Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Åberg, Enrique (Henrik) - Åbergs, Henrik och Olga, museifond - * Åbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* A I)erg’ Enrique (Henrik), f. 24 dec.
/A 1841, dog 17 sept. 1922 i Bom. På pro-
testantiska kyrkogården där aftäcktes 11
maj 1926 en minnesvård (komponerad af T. Grut
med reliefskulptur af T. Lundberg). - Å. jämte
sin 1923 aflidna maka testamenterade åt sin födelse-
stad, Linköping, 750,000 kr., hvaraf 500,000 kr.
till en museifond (se Åbergs, Henrik och
Olga, museifond. Suppl.), och 250,000 kr.
som en fond till gagn för pauvres honteux, stiftsbib-
lioteket och domkyrkan.
Åbergs, Henrik och Olga, museifond, en dona-
tion till Linköpings stad å 500,000 kr., genom
testamente skänkt af den 1922 aflidne arkitekten
Enrique Åberg (se denne af ven i Suppl.) och hans
maka med bestämmelser om, att fondens räntor
skola utgöra bidrag till blifvande egen byggnad åt
Linköpings stads museum för skön konst och till
intendentsbostad samt till inköp af konstverk för
museet.
*Âbo. Stadens areal 1924 var 21,2 kvkm., hvaraf
det egentliga sammanhängande bebyggda området
omfattade 5,4 kvkm. Vid folkräkningen 1920 fun-
nos i Å. 60,524 pers. (45,612 inom det egentliga
stadsområdet och 14,912 i förstäderna). 48,041
(79,4 proc.) voro finsktalande, 11,817 (19,6 proc.)
svensktalande, och 666 (l,i proc.) talade andra
språk. I ecklesiastikt af seende är Å. indeladt i
4 församlingar: 3 finska och l svensk. Dessutom
finnas l grekisk-katolsk, l svensk metodist- och l
judisk församling. 1924 stego stadens inkomster
till 67,5 mill. fmk, hvaraf 23,3 mill. voro uttaxe-
rade medel och 19,? mill. bruttoinkomst från sta-
dens tekniska verk. Utgifterna belöpte sig till 64
mill. fmk, hvaraf 7,4 mill. gingo till ränte- och
afbetalningar å stadens skulder. - Trafiken mellan
åstränderna ofvan om djuphamnen ombesörjes af
2 ångfärjor (ej af allenast l, såsom uppges i huf-
vudarb.). Högre upp gå öfver ån 2 broar: Aura-
bron (i hufvudarb. "nedre bron") och Dombron
(i hufvudarb. "ofre bron"). Det ö. om den senare
liggande torget, som förr var stadens centrum, he-
ter ej längre Nikolaitorget, utan Domkyrkotorget
och det därmed sammanhängande Gamla Stortorget.
Utom de i art. uppräknade husen ligga vid nämnda
torg äfven nuv. Åbo akademis byggnader, hvilka
afbildas i fig. 3 (där oriktigt uppges "forna aka-
demihuset"). Den i Kuppis park omnämnda restau-
rangen är sedan t årtionden försvunnen. Stadens
hufvuddel utbreder sig i nyare tid på västra åstran-
den. Den där belägna storhandelsplatsen, i hufvud-
arb. kallad Alexanderstorget, heter nu Salutorget
och är stadens moderna centrum. Där ligga utom
de nämnda byggnaderna äfven Åbo finska universi-
tet och ett par kolossalbyggnader i amerikansk stil.
I Å. sammanlöpa 3 järnvägar, den äldsta och ur
transportsynpunkt viktigaste sträckande sig norrut
till Tammerfors resp. Kiihimäki-Petersburg, den
s. k. kustbanan till Helsingfors samt den nyli-
gen färdiga järnvägen till Nystad med en bibana
till den idylliska badorten Nådendal. Staden har
2 järnvägsstationer, centralstationen och Åbo östra
station, samt en osjälfständig trafikplats vid ham-
nen. Denna hamntrafikplats är betydande för gods-
omsättningen samt för den genomgående passagerar-
trafiken. Stationerna trafikeras årligen af öfver
l mill. resande. Med af seende å persontrafiken är
staden sålunda landets 3:e kommunikationscen-
trum. Godsomsättningen stiger till 1/2 mill. ton om
året. Före kriget utgjorde denna något öfver
300,000 ton. Å:s viktigaste merkantila betydelse
ligger i dess egenskap att vara landets främsta
vinterhamn och näst hufvudstaden största import-
hamn. Staden har året rundt ångbåtsförbindelse
med utlandet. Dess hamn har försetts med de mo-
dernaste anordningar för lossning och lastning. Un-
der särskildt stränga vintrar har det händt, att
Å. tidtals varit den enda tillgängliga hamnen i lan-
det. Bland viktiga ångbåtsförbindelser kunna näm-
nas den reguljära stockholmstrafiken, som i när-
maste framtid återigen väntas bli daglig (före kri-
get afgingo båtar tidtals två gånger dagligen) och
som förmedlar nästan det totala postutbytet med
utlandet. Vintern 1925-26 var jämväl postaero-
plantrafik mellan Å. och Stockholm etablerad. Å.
var den första stad i Finland, som skred till en
systematisk undersökning af sina flygtrafikbetingel-
ser. Jämlikt stadsfullmäktiges beslut 16 sept. 1926
skall inom kort en modern flygstation å Runsala
grundläggas. Utom särskilda inre farleder leda 2
från Östersjön in till Å.: Ledsunds- och Utö-far-
lederna, bägge med ett djup af 24 fot. Från Kuva
udde till hamnen omkr. 5 km. har en 100 m. bred
inseglingsränna uppmuddrats till samma djup.
Djupkajernas sammanlagda längd utgör 1,200 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
