Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wirza, Edvards - * Visby - * Visby stfit - Visby-Visborgsslätt-Bjärs järnväg (sign. V. V.) - * Visböcker. - * Wisconsin. - * Visdal, Jo - Visil, bot. - * Vising, P. Johan - * Visingsö. 1. Om Raja-Yoga-skolan på V. se Tingslev. Suppl. - * Visingsöformationen. - * Viskan. - * Wislicenus. 4. Wilhelm W. - * Vislie, V. - * Vismut. 1. - * Visnum. 1. Häradet - * Vis plastica (lat., "bildande kraft"), biol. Se Nisus formativus. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1253
Visby-Vis plastica
1254
skigas rotalas (Gudomlig dans), fick allmänt erkän-
nande för sitt plastiska uttryckssätt och sin musikali-
ska form. Genom de politiska tilldragelser, som i
Lettland härflöto ur Världskriget, blef W:s diktning
social, särskildt i diktsamlingen Laikmets un Ur a
(Tiden och lyran). I Palmas (Palmerna) besjunger
W. sin hembygds natur, folk och tillvaro. Han har
äfven verkat som öfversättare, kritiker och politisk
författare. A. Bilmans.
*Visby har en areal af 2,435 har. 10,024 inv.
1926. Fastighetsv. 1925 var 31,122,600 kr., hvaraf
1,213,400 kr. för jordbruksfastighet och 4,961,800
kr. för bev.-fri. Den s. å. bev.-tax. inkomsten var
10,189,240 kr. Vågbrytarna i V:s hamn afbildas i
art. Vågbrytare. 1924 företogos gräfningar i
V. genom medeltida och förhistoriska lager (se
därom J. Nihlén, "Från det förhistoriska och
medeltida V." i "Fornvännen", 1925). Som resultat
af E. Eckhoffs mångåriga forskningar har
utkommit "Visby stads mur" II (planscher, 1922; I, text,
är under utarbetning af O. Janse). Det betydande
"Kalfskinnshuset", sannolikt den svenske konungens
borg från början af 1300-talet, har sommaren 1926
utgräfts, hvarvid husets grundplan kunnat
rekonstrueras. – Litt.: O. V. Wennersten, "En ny bok
om V." (1923), H. Wåhlin, "Visby" (1924; öfv.
äfven till ty. och eng.), E. Clason, "Om vid
korsbetningsgrafven vid V. funna skelett" (Vitt., hist.
o. ant. akad:s "Handlingar", 1925), och B.
Thordeman, "Krigargrafvarna vid Korsbetningen utanför
V." (i "Fornvännen" 1926).
*Visby stift hade 1 maj 1925 36 pastorat med
56,752 inv. (1 jan. s. å.).
Visby–Visborgsslätt–Bjärs järnväg (sign. V.
V.), smalspårig (0,891 m.), 8,7 km. lång, inom
Gotlands län belägen, utgöres dels af det urspr. för
militärt ändamål anlagda byggnadsspåret
Visby–Visborgsslätt om 2,5 km., å hvilket spår allmän
persontrafik medgafs 22 juni 1904 åt majoren A. P.
Linderdahl m. fl., dels af järnvägen
Visborgsslätt–Bjärs (6,2 km.), å hvilken erhölls koncession 15 sept.
1911, beviljad åt enskilda personer och 4 april 1913
öfverlåten å Trafik-a.-b. Vesterhejde–Visby,
Vesterhejde. Vid den senares öppnande för trafik
(23 aug. 1912) öfvertog nämnda bolag
trafikeringen äfven å linjen Visby–Visborgsslätt.
Bokförda byggnadskostnaden för den bolaget tillhöriga
banan utgjorde vid 1924 års slut 127,329 kr.
Rullande materielen redovisas till 44,347 kr.
Aktiekapitalet uppgick s. å. till 97,200 kr.
