Ådö och 1875 Säbyholm
samt var 1881-1907 direktör för Söderfors "bruks
a.-b. Han var led. af Första kammaren för
Upplands län 1893–97 och 1899–1907 samt ordf.
eller led. i styrelserna för åtskilliga banker,
försäkrings- och industribolag. Från 1910 var han
bosatt på Elsabo i Högsby socken, Kalmar län. –
9. Henrik (Henric) Sebastian T., den
föregåendes son, finansman, f. 31 maj 1869 på
Älfkarleö bruk, blef student 1889 och aflade
1895 kansliexamen i Uppsala, var anställd
i Sveriges allmänna hypoteksbank 1897–1907
och i Enskilda järnvägarnas pensionskassa
1898–1907. Därefter egnade sig T. en tid åt
jordbruk och var verkst. direktör i Enskilda
järnvägarnas pensionskassa 1908–16.
Sedan 1912 är han verkst. direktör i Sveriges
allmänna hypoteksbank. Han blef 1912
riksgäldsfullmäktigsuppleant och är från 1915
riksgäldsfullmäktig. T. inkallades 1915 i Statens
handelskommission och 1918 i finansrådet, blef 1919
biträdande ledamot för bankärenden i bank- och
fondinspektionen samt ingick okt. 1920 som
finansminister i ministären De Geer. Sedan
riksdagen 1921 afslagit en af T. föreslagen höjning af
kaffetullen, afgick han jämte statsministern febr.
s. å. Han blef s. å. led. af Ekonomiska rådet och
har anlitats i en mängd kommitté- och sakkunnig-
uppdrag. Sedan 1917 är han ordf. i styrelsen för
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägar samt
i Stockholms rederi-a.-b. Svea, sedan 1919 ordf.
i styrelsen öfver Allm. brandförsäkringsverket för
byggnader å landet samt sedan 1925 postsparbanks-
fullmäktig. Han är ock jourhafvande direktör i
och medlem af styrelserna för a.-b. Kreditkassan
af 1922 och för Svenska obligationskredit-a.-b.

*Tammann, G., har äfven under de senaste 7
åren utöfvat en mycket omfattande och fruktbä-
rande författar- och forskarverksamhet, särskildt
beträffande kondenserade system och legeringar; i
de senare antar han existensen af många enligt
stöchiometriska proportioner sammansatta kemiska
föreningar. Bland hans sedan 1919 utg. skrifter
märkas Die chemischen und galvanischen eigen-
schaften von mischkristallen und ihre atomver-
teilung (i "Zeitschr. f. anorg. chem.", 1919),
Lehrbuch der metallographie (3: e uppl. 1923).
Aggregatzustände (en fortsättning af "Kristallisie-
ren und schmelzen", 2:a uppl. 1923) och Lehr-
buch der heterogenen gleichgewichte (1924). H. E.

*Tammela. – 4. Från socknen har afskilts
Forssa (se d. o. Suppl.). Areal 551 kvkm. 7,575 inv. (1924).

O. B–n.

*Tammerfors. Redan under Världskriget (före
1918 års händelser) hade till T:s skydd af
ryssarna, som fruktade ett tyskt eller svenskt anfall,
anlagts starka fält- och provisoriska befästningar
dels 6–8 km v. om staden för spärrandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:37:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free