- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
847-848

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thüringska staterna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

847

Tibro-Tidner

848

terade krajtpilmätning smetode a kan malmmagne-
tismens horisontella komposant grafiskt framkon-
strueras till storlek och riktning. Särskildt under
jord har såväl i Sverige som utomlands en mängd
malmer uppdagats med tillhjälp aí sistnämnda me-
tod. Sina erfarenheter på den magnetiska malm-
letningens område framlade T. bl. a. i "Jernkon-
torets annaler" 1884: Om magnetiska mätningar
vid järnmalmsfält medelst den magnetiska inklina-
tionsvågen.

* Tibro är nu municipalsamhälle, där alla stads-
stadgorna tillämpas, jämlikt k. brefvet 20 okt.
1923. Areal 147,72 har land. 1,267 inv. (1926).
T ax.-v. å bev.-pliktig fast egendom var 1,234,600
kr., den till bev. tax. inkomsten 746,779 kr.
(1924) och municipalskatten l,50 kr. per bev.-krona
(1925). T. har nu af d.-kontor af Skaraborgs ensk.
bank. E. A-t.

Tichon [tîkon], borgerligt namn Vasilij B e-
lavin, rysk patriark, f. 1858 (enligt en annan
uppgift 1860), d. natten till 8 april 1925 i Don-
skaja-klostret i Moskva, var son till en kyrko-
sångare, egnade sig åt den prästerliga banan, blef
1897 biskop i Lublin, 1898 biskop för de ortodoxe
i Amerika och från 1907 åter biskop (på flera plat-
ser) i Ryssland. Han gjorde sig bemärkt genom om-
fattande bildning, oegennytta och uppriktig from-
het samt blef, då det ryska patriarkatet efter 1917
års revolution återupprättades, af det första all-
ryska kyrkomötet uppförd i 3:e rummet och genom
lottning 8 nov. s. å. utsedd till patriark och den
ortodoxa ryska kyrkans öfverhuívud. Om hans
energiska och orädda verksamhet på denna post
samt hans försvarskamp mot bolsjevikregimens an-
fall på kyrkan se närmare Ryssland. Suppl.,
sp. 101-102. T. häktades hösten 1922, inspärra-
des senare i Donskaja-klostret, frigafs 26 juni 1923,
men hölls till sin död under sträng bevakning i
klostret. Aí det "röda" (andra allryska) kyrkomö-
tet i maj 1923 förklarades han afsatt, och den
ekumeniske patriarken uppmanade honom att vika.
Men han afvisade hvarje ingripande från Fånar i
ryska kyrkans angelägenheter; och största delen af
den ryska hierarkien höll fast vid honom ("ticho-
nianerna"). Under allmänkyrkliga konferensen i
Stockholm för praktisk kristendom ("Ekumeniska
mötet") hölls 23 aug. 1925 i Gustaf Vasakyrkan
en högtidlig minnesgudstjänst öíver T. med minnes-
tal af metropoliten af Rumänien och ärkebiskopen
af Dublin. Litt.: Hj. Holmquist, "Den ryska kyr-
kan under bolsjevikväldet" (1926; i festskriften
"Till ärkebiskop Söderbloms sextio-årsdag 15/i
1926"). Hj.H-t.

*Tid. 1. Astron. (Sp. 1264) I de astronomiska
årsböckerna (efemeriderna) är sedan 1925 den för-
ändringen införd, att medelsoldygnet af ven astro-
nomiskt räknar sin början från midnatt i st. f. från
middag. I detta afseende har sålunda öfverens-
stämmelse mellan det astronomiska och det borger-
liga medelsoldygnet åvägabragts. B-d.

*Tidaholm hade 4,578 inv. 1926. Tax.-v. af
fast egendom var 7,497,600 kr., hvaraf 7,001,600
kr. för bev.-pliktig, däraf 199,100 kr. för jord-
bruksfastighet, den till bevillning tax. inkomsten
4,284,630 kr., tillgångarna 683,539 kr. och skul-
derna 444,669 kr. (1924). T. är sedan l maj 1921
moderförsamling, med Agnetorp, Acklinga och

Baltak som annex, i ett pastorat i Kåkinds kon-
trakt, Skara stift. E. A-t.
*Tidaholms järnvägs egande banlängd har från
16 nov. 1918 minskats till 23,i km. därigenom, att
trafiken å bandelen Vartofta-Åsarp sagda dag
nedlagts, hvarefter bandelen upprifvits. F. P.

