Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden. - Världskonferens (Ekumenisk kyrkokonferens) för kristen gemenskap i tro och arbete - Världskraftkonferens. - * Världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden. Efter konferensen i
Oud Wassenaer 1919 har förbundet hållit
ytterligare 3 konferenser, i Beatenberg i Schweiz 1920,
i Köpenhamn 1922 och i Stockholm omedelbart
före det allmänkyrkliga mötet, i aug. 1925.
Dessutom sammanträder årligen, senast i Lausanne
1926, ett arbetsutskott, bestående af en
representant för kyrkorna i hvarje af de 28 till förbundet
anslutna staterna. (Sveriges representant i detta
utskott är professor O. Nordenskjöld.) Ett viktigt
led i arbetet utgöra de gruppkonferenser, som
årligen hållas mellan representanter för en del
närliggande stater för diskussion af gemensamma
tvistefrågor. I förgrunden ha vid alla dessa
möten stått frågorna om religiösa och nationella
minoriteters rätt och om afrustning; resolutionen om
den sistnämnda frågan inskärpte kyrkornas plikt
att verka för en "själarnas afrustning". En
kommission tillsattes 1922 för att undersöka
förhållandena i det ockuperade Rhenlandet, en annan med
uppdrag att pröfva läroböckerna i historia i olika
länder och utröna, i hvad mån genom dem
nationella fördomar och ovänskap mellan folken
vidmakthållas. I Sverige utger förbundet numera en
kvartalsskrift, "Kristen gemenskap".
O. N-d.
Världskonferens (Ekumenisk kyrkokonferens)
för kristen gemenskap i tro och arbete, hållen i
Stockholm 19-30 aug. 1925. Se Kyrkliga
enhetssträfvanden i nutiden. Tillägg.
Världskraftkonferens. Efter initiativ från
engelska industriintressenter hölls i London 30 juni-11
juli 1924 den första
Världskraftkonferensen (eng. World power conference), organiserad
på en mycket bred basis. En engelsk
organisationskommitté representerade statliga institutioner,
ledande tekniska föreningar m. fl., upprättade
program o. s. v., medan särskilda
nationalkommittéer föranstaltade om medverkan från olika
deltagande länder i form af föredrag m. m.
Londonkonferensen var besökt af omkr. 2,000 deltagare från
öfver 40 olika länder, hvaraf flertalet hade sändt
officiella delegater. Programmet omfattade nästan
allt, som kunde ställas i samband med alstrande
och tillgodogörande af kraft i industriell mening,
och mötets tryckta förhandlingar omfatta 4 stora
bd. Man fann allmänt, att en viss begränsning
vid kommande möten vore önskvärd. För
fortsättande af ett internationellt samarbete på
ifrågavarande viktiga områden har sedermera i åtskilliga
länder, bl. a. Sverige, under medverkan af resp.
regeringar, bildats nationalkommittéer, som genom
delegerade representeras i en internationell
exekutiv kommitté för världskraftkonferenser. En
begränsad kongress hölls i Basel 31 aug.-8 sept.
1926. Dess program upptog frågor rörande
vattenkraft kontra inlands-sjöfart, internationell
kraftöfverföring, jämförelser mellan vattenkraft och
värmekraft, landtbrukselektrifiering och
järnvägselektrifiering.
Fmn.
*Världskriget. (Sp. 130) Formligt fredstillstånd
mellan Turkiet och de allierade makterna inträdde
först genom freden i Lausanne (se d. o. Suppl.)
24 juli 1923. Hedjas har ännu (1926) ej ratificerat
fredstraktaterna. – (Sp. 151) Om de s. k.
Sixtus-brefven se d. o. Suppl.
