Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulleråker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Ulleråker-Ulrich
1076
Uddo L. Ullman.
och Utby till ett pastorat med U. som moderför-
samling. 936 inv. (1926).
*Ulleräker. - 2. Kontraktet omfattar nu fyra
pastorat, sedan Åkerby och Jumkil l maj 1923 för-
enats med Bälinge till ett pastorat med detta som
moderförsamling, Börje s. d. blifvit annex till He-
liga Trefaldighets församling, i Domprosteriet, och
Uppsala-Näs förenats med Västeråker och Dalby från
Hagunda kontrakt till ett pastorat i U. 45,240
kvkm. 6,709 inv. (1926). Skuttunge är ännu (1926)
eget pastorat i U. E- A-t.
*Ullevaal skrifves nu U 11 e v å 1.
Ullgumpen, zool. Se Björkspinnaren. Suppl.
Ull-lusen, zool. Se S k öl d löss. Suppl.
* Ullman. 1. U d d o L. ü. har vidare skrifvit -
utom en del smärre in-
lägg i kyrkliga och reli-
giösa ämnen - Våra
högtider (2 dir, 1919
och 1923), Tro utan
dogmer (1921), Väk-
tare, vad lider natten?
(1923) och Excelsior
(1925). - 2. G. U.
har vidare utgett Den
onde och flickan och
andra historier (1920),
.Kosor och järnek (1921),
"Lekom fagert ..."
(1922), Valda dikter
(s. å.), ’’Krutflaggan"
(1923), "Farmor vill
det", Sång och syn
(1924, diktsamling), Collberg junior (1925) och
Havets gåva (s. å.). 1. E. N. S-g.
’Ulloa Pereira, L. de. Artikeln utgår.
’Ullstorp. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 593 inv. (1926). Den på U. och Tryde för-
samling förut delade Tomelilla köping afskildes l
jan. 1926 till egen församling.
Ullswater [Vls?át?], viscount. Se Lowther.
Suppl.
* Ullånger tillhör nu Ådalens kontrakt, Härnö-
sands stift. 1,876 inv. (1926).
U^manis, Karl, lettisk statsman, f. 4 sept. 1877
i kommunen Berzmuiza i dåv. Kurland, genomgick
realskolan i Mitau och
studerade 1902 vid Zü-
richs polytekniska in-
stituts jordbruksfakul-
tet samt 1902-05
vid Leipziguniversite-
tets jordbruksfakultet.
Redan som student an-
ordnade U. de första
vetenskapliga mejerist-
kurserna i sitt hem-
land ; senare redigerade
han tidskriften "Val-
mieras Lauksaimnieks"
(Volmar-jordbrukaren).
För sitt deltagande i
frihetsrörelsen 1905 häktades han och satt en tid i
fängelse i Pskov. Han vistades därefter 1907-13 i
Förenta staterna, studerade vid Nebraskas universi-
tet och var en tid anställd där som docent. Hem-
kommen till Lettland 1913, blef U. agronom i Balti-
ska jordbruksföreningens tjänst, redigerade tidskrif-
ten "BaltijasLauksaimnieks" (Baltiske jordbrukaren)
och skref flera arbeten i jordbrukskunskap. Från
1921 utger han tidskriften "Zemes speks" (Jordens
kraft). - Vid upprättandet af republiken Lettland
18 nov. 1918 blef U. dess förste ministerpresident.
Han har sedermera varit medlem af konstituerande
nationalförsamlingen och därpå af parlamentet
(saeima) samt är ordf. i bondepartiets centralstyrelse
sedan partiets tillkomst 1917. U. nödgades 1919
undan bolsjevikerna fly till Libau, invecklades seder-
mera i skarp konflikt med de tyska Balticumsolda-
terna och återinsattes omsider (juni s. å.) med en-
tentens hjälp och estniska truppers bistånd som Lett-
lands ministerpresident i Riga. Han afgick juli 1921
och utsågs 1923 till ordf. i lettländska delegationen
för tullförhandlingar med Estland. Under samma
förhandlingskommissions ledning ha sedermera alla
nya ekonomiska fördrag med utlandet åstadkommits.
Sedan våren 1926 är U. lettländsk utrikesmini-
ster, v. s-g.
* Ulmgren, 0., den förste svenske legitimerade
läkare, som speciellt egnat sig åt odontologien, har
varit af mycket stor
betydelse för tandlä-
karundervisningsväsen-
det i Sverige såväl där-
igenom, att han i främ-
sta rummet bidragit
till dess uppbyggande
och befästande, som
genom sin lärarverk-
samhet och sitt förfat-
tarskap (ett 50-tal upp-
satser i facktidskr.).
1902-05 och 1913-18
redigerade han "Odon-
tologisk tidskr." Han
är hedersled, i Sv.
tandläkarsällskapet samt
tandläkarf öreningarna.
* Ulricehamn. Sjön heter Asunden (ej Äsunden).
U. hade 3,756 inv. 1926. Fastighetsvärdet upp-
gick till 11,017,800 kr. (1924), hvaraf 962,800
kr. för jordbruksfastighet och 769,000 kr. för be-
villningsfri. Den bev.-tax. inkomsten var s. å.
4,046,060 kr. Staden hade 16 fabriker med 276
arbetare och ett tillv.-värde af 2,703,004 kr. 1924.
Mer än hälften af arbetarna sysselsättas i trikå-
fabriker; därnäst kommer snickeriindustrien. Af sta-
dens bankkontor har Nordiska handelsbankens öfver-
tagits af Göteborgs handelsbank. Riksdagsmän väl-
jer staden tillsammans med länet i öfrigt. - För-
slag har varit uppe, bl. a. i stadsfullmäktige, att
staden skulle återtaga det gamla namnet Boge-
sund, men åtminstone ännu ej ledt till något re-
sultat. O. Sjn.
Ulrich [o7!-], Emilie, dansk operasångerska,
född B os er u p, f. 26 nov. 1872 i södra Själland,
elev af Sofie Keller, debuterade 1894 på K. tea-
tern i Köpenhamn som Margareta i "Mefistofeles"
och var därefter anställd vid nämnda scen till
1917. Hennes röst är en ljus och klangfull sopran.
Hufvudroller voro bl. a. Wagners Senta, Elsa och
Eva, Grefvinnan i "Figaros bröllop", Mimi i "Bo-
hême", Aase i "Drot og marsk" samt Gulnare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