* Tiden, tidskrift för socialistisk kritik och poli-
tik. G. Möllers redaktörskap fortsatte till jan.
1922, då jämte Möller Ernst Wigforss och Nils
Karleby inträdde i redaktionen. Från okt. 1924
redigerade Nils Karleby ensam tidskriften till
sin död, mars 1926. Han efterträddes af R i c k a r d
Lindström och Alfred Vänner. Bland
tidskriftens medarbetare efter 1917 (jämte redak-
törerna) märkas: professorerna Malte Jacobsson, C.
G. Bergman, Kaarlo Hildén och C. G. Santesson
samt Eduard Bernstein, Karl Kautsky, Ellen Key,
Ivan Oljelund, Gregor Paulsson och Valfrid Spång-
berg. I den artikel, hvarmed "Tiden" inleder
arg. 1926, anges tidskriftens uppgift vara att bli
"ett centralt forum, gentemot hvilket socialdemo-
kratiska partiets kvalificerade arbetare på sam-
hällslifvets olika fält känna ett ansvar och i hvilket
de förmedla till hvarandra och till partifolket i
allmänhet de insikter de förvärfva". - Tidskriften
utkommer årligen med åtta 64-sidiga häften och
kostar pr år 4,so kr. R. L-dm.

Tiden, tidning i Stockholm, som utkom 6 ggr i
veckan 14 nov. 1883-8 april 1885 och däref-
ter 3 ggr i veckan från 10 april 1885 till 11
jan. 1886, från 12 juni 1885 med undertiteln
"Fackföreningarnas organ". Tidningen var poli-
tiskt och kulturellt radikal, det sista halfåret socia-
listisk. Hufvudredaktör var till 8 mars 1885 K.
P. Arnoldson, därefter Hj. Branting. Bland öfriga
fasta medarbetare märkas Efraim Rosenius, P.
Staaff, Emil Svensén, G. Hægerstolpe och A. F.
Åkerberg. Dessutom lämnades bidrag af bl. a. A.
Strindberg, S. A. Hedin, J. Mankell och K. Wick-
sell. - K. P. Arnoldson utgaf 5 jan. 1884-11
april 1885 Veckotidningen Tiden, hvars namn därpå
ändrades till "Stockholm"; utgifningen öfver-
togs okt. 1885 af skådespelaren Emil Hillberg,
och tidningens sista nummer utkom 27 febr. 1886.

* Tidens tegn införlifvade 1923 med sig "Ver-
dens gäng" och köpte 1924 förlagsrätten till "öre-
bladet", som sedan nov. s. å. utkommer som sär-
skild aftonuppl. ("Oslo aftenavis") af "Tidens
tegn".

*TÌdersrum. Se Tirserum äfven i Suppl.

Tidhandgranat. Se Handgranat. Suppl.

Tidkontroll. Se Ur, sp. 1307-10.

Tidner, Anders, historisk författare, f. 24
febr. 1855 i Råda, Skaraborgs län, blef efter stu-
dier i Lund och en tids tidningsmannaverksamhet
lärare vid Klara folkskola i Stockholm 1879. Han
bleí 1887 öfverlärare i svenska vid Tekniska sko-
lan i Stockholm och af gick 1923 med pension.
T. har flitigt egnat sig åt populariserande histo-
riskt skriftställen och på detta område utgett bl. a.
Från medeltiden (1908), Från kung Göstas dagar
(1909), Ur Erik XIV:s saga (1910) och ur drott-
ning Kristinas liv och historia (1915). Värdefulla
topografiska och byggnadshistoriska uppgifter om
det gamla Stockholm har han samlat i Palats och
kåkar. Anteckningar om gamla Stockholm i våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free