V. S-g.
(Sp. 155-157) Antalet fältflygplan vid de resp.
arméerna var vid krigsutbrottet i allmänhet
mindre, än hvad i hufvudarbetet uppgetts, och
utgjorde vid tyska armén 134, vid
österrikisk-ungerska omkr. 80, vid franska omkr. 100, vid ryska
244, vid engelska expeditionsarmén 82 och vid
belgiska armén 16. Serbiska armén saknade ett
organiseradt flygvapen, men erhöll vid krigets
början 30 flygplan (med förare) från Frankrike.
1914. (Sp. 158) Västfronten. (Sp. 159)
Huy intogs af tyskarna 16 aug. (Sp. 160)
Sedan chefen för generalstaben general Joffre
blifvit högste befälhafvare, var
generalstabschefsbefattningen obesatt till i början af okt., då general
Foch förordnades till "adjoint au général en chef".
(Sp. 163) Slaget vid Combles utkämpades v. och
s. v. om staden. – Slaget vid Marne. 9:e
franska armén stod vid slagets början n v. om
Fère-Champenoise. (Sp. 164) 1:a tyska armén stod med
1 reservkår och 1 kav.-fördelning n. om Meaux
(mellan Meaux och Nanteuil). (Sp. 165) Då
tyskarna icke, i olikhet mot fransmännen,
kunnat ersätta förut lidna förluster, torde den
uppgifna styrkan (900,000 man) böra reduceras.
Endast 5 inf.-bataljoner (omkr. 4,000 man) sändes
under slaget i droskautomobiler från Paris mot
Nanteuil. (Sp. 166) Uppgifterna om förlusterna
äro hämtade ur Général Palat (P. Lehautcourt),
"La grande guerre", 6:e bandet, sid. 465. –
(Sp. 169) Antwerpens belägring. Belgiska arméns
första utfall egde rum 25-27 aug. (Sp. 170)
Antwerpens kommendant hette Deguise. – (Sp.
172-173) Östfronten. Genom att 3 arméer
af österrikiska hären sändes mot Serbien,
splittrades krafterna, så att fronten i östra Galizien (mot
Ivanov) blef för svag. (Sp. 173) Officiellt
indelades ryska hären hösten 1914 i nordvästra
fronten, motsvarande "högra gruppen", under
Skilinsky, och sydvästra fronten, motsvarande
"mellersta" och "vänstra gruppen", under Ivanov.
Njemenarmén och Narevarmén räknade hvardera
205,000 man. 4:e armén fördes till en början
af general Salza. – (Sp. 174) Slaget vid
Tannenberg. 8:e tyska armén jämte landtvärns- och
fästningstrupper var 166,000 man stark. Mot
ryska Njemenarmén kvarlämnades äfven 1:a
kav.-fördelningen. Terrängen omkring Tannenberg är
öppnare och mera odlad, än hvad som uppgetts.
Några kärr (i egentlig mening) finnas icke. –
(Sp. 176) Hufvuddelen af 9:e tyska och 1:a
österrikiska arméerna nådde, sedan ryssarna 4-5 okt.
vid Radom-Opatov tillbakakastats, Weichsel. 5:e
ryska armén tillhörde i midten af okt. nordvästra
fronten. – (Sp. 178-179) v. Scheffer-Boyadels
arméafdelning bestod af 3 inf.- och 2
kav.-fördelningar. Lodz intogs 7 dec. och Lowicz den 17.
Ostpreussens södra gräns försvarades af kåren
Zastrow. – (Sp. 181) Turkiets krig. Turkiska
armégruppen vid Dardanellerna utgjorde 18
fördelningar med 300,000 man. – (Sp. 182) Kriget i
Armenien och Kaukasien. 3:e turkiska arméns chef
20 dec. var Enver pascha.
1915. (Sp. 182-183) Västfronten.
Verduns försvarsområde var (till aug. 1915)
underställdt chefen för 3:e franska armén. – Slagen vid
Soissons och Hurtebise. Gården Hurtebise förblef
i fransmännens ego. – (Sp. 186-187)
Östfronten. Karpaterkriget. Tyska sydarmén hade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
