Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 927-928 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tournai ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Genomskärning af Avancetraktorn i fig. 1.

sammanpressningen under de tunga motorvagnarna,
visat sig vara ogrundad, ha traktorer fått år för
år ökad användning i synnerhet vid det större
jordbruket. Emedan traktorer mest användas för att
draga plogar, kallas de ofta motorplog, men sådana
med löst vidhängd plog användas långt mer än
egentliga motorplogar l. bärplogar med å
motorvagnen fast anbragta plogkroppar. Mest brukas
traktorer med vanliga bärhjul, mindre sådana med
kedjeband ("caterpillar", "krypkedja", se Tank,
sp. 430), som dock ha företräde, där traktorn skall
användas äfven för skogskörslor. Användning af
traktor medför stor besparing af hästarbete, men
då den ej kan ersätta hästar vid forslingar och
åtskilliga andra arbeten, kan antalet hästar ej
inskränkas i samma mån. Vinsten af traktor vid
jordbruket beror därför i hög grad af den
utsträckning, hvari den kan brukas äfven för drift af
tröskverk, kvarn och andra stillastående maskiner, och
består oftast hufvudsakligen i ökad möjlighet att
medhinna åkerns bearbetning i arbetsdryga tider,
särskildt höst och vår, äfven vid ogynnsam
väderlek. – Om för andra ändamål afsedda traktorer
se Tank och, i Suppl., Automobil,
Flygplan samt Elektriska traktorer och
trallvagnar.
H. J. Dft.

Trallvagn. Se Elektriska traktorer
och trallvagnar. Suppl., sp. 526.

*Tran. Genom vår ökade kännedom om träns
stora halt af fettlösliga vitaminer och tillväxtfak-
torer (se Vitaminer. Suppl.) har träns be-
tydelse som läkemedel och som tillsats till foder-
medel tilltagit under de senare åren i mycket hög
grad, och man har särskildt i Norge nedlagt myc-
ket arbete på förbättringen af den tekniska fram-
ställningen, dels för att vinna en så vitaminrik pro-
dukt som möjligt, dels för att aflägsna den vidriga
smaken. Den bästa tranen är den s. k. kallrenade.
- Beträffande den mängd trän, som erfordras för
att åstadkomma god viktökning hos djur, har vid
nyare undersökningar med råttungar normal till-
växt inträdt genom omkr. 2 mg. trantillsats till
den Al-fria födan (se Vitaminer. Suppl.).
Vidstående diagram visar viktökningen med olika
tranmängder (2,o mg. tillräcklig, l,o mg. otillräck-

lig). Enligt detta torde tranbehofvet för större djur
kunna uppskattas till 0,i gr. trän per dygn och
per kg. lefvande vikt (jfr Nils Hanssons uppsats i
tidskr. "Landtmannen", 1926). H. E.

*Trana, Erik A., nedlade 1919 ordförandeska-
pet i styrelsen för Göteborgs museum.

* Tranebergs bro. Vid T. har anlagts ett kom-
munalt bad, invigdt 19 aug. 1922. En gammal
flottbro, som fanns där före den nuv. bron, har
delvis apterats till sommarhamn för Stockholms
segelklubb. E. A-t.

Tranjuter, boí., namn på tranbär.

Tränmæl, Martin, norsk kommunistisk poli-
tiker, f. 1879 i Melhus, Tröndelagen, reste vid
unga år till Amerika, vanns där för arbetarrörelsen
och blef vid sin hemkomst anställd som redaktör
i den socialistiska tidningen "Ny tid" i Trond-
hjem och deltog äfven ifrigt i det fackliga organisa-
tionsarbetet. Hans mål var att föra fackförenings-
rörelsen i Norge till en afgjordt och medvetet so-
cialistisk rörelse. Genom ihärdig agitation arbetade
han fram dessa synpunkter i norska arbetarpartiet
(1918) och den fackliga landsorganisationen (1919).
T. blef 1918 sekreterare i norska arbetarpartiet
och blef 1921 redaktör af partiets hufvudorgan
"Socialdemokraten" (numera "Arbeiderbladet").
Han blef efter Kyrre Grepps död (s. å.) arbetarpar-
tiets ledande kraft. 1922 uppstod emellertid konflikt
mellan partiets flertal under T. och Kommunisti-
ska internationalen, T :s parti uteslöts ur Interna-
tionalen, och de s. k. Moskvakommunisterna bil-
dade under ledning af Scheflo "Norges kommu-
nistparti". T. tillhör stortinget för perioden 1924
-27. Han är en utmärkt talare och anses vara
en osjälfvisk man. För sin agitation har han flera
gånger fått utstå fängelsestraff. M. H.

*Transbaikalìen ingår nu som ett guvernement i
ryska Fjärran österns område. Arealen är 158,500
kvkm., antalet inv. 345,900. Hufvudstaden, Tji ta,
har nu omkr. 62,900 inv. A. de E.

Transcendentairstn [-Jen-]. Se Transeenden-
tal. – Bland rörelser, som kallats transcendenta-
lism, utan att vara knutna till något filosofiskt system,
är ryktbarast den, som uppstod i Nya England
omkr". 1830 och pågick bortåt 1850. Dess främsta
bärare voro Emerson (se d. o.), Margaret Fuller
(se O ss o l i), George Eipley (se d. o.) och H. D.
Thoreau (se d. o.). Centrum var "The transcen-
dental club", som bildades 1836, 1840 började
utge tidskriften "The dial" och 1841 försökte sig
på ett slags kommunistiskt jordbruksföretag, "Brook
farm". Rörelsen omfattade såväl teologiska och
filosofiska som sociala och ekonomiska åskådningar.
Dess betydelse var framför allt, att den gaf en
stimulans till friare individualistiskt tänkande.

TransfeY, fotogr. Se of ver tryck 2.

Transgression, geol. Se ock of ver gri-
pande lagring.

*Transhimalayar Se äfven Sven Hedin, "Trans-
himalaja" (3 dir, 1909-12).

Transilvania, det officiella rumänska namnet på
Siebenbürgen (se d. o. Suppl.).

*Transito, Aktiebolaget, upphörde med
sin verksamhet 1923.

Transitväxel. Se V ä x e l s t ä m p e 1.

Transjordanien (Kerak), arabiskt emirat, som
liksom Palestina är brittiskt mandatområde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>