F. P.
* Visböcker. Sv. litt. sällskis serie "1500- och
1600-talens visböcker" omfattar 3 bd: I Harald
Olufsons, Broms Gyllenmärs, Barbro Baners och Pär
Brahes (utg. af A. Noreen och H. Schück, 1884-
94), II Kungl. bibliotekets i 4:o, 8:0 och 16:o (utg.
af A. Noreen och J. A. Lundell, 1900-15) och III
Drottning Sofias, Stierneldska handskriften, Samuel
Alfs, Forsius’ och Petter Rudebecks visböcker samt
ett suppl. (utg. af A. Noreen och A. Grape, 1916
-25). R-nR
*Wisconsin. Arealen är 145,205 kvkm. med
2,632,067 inv., 18 på 1 kvkm., en folkökning sedan
1910 af 12,8 proc., hvaraf 2,616,938 hvita, 5,201
negrer och 9,611 indianer (1920). Af befolkningen
voro 1,356,718 män och 1,275,349 kvinnor, d. v. s.
106 män mot 100 kvinnor. Af 460,485 i utlandet
födda voro 22,896 från Sverige, 45,433 från Norge,
15,420 från Danmark och 6,757 från Finland.
Stadsbefolkningens andel af hela befolkningen har
1910–20 ökats från 43 proc. till 47,3 proc. 9 städer
hade 1920 mer än 30,000 inv. hvar. Farmernas
antal har ökats till 189,295 med 8,96 mill. har areal,
hvaraf 5,04 mill. har odlad jord, och 2,677,28 mill.
doll. värde (1920). Industrien omfattade 7,291
företag med 247,757 arb. och 1,721,5 mill. doll.
tillv.-värde 1923. Järnvägarnas längd s. å. var 13,348
km., hvaraf 1,268 km. elektriska. – I senaten och
församlingen få icke inväljas medlemmar af
unionskongressen, ej heller unionens tjänstemän.
E. A-t.
*Visdal, Jo, dog 26 dec. 1923.
Visil, boí., förekommer ibland som namn på Par-
nassia palustris (se P a r n a s s i a).
*VÌSÌng, P. Johan, tillhör samma släkt som
P. J. Wising (se denne). Han af gick från professu-
ren 1922, sedan 1923
är han lärare i franska
vid Handelshögskolan
i Göteborg. På hans
70-årsdag, 20 april
1925, tillegnades ho-
nom af lärjungar och
vänner en festskrift
("Mélanges de philo-
logie") med of ver 30
bidrag och en biblio-
grafi of ver V:s veten-
skapliga arbeten (mer
än 200 n .r) V. är den
främste nu lefvande
kännaren af det anglo-
normandiska språket och litteraturen, och han har
i "The world’s marvels" skrifvit Anglo-norman
language & literatur e (1923). Han bleí led. af Vet.
o. vitt. samh. 1892, af Hum. vet. samf. i Lund
1922 och af Finska vet. soc. 1926.
*Visingsö. 1. Om Raja-Yoga-skolan på V. se
Tinglev. Suppl.
*Visingsöformationen. Senaste undersökningar
(S. Rosén, 1925) ha genom att uppvisa förekomst
af rullstenar af Visingsöseriens bergarter i
konglomerat i pelturazonen och dictyograptusskiffern
ådagalagt, att formationen är prekambrisk. K. A. G.
*Viskan. Se R. Melin, "Viskadalen. En
geografisk studie" (1922).
*Wislicenus. - 4. Wilhelm W. dog 8 juni
1922 i Tübingen.
*Vislie, V., har vidare offentliggjort bl. a. Livs-
vilje (1921) och Inga frå Varteig (1924).
*Vismut. 1. (Sp. 846) Atomvikten är 209,o (enligt
1921 utförda undersökningar af Hönigschmid och
Birckenbach). K. A. V-g.
*Visnum. 1. Häradet omfattar nu 42,806 har
med 6,829 inv. (1926), sedan den del af Nysunds
socken, som förut tillhört V., 1 jan. 1923 i
administrativt och judiciellt hänseende öfverflyttats till
Edsbergs härad, Örebro län. – 2. I V. kontrakt
heter nu Karlskoga pastorat Karlskoga och
Degerfors pastorat, sedan af vissa fastigheter inom
Karlskoga socken fr. o. m. 1 jan. 1918 bildats
Degerfors kapellförsamling samt Karlsdal genom kungl.
resol. 17 mars 1922 förklarats upphöra att utgöra
eget kapell. 44,085 inv. (1926).
1–2. E. A-t.
Vis plastica (lat., "bildande kraft"), biol. Se
Nisus formativus. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
